Om statistiken

Statistikens innehåll

Fängelsepopulationen kan mätas på olika sätt. Ett sätt är att redovisa uppgifter om personer som tas in i anstalt under ett visst år, vilket kallas intagningsstatistik. Ett annat sätt är att redovisa uppgifter om de personer som befinner sig på en anstalt vid ett givet tillfälle. Då får man med både nyintagna och dem som befinner sig i anstalten sedan tidigare. Intagningsstatistiken domineras av personer som dömts till kortare strafftider, medan statistiken över personer inskrivna i anstalt domineras av personer som dömts till längre strafftider. Eftersom fördelning efter kön, ålder och brott varierar med strafftidens längd, blir även dessa resultat olika beroende på vilken statistik som används. 

I intagningsstatistiken redovisas även uppgifter om antalet personer som avgått från anstalt under ett kalender år och orsaken till detta samt medelbeläggningen (genomsnittligt antal inskrivna i anstalt exklusive långtidsfrånvarande) under året. Populationen i häkte beskrivs genom statistik över antalet inskrivna i häkte den 1 oktober ett kalenderår och orsaken till detta (gripna, anhållna och häktade med mera). Antalet övervakade personer inom kriminalvårdens frivårdsorganisation beskrivs dels genom antalet personer som påbörjat övervakning inom frivården under ett kalenderår och dels genom antalet personer som övervakas av frivården den 1 oktober ett kalenderår.  Statistiken redovisar händelser vilket innebär att en person som intagits flera gånger under ett kalenderår räknas flera gånger.

Insamling och bearbetning

Redovisningsperiod

Redovisning av kön, ålder, brottstyp och strafftid

Brottsredovisningen utgår från det lagrum (författning, kapitel, paragraf, stycke etc.) enligt vilket personen dömts. En person kan vid samma tillfälle dömas till en kriminalvårdspåföljd för flera brott och de intagna personerna redovisas därför efter huvudbrottet i domen (se statistiken över för brott lagförda personer). För personer intagna i anstalt redovisas även medborgarskap och strafftidens längd. I kriminalvårdsstatistiken redovisas den sammanlagda strafftiden, det vill säga utdömd strafftid plus förverkad tid. Strafftid är den utdömda tiden och förverkad tid avser strafftid från tidigare domar som måste avtjänas samma verkställighet. Strafftiden beräknas i statistiken efter redovisad tidpunkt.

Permissioner och avvikelser

Jämförelser över tid

• Genom omläggning av vissa statistikrutiner är uppgifter om personer i frivård från och med den 1 januari år 1992 inte helt jämförbara med tidigare år.
• Från och med den 1 augusti år 1994 inleddes en försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll vid sex frivårdsmyndigheter. Försöksverksamheten utökades från och med den 1 januari 1997 till hela landet. Samtidigt utökades möjligheten till intensivövervakning till att gälla även dem som dömts till fängelsestraff på upp till tre månader mot tidigare två. Införandet av testverksamheten medför en minskning i de tabeller som redovisar intagna i anstalt med strafftider under två månader för åren efter 1995 och strafftider under tre månader för åren efter 1997. Verksamheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll permanentades år 1999.
• År 1999 infördes möjligheten att kombinera påföljden villkorlig dom med samhällstjänst, som är ett alternativ till kortare fängelsestraff.
• Den 1 september år 2000 trädde nya regler för normalpermission i kraft som innebär att en intagen numera endast kan få en permission per månad (tidigare kunde man dela upp tiden till flera permissioner). Samtidigt tydliggjordes reglerna för särskild permission. Från och med den 1 oktober 2000 finns det också några allmänna råd när det gäller permissioner och vistelser enligt 14 § KvaL (fritidsaktiviteter). Till följd av detta minskade både antalet permissioner och antalet vistelser utanför anstalt.
• Den 1 oktober 2001 inleddes en treårig försöksverksamhet, som innebär att långtidsdömda ska kunna avtjäna den sista delen av sin strafftid i bostaden med intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad IÖV-utsluss. Utslussningen är ett steg på vägen mot frihet som ger den intagne möjlighet att gradvis anpassa sig till livet utanför anstalten. Den intagne ska ha dömts till minst två års fängelse och anses ha behov av att påbörja utslussningen i samhället. Vidare ska den intagne ha någon form av sysselsättning (arbete, studier) under utslussningsperioden och hålla sig absolut alkohol- och drogfri. Utslussningen kan ske tidigast fyra månader före villkorlig frigivning. Införandet av IÖV-utsluss kan medföra en minskning i beläggningsstatistiken.
• År 2003 genomfördes en systemomläggning. Det gamla Kumulativregistret (KUM) ersattes av Kriminalvårdsregistret (KVR). Systembytet har medfört att brott i utländska domar behandlas på samma sätt som i svenska domar och inkluderas i KVR. Meningen är att all klientinformation i kriminalvården ska finnas samlad i KVR:s databas. Då bör även vissa av de problem eller felaktigheter som uppstår i och med att informationen lagras i flera system och förs från ett system till ett annat, försvinna.
• Den 1 april 2005 infördes på försök en utökad målgrupp för IÖV-utsluss. Utökningen innebar dels att personer som dömts till mellan 18 månaders och två års fängelse, kunde avtjäna de sista fyra månaderna av strafftiden i bostaden med intensivövervakning med  elektronisk kontroll, dels att personer som dömts till minst två års fängelse fick möjlighet att avtjäna de sista sex månaderna av strafftiden i bostaden med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Tidigare var målgruppen personer som dömts till minst två års fängelse, och då gavs möjlighet att avtjäna de sista fyra månaderna med intensivövervakning med elektronisk kontroll.
• Den 1 april 2005 infördes på försök en utökad möjlighet till intensivövervakning med elektronisk kontroll för personer som dömts till fängelse. Med de nya reglerna kan personer med en strafftid på högst sex månader ansöka om intensivövervakning med elektronisk kontroll; tidigare gällde det personer med en strafftid på högst tre månader.
• År 2005 utökades statistikredovisningen genom att uppgifterna i flertalet tabeller kompletterades med särredovisning för kvinnor och män.
• Sedan 2005 finns skillnader i vissa tidsserier jämfört med tidigare publicerade tidsserier. Kriminalvården har gjort korrigeringar, dels därför att siffrorna inte tagits fram på likartat sätt över åren (se tabell 5.7 Personer som avtjänade fängelsestraff den 1 oktober, 2002—2011), dels därför att registrering av misskötsamhet skett på olika sätt i grundsystemet (se tabell 5.11 Beviljade permissioner från anstalt åren 2002-2011 samt tabell 5.12 Avvikelser från anstalt åren 2002-2011). Från och med 2005 är detta åtgärdat.
• Den 1 januari 2007 ersattes IÖV-utsluss av utslussningsåtgärden utökad frigång. Detta är en mer flexibel utslussningsåtgärd som i mycket påminner om den tidigare åtgärden IÖV-utsluss. För att beviljas utökad frigång måste den intagne ha avtjänat minst halva strafftiden, dock minst tre månader, av sitt straff. Personen bör vara placerad i öppen anstalt när den utökade frigången påbörjas. Införandet av utökad frigång kan medföra en minskning i statistiken över inskrivna i kriminalvårdsanstalt den 1 oktober.
• I samband med publiceringen av 2011 års tabeller har vissa uppgifter från tidigare år reviderats. Revideringar har gjorts i tabellerna 5.3, 5.6, 5.9, 5.10 och 5.14. Uppgifterna har reviderats på grund av felaktigheter och en del uppgifter i tabellerna 5.9, 5.10 och 5.14 finns inte längre tillgängliga.
• I april 2012 träffade Kriminalvården och Brå en informationsutbytesöverenskommelse avseende kriminalvårdsstatistiken. I samband med framtagandet av överenskommelsen har dokumentationen för kriminalvårdsstatistikens innehåll och uppbyggnad uppdaterats. Inga beräkningar i statistiken har förändrats och arbetets påverkan på statisken antas vara marginell.
• I oktober 2012 korrigerades ett antal uppgifter i tabell 5.17 för 2009. Uppgifterna korrigerades på grund av felaktigheter.