Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Bedrägerier och ekobrott

Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten mer än tredubblats. Under 2015 anmäldes omkring 185 000 bedrägeribrott samt 10 300 bidragsbrott. 3,5 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för bedrägeri under 2015.

Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.

Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott. Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.

Andel som utsatts för bedrägeri

Andel personer i befolkningen (16–79 år) utsatta för bedrägeri år 2005–2015. Källa: NTU.

I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 3,5 procent av befolkningen (16–79 år) att de blivit utsatta för bedrägeri, vilket motsvarar cirka 261 000 personer. Det är en större andel utsatta jämfört med 2014, då 3,1 procent uppgav att de hade blivit utsatta, men på samma nivå som 2013. Bedrägeribrotten visar en uppåtgående trend under mätperioden. Majoriteten av de utsatta (85 %) uppger att det rört sig om en händelse under 2015. Antalet skattade händelser i befolkningen uppgår 2015 till cirka 352 000.

Kön och ålder

Män har under hela tidsperioden utsatts för bedrägeri i större utsträckning än kvinnor, vilket även är fallet i årets mätning, där 4,0 procent av männen jämfört med 2,9 procent av kvinnorna utsattes för bedrägeri. Utsatthet för bedrägeri är, till skillnad från de övriga brotten mot enskild person, relativt jämnt fördelat mellan åldersgrupperna, men minst vanligt i de äldsta åldersgrupperna 65–74 år (2,1 %) och 75–79 år (1,5 %).

Olika gruppers utsatthet för bedrägerier

Personer med högst förgymnasial utbildning har en mindre andel utsatta för bedrägeri (2,4 %) jämfört med personer med gymnasial utbildning (3,7 %) samt personer med eftergymnasial utbildning (3,7 %). Utrikesfödda personer och inrikesfödda personer med två utrikesfödda föräldrar har en större andel utsatta för bedrägeri (4,3 respektive 4,1 %) jämfört med personer som är födda i Sverige med minst en inrikesfödd förälder (3,2 %). Ensamstående med barn utsätts för bedrägeri i betydligt större utsträckning (6,5 %) jämfört med ensamstående utan barn (4,2 %) och sammanboende med eller utan barn (3,0 respektive 2,7 %).

Det är även vanligare med utsatthet för bedrägeri bland boende i flerfamiljshus (4,2 %) än bland boende i småhus (2,7 %) och bland boende i storstadsregioner (4,1 %) än bland boende i andra större städer (3,3 %) och i mindre städer eller på landsbygden (2,7 %).

Omständigheter kring bedrägerier

Ett mått på allvarlighetsgrad när det gäller bedrägeri är värdet av det man blivit lurad på. Det är ovanligt att som privatperson bli lurad på 100 000 kronor eller mer, men det förekommer i cirka 3 procent av fallen. Det vanligaste är att bli lurad på 2 000–9 999 kronor, vilket de utsatta uppger för 33 procent av bedrägeribrotten. Att bli lurad på 500–1 999 kronor förekommer i 30 procent av fallen. Det är mindre vanligt att bli lurad på en summa som understiger 500 kronor (17 %).

Det finns en mängd olika tillvägagångssätt för att lura till sig pengar eller värdesaker från privatpersoner. NTU ger inte en komplett bild av vilka metoder som används men belyser ett par av de mest uppmärksammade. Ofta handlar det om någon form av bedrägeri via internet (46 % av fallen). I ungefär två femtedelar av fallen (41 %) handlar det om bankeller kontokortsbedrägerier, som exempelvis kan ske genom så kallad skimning.

Anmälda bedrägerier

Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet enl. 9 kap. i brottsbalken 2005–2015. Källa: Anmälda brott

Anmälda brott

Under 2015 anmäldes cirka 185 000 bedrägeribrott 7 (9 kap. brottsbalken). Det är en ökning med 29 700 brott (+19 %) jämfört med 2014. De flesta typer av bedrägeribrott ökade. Störst ökning hade datorbedrägerier som ökade med 56 procent, till 67 100 anmälda brott, och bedrägeri med hjälp av bluffaktura som ökade till 14 300 brott (+20 %).

Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten mer än tredubblats (+223 %), trots att bidragsbrotten (som tidigare räknades in i kategorin) särredovisas i statistiken sedan 2008. Ökningen av bedrägeribrotten beror till stor del på en ökande internetanvändning i samhället, dessutom bidrar den tekniska utvecklingen till att allt fler typer av bedrägerier kan begås.

Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott där en enda bedragare kan ge upphov till tusentals anmälda brott under en kort period. För enskilda typer av bedrägerier, som exempelvis datorbedrägeri, kan därför statistiken uppvisa stora variationer från år till år.

Anmälda ekobrott

Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 augusti 2007 och bidragsbrott finns därför redovisat från och med 2008. Källa: Anmälda brott

När det gäller ekobrott anmäldes under 2015 omkring 10 300 bidragsbrott, 14 500 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), 14 600 bokföringsbrott och 1 690 förskingringsbrott.

Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrottslagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Därmed kom dessa brott, som tidigare ingick i statistiken över bedrägeribrott, att särredovisas som brott mot bidragsbrottslagen. År 2015 anmäldes 10 300 bidragsbrott, vilket motsvarar en ökning med 19 procent jämfört med 2014. Mer än hälften av bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan; dessa brott ökade med 2 710 anmälda brott (+75 %). De anmälda bidragsbrotten har sedan 2009 ökat med 10 procent (+941 brott).

Uppklarade bedrägerier och ekobrott

Personuppklaringsprocenten² för bedrägeri, brott mot skattebrottslagen (inkl. grovt skattebrott) samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragslagen, 2006–2015. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008.Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2015 handlades¹ 199 000 bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken), det är 35 900 brott fler (+22 %) jämfört med 2014. För 46 procent (90 600 brott) av de handlagda brotten hade en utredning bedrivits, medan 54 procent (108 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med föregående år har andelen utredda brott minskat och andelen direktavskrivna brott ökat med 7 procentenheter vardera.

Det betyder att majoriteten av de handlagda bedrägeribrotten 2015 direktavskrevs, tillskillnad från föregående år då majoriteten utreddes. Förändringen i fördelningen förklaras av att ökningen av direktavskrivna bedrägeribrott (+31 200 brott) var förhållandevis större än ökningen av de utredda bedrägeribrotten (+4 660). Av de handlagda bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades 4 procent (8 330 brott), vilket är samma nivå som föregående år. Av bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades nästan alla (7 680 brott) efter att en utredning inletts. De personuppklarade bedrägeribrotten uppgick till 21 100 brott.

Lagföringsprocenten, som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten², uppgick till 25 procent. Jämfört med föregående år har lagföringsprocenten ökat med 3 procentenheter.

Personuppklaringsprocenten, de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda bedrägeribrott², uppgick till 11 procent 2015, vilket är samma nivå som 2014. Jämfört med för tio år sedan har nivån minskat med 7 procentenheter. Om jämförelsen görs enligt den tidigare definitionen för personuppklaringsprocenten uppgår minskningen dock till 6 procentenheter, vilket är en mer korrekt uppgift.

Den årliga variationen förklaras delvis av att bedrägeribrotten är starkt seriebrottsbetonade, vilket innebär att en och samma gärningsperson på kort tid kan stå bakom tusentals brott mot lika många målsägare.

Misstänkta för bedrägeri

Antal personer misstänkta för bedrägeri och annan oredlighet (9 kap. i brottsbalken) 2006–2015. Källa: Misstänkta personer

Misstänkta

År 2015 registrerades 6 550 personer som misstänkta för olika slags bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken), vilket är en minskning med 219 personer, eller 3 procent, jämfört med 2014. Jämfört med 2006 har antalet minskat med 10 procent.

Misstänkta för ekobrott

Antal personer misstänkta för brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Misstänkta personer

År 2015 misstänktes 2 760 personer för bokföringsbrott,
medan 1 320 misstänktes för brott mot skattebrottslagen. Antalet misstänkta för skattebrott minskat med 45 procent sedan 2013. Därtill misstänktes 829 personer för brott mot bidragslagen.

Lagförda för bedrägeri

Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott 2006 – 2015. Källa: Personer lagförda för brott

Lagförda

År 2015 fattades 2 190 lagföringsbeslut³ gällande bedrägeribrott (9 kap. BrB), vilket är 321 beslut färre än föregående år. Det motsvarar en minskning med 13 procent sedan 2014. Under perioden 2006–2010 låg antalet lagföringsbeslut gällande bedrägeribrott relativt jämnt på ett medel av 3 160 beslut. Under perioden 2010–2015 har antalet lagföringsbeslut minskat. Totalt sett har antalet lagföringsbeslut för olika former av bedrägeribrott som huvudbrott minskat med 912 beslut, eller 29 procent, sedan 2006.

Även om antalet lagföringsbeslut avseende bedrägeribrott minskar har antalet bedrägeribrott som leder till åtal ökat under de senaste åren. Många bedrägeribrottsutredningar är stora och omfattar både många brott och många gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan omfatta ett eller flera lagförda brott. Flera bedrägeribrott kan därmed ingå i samma beslut. Under 2015 omfattade ett lagföringsbeslut, avseende bedrägeri, i medel 3 bedrägeribrott. Det är dock inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott prövats vid samma tillfälle.

Enligt den statistik som har tagits fram för Brås rapport Bedrägeribrottsligheten i Sverige framgår att det sedan 2008 har skett en andelsmässig ökning av antalet lagföringar som avser ett större antal bedrägeribrott. I rapporten går det att läsa mer om bedrägeribrottslighetens utveckling under de senaste åren.

De vanligaste påföljderna för bedrägeri är villkorlig dom och fängelse.

Lagförda för ekobrott

Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott samt brott mot bidragsbrottslagen som huvudbrott, år 2006 – 2015. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Personer lagförda för brott

Närmare 400 personer lagfördes under 2015 för brott mot skattebrottslagen som huvudbrott. Dessutom lagfördes omkring 1 300 personer för olika borgenärsbrott som huvudbrott, nästan uteslutande bokföringsbrott. Omkring 500 personer lagfördes med förskingring och annan trolöshet som huvudbrott. Samma år fattades cirka 350 lagföringsbeslut avseende brott mot bidragsbrottslagen.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³). Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut av åklagare, såsom strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 185 000 bedrägeribrott (2015)
  • 14 500 skattebrott anmäldes (2015)
  • 14 600 bokföringsbrott anmäldes (2015)
  • 10 300 brott mot bidragslagen anmäldes (2015)
  • 2 190 personer lagfördes för bedrägeri som huvudbrott (2015)
  • 1 690 förskingringsbrott anmäldes (2015)
  • 40 procent var personuppklaringsprocenten för bokföringsbrott (2015)
  • 11 procent var personuppklaringsprocenten för bedrägerier (2015)

Sidan senast uppdaterad: 2016-11-02

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)

Statistik från Brå