Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Förebyggande arbete i skolan

Fotografi av pennor och annat skolmaterial. Foto: DLeonis

Förebyggande arbete i skolan kräver ofta samverkan mellan olika aktörer.

Eftersom skolplikten är obligatorisk måste skolan vara en trygg miljö för de unga. Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller  flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet.

Se Per Alvants föreläsning från seminariet Ny polismyndighet 2015 – vad innebär det för samverkan mellan polis och kommun?

I Brås skolundersökning uppger omkring två av tio elever i årskurs nio år 2012 att de under det senaste året råkat ut för lindrigare våld. En relativt stor andel av våldet uppges ha inträffat i skolan eller på skolgården (drygt 45 procent). Lite mer än var tionde elev anger att de ibland eller ofta blivit mobbade och det är ungefär lika stor andel som upper att de mobbat andra. En annan rapport från Brå, Grövre våld i skolan, visar att mobbade i dubbelt så stor utsträckning som icke-mobbade uppger att de även blir utsatta för andra brott i skolan. De löper större risk att bli misshandlade, få sina skåp sönderslagna och bli bestulna.

Skolan är obligatorisk och därför måste den vara en trygg och säker plats. Skolans arbete för att förebygga brott handlar både om att minska brottsligheten i skolmiljön och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför vuxenlivet. Många gånger sammanfaller arbetet.

Riktade insatser ger resultat

I idéskrift nr 19, Att förebygga brott och problembeteenden i skolan beskrivs tre exempel på brottsförebyggande arbete i skolan. I ett av exemplen arbetar skolan med att identifiera de mest våldsutsatta platserna, så kallade "hot spots" i skolan. Det handlar ofta om exempelvis elevskåphallar och ytorna utanför klassrummen. Genom att sätta in riktade insatser på dessa platser minskades våldet mellan eleverna. Resultatet av insatserna förstärks om skolan dessutom arbetar med attityder och normer mot brottslighet.
 
Brå har tagit fram flera stöd för skolans attityd och värdegrundsarbete. Bland annat har Brå givit ut de tre lärarhandledningarna Du & Jag Rätt & Fel, Livets spelregler och Var går gränsen?. Skrifterna innehåller konkreta metoder och manualer som kan vara till hjälp för pedagoger och annan skolpersonal vid ett brottsförebyggande arbete. På Brå:s skolportal Brottsrummetlänk till annan webbplats finns ett interaktivt material som ofta används av lärare och elever. 

Framgångfaktorer i antimobbningsprogram

En annan form av utsatthet i skolan är mobbning. Vissa anti-mobbningsprogram är effektiva instrument för att minska både antalet mobbare och antalet barn som blir mobbade. Brå har gjort en genomgång av forskningen om effekterna av olika anti-mobbningsprogram, Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen?. Något som utmärker forskningsgenomgången är att man undersökt vilka komponenter i programmen som kan vara viktiga för att lyckas minska mobbning. De viktigaste programkomponenterna som är förknippade med en minskning av antalet mobbare är: 

  • föräldrautbildning
  • ökad tillsyn av skolgårdar
  • disciplinära åtgärder
  • skolkonferenser
  • information till föräldrar
  • klassrumsregler
  • ledarskap i klassrummet
  • utbildningsvideor.

Av dessa komponenter är det de tre första som tycks ha starkast effekt för att minska antalet mobbare. De viktigaste programkomponenterna som kan kopplas till en minskning av antalet mobbade är:

  • utbildningsvideor
  • disciplinära åtgärder
  • arbete med elever som kamratstödjare
  • föräldrautbildning
  • arbetsgrupper med experter
  • ökad tillsyn av skolgårdar.

Av dessa komponenter är det de fyra förstnämnda som tycks ha starkast effekt för att minska antalet mobbade.
 
Mobbning kan också leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt — både för den som blir mobbad och den som mobbar. Risken att utveckla depression och framför allt att begå brott senare i livet är signifikant högre för den ungdom som mobbar, och den som blir mobbad löper ökad risk att bli deprimerad. Det visar Brå-rapporten School Bullying, Depression and Offending Behaviour Later in Life. Rapporten lyfter fram vikten av att skolor och myndigheter skapar en våldsfri miljö samt att metoder för att förebygga brott på ett tidigt stadium.

Ta reda på mer

Det är många myndigheter som engagerar sig för en säkrare och tryggare skolmiljö. Bland dem kan Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor nämnas.  På Skolverket pågår exempelvis ett arbete som syftar till att rent generellt höja kvaliteten på skolorna genom att hjälpa dem med deras värdegrundsarbete. Läs mer om detta på Skolverkets sida om skolans värdegrundlänk till annan webbplats. År 2011 publicerades Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbninglänk till annan webbplats. I utvärderingen granskas effekterna av åtta program (Farstametoden, Friends, Lions quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis).

Det finns många skolor som har arbetat med olika sorters förebyggande åtgärder, exempelvis trygghetsvandringar i skolan, arbete mot våld eller rasism eller stöd till elever att våga anmäla brott och även våga vittna om någon annan har utsatts för brott. Några av dem har kunnat genomföras med hjälp av ekonomiskt stöd från Brå. Därutöver finns flera mer fristående projekt och verksamheter. Till höger listas ett axplock av länkar till sådana projekt. Bland många olika exempel kan nämnas Akta huvudet som syftar till att minska våld mot huvudet samt Machofabriken som genom ett handledningsmaterial arbetar för att synliggöra och ifrågasätta de mansnormer som stödjer våld och killars dominans över tjejer.

Sidan senast uppdaterad: 2016-06-29

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)