Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Den nationella trygghetsundersökningen (NTU)

I den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) svarar drygt 12 000 personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Med hjälp av undersökningen kan man studera brottsutvecklingen utan att vara beroende av att brotten anmäls till Polisen.

Brott mot enskild person

Andel av befolkningen som utsatts för olika typer av brott mot enskild person 2005–2014. Källa: NTU 2015

Utsatthet för brott

Under 2014 utsattes 11,3 procent av befolkningen i åldern 16–79 år för någon eller några av de brottstyper som i den här undersökningen kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är en minskning jämfört med föregående år (2013 var andelen 12,7 %), men en återgång till ungefär samma nivå som uppmättes åren innan. Undersökningen visar att 9,1 procent av hushållen utsattes för bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott (kallat egendomsbrott mot hushåll) under 2014. Utsattheten för dessa brott har minskat i princip successivt sedan 2006 (då andelen var 12,6 %).

Det är vanligast att bli utsatt för brott som kan anses vara mindre allvarliga, som trakasserier och cykelstöld (4,0 respektive 6,1 %), medan det är mindre vanligt att bli utsatt för grövre brott, som personrån, allvarlig misshandel och sexualbrott (omkring 1 %). De brott mot enskild person som haft tydligast utveckling sedan undersökningen inleddes är misshandel och bedrägerier. Andelen utsatta för misshandel har minskat under perioden 2005–2014, från 2,7 till 2,1 procent. För bedrägeri har det däremot skett en ökning från 2,4 till 3,1 procent under perioden 2007–2014.

Egendomsbrott mot hushåll

Andel hushåll som utsatts för olika typer av egendomsbrott 2006–2014. Källa: NTU 2015

När det gäller egendomsbrott mot hushåll är det främst bilstöld och stöld ur och från fordon som uppvisar en trend; andelen utsatta har minskat påtagligt under perioden 2006–2014 (0,9–0,2 % respektive 5,0–2,6 %).

Mer än hälften av brotten i undersökningen uppges inte vara anmälda till polisen. Sexualbrott, trakasserier och hot anmäls i minst utsträckning medan bostadsinbrott anmäls i störst utsträckning.

Hur många gånger man utsätts för brott under ett år är mycket ojämnt fördelat
i befolkningen. Medan majoriteten av dem som blivit utsatta för brott uppger
att det skedde vid ett enstaka tillfälle, rapporterar en liten del av befolkningen
hög upprepad utsatthet. När det gäller utsatthet för brott mot enskild person
var det drygt 1 procent av befolkningen som utsattes för över hälften av händelserna under 2014.

Utsattheten är ojämnt fördelad sett till andel utsatta personer i olika grupper i
befolkningen. Den mest utsatta gruppen är unga kvinnor (16–24 år) där utsatthet för brott mot enskild person är nästan dubbelt så hög som hos den övriga befolkningen. Unga män är däremot den grupp som har högst utsatthet för misshandel (4,8 %) och att utsatthet för trakasserier är vanligast bland ensamstående med barn (9,4 %).

När män utsätts för brott som hot och misshandel är gärningspersonen oftast
en okänd person och brottet sker ofta på allmän plats. När kvinnor utsätts för
samma typ av brott är gärningspersonen oftare en bekant eller en närstående,
och brottsplatsen är oftare hemmet eller arbetsplatsen. Att den utsatta och/eller
gärningspersonen varit påverkade av alkohol eller droger vid hot eller misshandel är betydligt vanligare i fall där män varit utsatta än då kvinnor varit det.

Oro över brottsligheten

Andel i respektive åldersgrupp som upplever stor oro över brottsligheten i samhället 2015. Källa: NTU 2015

Oro och otrygghet

En stor majoritet av befolkningen mellan 16 och 79 år uppger att de känner sig ganska eller mycket trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget bostadsområde. I NTU 2015 är det dock 15 procent som uppger att de känner otrygghet i sådana situationer. Jämfört med 2006, när NTU genomfördes första gången, har den andelen minskat med 6 procentenheter (från 21 % 2006 till 15 % 2015).

Det finns dock stora skillnader i trygghet mellan kvinnor och män. Kvinnor uppger betydligt oftare än män att de känner sig otrygga; 25 procent av kvinnorna uppger att de känner sig otrygga, vilket ska jämföras med 7 procent av männen. Även äldre (75–79 år), boende i flerfamiljshus samt utrikesfödda känner sig otryggare än övriga.

En majoritet av befolkningen tror att brottsligheten i Sverige har ökat de senaste tre åren (73 %), men trots att andelen är något större i årets undersökning jämfört med förra året, har den minskat avsevärt sedan 2006. I huvudsak kommer det sig av att andelen som tror att brottsligheten har ökat kraftigt har minskat med 10 procentenheter under perioden.

Ungefär var femte person (22 %) i befolkningen oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Sedan undersökningen inleddes har andelen som upplever stor oro över brottslighet minskat från 29 procent 2006.

Var fjärde person (25 %) uppger att de ganska ofta eller mycket ofta oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott. Andelen har dock minskat från 32 procent 2006.

Ungefär en av tio (11 %) tillfrågade oroar sig över att själv bli utsatt för överfall eller misshandel. En något större andel oroar sig för fordonsrelaterade brott (13 %), och knappt en femtedel (19 %) oroar sig för bostadsinbrott. Äldre oroar sig oftare för bostadsinbrott än yngre, medan yngre oftare oroar sig för överfall eller misshandel.

Boende i småhus oroar sig oftare för bostadsinbrott medan boende i flerfamiljshus är mer oroliga för överfall eller misshandel och fordonsrelaterade brott.

Förtroende för rättsväsendet

Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet 2006–2015. Andel av befolkningen (16–79 år). Källa: NTU 2015

Förtroende för rättsväsendet

Drygt sex av tio personer har stort förtroende för rättsväsendet som helhet och för polisens sätt att bedriva sitt arbete. Förtroendet för rättsväsendet och för de enskilda myndigheterna, polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården, har ökat sedan mätningarna inleddes 2006. Över tid har förtroendet för kriminalvården ökat mer än vad det gjort för de andra myndigheterna, även om kriminalvården fortfarande är den myndighet som har lägst förtroende av de undersökta myndigheterna.

Mer än hälften av befolkningen (i åldern 16–79 år) har stort förtroende för att polisen hanterar misstänkta rättvist och behandlar brottsutsatta personer väl. En ungefär lika stor andel har förtroende för att rättsväsendet som helhet hanterar misstänkta personer rättvist. Däremot har allmänheten lägre förtroende för att brottsutsatta personer behandlas väl av rättsväsendet som helhet (inklusive åklagare och domstolar), jämfört med polisen.

Den yngsta åldersgruppen (16–19 år) har sedan 2006 haft störst förtroende för rättsväsendet, men över åren har förtroendet inte fortsatt uppåt i åldrarna. Det innebär att det är ålder som är förklaringen till ett högt förtroende för rättsväsendet

Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet

Knappt sex av tio av dem som varit i kontakt med polisen under de senaste tre
åren på grund av utsatthet för brott har positiv erfarenhet av polisens arbete.
Detta gäller både brott med och utan inslag av hot eller våld. Bland personer
som utsatts för hot- eller våldsbrott är dock andelen med negativa erfarenheter
större (25 %) än bland personer som utsatts för andra typer av brott (10 %).

Vad beträffar polisens arbete är de brottsutsatta mest nöjda med polisens tillgänglighet och bemötande, men mindre nöjda med den information som gavs
och med polisens effektivitet. Bland personer som har utsatts för brott som
ej innehållit hot eller våld tenderar kvinnor att vara mer nöjda än män med
polisen. Det motsatta gäller för brott som innehållit hot eller våld, där män är
mer nöjda med polisen jämfört med kvinnor.

Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är små, men den äldsta åldersgruppen (65–79 år) har över tid varit den grupp som har mer positiva erfarenheter av polisens arbete än övriga brottsutsatta.

Av dem som varit i kontakt med polisen i samband med utsatthet för brott har endast ett fåtal medverkat i rättegång på grund av att de själva utsatts för brott. Merparten av dessa (65–68 %) uppger sig dock vara nöjda med det bemötande
som de fick i domstolen och tycker sig ha fått tillräcklig information inför rättegången samt upplever att det var ganska eller mycket lätt att förstå rättegången.


Om NTU

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. I NTU 2015 redovisas resultaten för den tionde undersökningen tillsammans med jämförelser med resultaten från tidigare år. Underlaget utgörs av drygt 12 000 personer som genom telefonintervjuer och via enkäter svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Rapporter från Brå som bygger på NTU

Sidan senast uppdaterad: 2016-09-26

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)

Publikationer

Nationella trygghetsundersökningen 2015 Om utsatthet, otrygghet och förtroende (2016:1)
Pris för tryckt rapport 317 kr inkl moms

Publicering

NTU utkommer årligen. Statistiken om utsatthet för brott publiceras vanligtvis i november, medan oro/trygghet samt förtroende för rättsväsendet publiceras ett par månader senare.

På gång

Det finns inga artiklar