Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Den nationella trygghetsundersökningen (NTU)

I den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) svarar drygt 12 000 personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Med hjälp av undersökningen kan man studera brottsutvecklingen utan att vara beroende av att brotten anmäls till Polisen.

Brott mot enskild person

Andel av befolkningen som utsatts för olika typer av brott mot enskild person 2005–2015. Källa: NTU

Utsatthet för brott

Under 2015 utsattes 13,3 procent av befolkningen i åldern 16–79 år för någon eller några av de brottstyper som i den här undersökningen kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är en ökning jämfört med föregående år, men på ungefär samma nivå som 2005. Störst var ökningen jämfört med 2014 för hot, sexualbrott och trakasserier. Om det senaste årets ökning är ett trendbrott eller en tillfällig avvikelse från en i övrigt relativt stabil nivå får kommande års mätningar visa.

Egendomsbrott mot hushåll

Andel hushåll som utsatts för olika typer av egendomsbrott 2006–2015. Källa: NTU

Undersökningen visar att 9,5 procent av hushållen utsattes för bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott (kallat egendomsbrott mot hushåll) under 2015. Det är en något större andel jämfört med föregående år (9,1 %). Dock har utsattheten för dessa brott minskat sedan 2006 (då andelen var 12,6 %).

Det är vanligast att bli utsatt för brott som trakasserier och cykelstöld (4,7 respektive 6,3 %), medan det är mindre vanligt att bli utsatt för grövre brott, som allvarlig misshandel (0,4 %), personrån (0,9 %) och sexualbrott (1,7 %).

De brott mot enskild person som haft tydligast utveckling sedan undersökningen inleddes är misshandel, bedrägerier och sexualbrott. Andelen utsatta för misshandel har minskat under perioden 2005–2015, från 2,7 till 2,0 procent. För bedrägeri har det däremot skett en ökning mellan 2007 och 2015, från 2,4 till 3,5 procent. Under perioden 2005–2012 låg sexualbrotten på en relativt stabil nivå kring 1 procent utsatta, därefter har det skett en ökning från 0,8 procent år 2012 till 1,7 procent år 2015. När det gäller egendomsbrott mot hushåll är det främst stöld ur och från fordon som uppvisar en tydlig utveckling; andelen utsatta har under perioden 2006–2015 minskat påtagligt (5,0–2,4 %). Även bilstölder har minskat under denna period (0,9–0,5 %).

Mer än hälften av brotten i undersökningen uppges inte vara anmälda till polisen. Sexualbrott, trakasserier och hot anmäls i minst utsträckning, medan bostadsinbrott anmäls i störst utsträckning.

Oro över brottsligheten

Andel i respektive åldersgrupp som upplever stor oro över brottsligheten i samhället 2016. Källa: NTU

Oro och otrygghet

En stor majoritet av befolkningen mellan 16 och 79 år uppger att de känner
sig ganska eller mycket trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget
bostadsområde. I NTU 2016 är det dock 19 procent som uppger att de känner
otrygghet i sådana situationer. Det är en större andel otrygga jämfört med
de senaste årens mätningar, där andelen otrygga pendlat mellan 15 och 16
procent under 2009–2015.

Det finns stora skillnader i trygghet mellan kvinnor och män. Kvinnor uppger
betydligt oftare än män att de känner sig otrygga; 31 procent av kvinnorna
uppger att de känner sig otrygga, vilket ska jämföras med 9 procent av männen.
Även äldre (75–79 år), boende i flerfamiljshus samt utrikesfödda känner
sig otryggare än övriga.

Drygt sju av tio (72 %) tror att brottsligheten i Sverige har ökat de senaste tre
åren, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2015. Sedan
2006, när NTU genomfördes första gången, har andelen minskat med 9 procentenheter.

Var fjärde person (25 %) i befolkningen oroar sig i stor utsträckning över
brottsligheten i samhället. Sedan undersökningen inleddes 2006 har andelen
minskat från 29 procent. Det en liten ökning sedan förra året, då 22 procent
upplevde stor oro över brottsligheten.

Nästan var tredje person (29 %) uppger att de ganska ofta eller mycket ofta
oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott. Det är 4 procentenheter
högre jämfört med NTU 2015. Detta är andra året i rad som oron för att
någon närstående ska drabbas av brott ökar, efter att ha minskat kontinuerligt
från 2006 till 2014.

Knappt en femtedel oroar sig för bostadsinbrott (19 %). Ungefär en av sju
(15 %) tillfrågade oroar sig över att själv bli utsatt för överfall eller misshandel.
Ungefär lika stor andel oroar sig för fordonsrelaterade brott (14 %). Äldre
(45–79 år) oroar sig oftare än yngre över brottsligheten i samhället i stort,
medan yngre (20–34 år) oftare oroar sig för överfall eller misshandel. Boende
i småhus oroar sig oftare för bostadsinbrott medan boende i flerfamiljshus är
mer oroliga för överfall eller misshandel och fordonsrelaterade brott.

Förtroende för rättsväsendet

Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet 2006–2016. Andel av befolkningen (16–79 år). Källa: NTU

Förtroende för rättsväsendet

Drygt sex av tio personer har stort förtroende för rättsväsendet som helhet och för polisens sätt att bedriva sitt arbete. Förtroendet för rättsväsendet och för de enskilda myndigheterna, polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården, har ökat sedan mätningarna inleddes 2006, däremot är nivåerna något lägre 2016 än föregående år. Över tid har förtroendet för kriminalvården ökat mer än vad det gjort för de andra myndigheterna, även om kriminalvården fortfarande är den myndighet som har lägst förtroende av de undersökta myndigheterna.

Mer än hälften av befolkningen (i åldern 16–79 år) har stort förtroende för att polisen hanterar misstänkta rättvist och behandlar brottsutsatta personer väl. En ungefär lika stor andel har förtroende för att rättsväsendet som helhet hanterar misstänkta personer rättvist. Däremot har allmänheten lägre förtroende för att brottsutsatta personer behandlas väl av rättsväsendet som helhet (inklusive åklagare och domstolar), jämfört med polisen.

Den yngsta åldersgruppen (16–19 år) har sedan 2006 haft störst förtroende för rättsväsendet, men över åren har förtroendet inte fortsatt uppåt i åldrarna. Det innebär att det är ålder som är förklaringen till ett högt förtroende för rättsväsendet och inte att en viss generation har särskilt högt förtroende år efter år.

Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet

Drygt hälften av dem som varit i kontakt med polisen under de senaste tre åren på grund av utsatthet för brott har positiv erfarenhet av polisens arbete. Detta gäller både brott med och utan inslag av hot eller våld. Bland personer som utsatts för hot- eller våldsbrott är dock andelen med negativa erfarenheter större (28 %) än bland personer som utsatts för andra typer av brott (16 %).

Vad beträffar polisens arbete är de brottsutsatta mest nöjda med polisens tillgänglighet och bemötande, men mindre nöjda med den information som gavs och med polisens effektivitet. Kvinnor som har utsatts för brott som ej innehållit hot eller våld tenderar att vara mer nöjda med polisen jämfört med motsvarande grupp bland män. Det motsatta gäller för brott som innehållit hot eller våld, där män är mer nöjda med polisen jämfört med kvinnor.

Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är små, men den äldsta åldersgruppen (65–79 år) har över tid varit den grupp som har mer positiva erfarenheter av polisens arbete än övriga brottsutsatta.

Av dem som varit i kontakt med polisen i samband med utsatthet för brott har endast ett fåtal medverkat i rättegång på grund av att de själva utsatts för brott. Merparten av dessa (66 %) uppger sig dock vara nöjda med det bemötande som de fick i domstolen och tycker sig ha fått tillräcklig information inför rättegången samt upplever att det var ganska eller mycket lätt att förstå rättegången.

Om NTU

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. I NTU 2015 redovisas resultaten för den tionde undersökningen tillsammans med jämförelser med resultaten från tidigare år. Underlaget utgörs av drygt 12 000 personer som genom telefonintervjuer och via enkäter svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Rapporter från Brå som bygger på NTU

Sidan senast uppdaterad: 2017-02-16

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)

Publikationer

Nationella trygghetsundersökningen 2016 Om utsatthet, otrygghet och förtroende (2017:1)
Pris för tryckt rapport 278 kr inkl moms

Publicering

NTU utkommer årligen. Statistiken om utsatthet för brott publiceras vanligtvis i november, medan oro/trygghet samt förtroende för rättsväsendet publiceras ett par månader senare.

På gång

Det finns inga artiklar