Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Kameraövervakning

Fotografi av övervakningskamera. Foto: Hansenn

Effekterna av kameraövervakning varierar med omständigheterna.

Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte blir allt mer vanligt i Sverige. Sedan den nya kameraövervakningslagen trädde i kraft i juli 2013 har det också i många fall blivit lättare att få tillstånd att bedriva kameraövervakning.

Att kameraövervaka offentliga miljöer för att förebygga brott är något som de flesta svenskar är positiva till. Mer tveksamma är man när det gäller kameror i skolor eller i badhusens omklädningsrum.

Effektiv metod i rätt miljö

Kameraövervakning är en metod som kan minska brottsligheten. Effekterna varierar efter omständigheterna både när det gäller den miljö i vilken kamerövervakningen bedrivs och hur man arbetar med kamerorna. Enligt den forskningssammanställning som Brå låtit genomföra har kameraövervakningen starkast brottsförebyggande effekt på parkeringsplatser. I andra miljöer, exempelvis stadskärnor, utsatta bostadsområden och kollektivtrafik, var resultaten inte lika tydliga. Därutöver tycks kameraövervakningen fungera bäst i kombination med andra brottsförebyggande åtgärder. Forskningssammanställningen visade också att kameraövervakning är mer effektivt mot egendomsbrott än mot våldsbrott.

Sommaren 2012 inledde Polisen ett treårigt försök med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. Det unika med försöket är att kamerabilderna vid vissa tider har övervakats av en särskild kameraoperatör, som i sin tur haft kontakt med poliser på platserna. Polisen uppger att de har haft hjälp av kamerorna vid flera tillfällen och kunnat avbryta potentiella våldssituationer, omhänderta berusade personer och uppmärksammat annan typ av brottslighet, såsom fickstölder. Man kan också konstatera att antalet anmälda brott mot person minskade vid både Stureplan och Medborgarplatsen under försöksperioden. Brås granskning Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen visar dock att minskningen var minst lika stor på andra jämförbara platser i Stockholm. Inte heller har kamerorna haft någon större betydelse för att klara upp och lagföra fler brott på de två platserna. Trots att de allra flesta som tillfrågats var positiva till kameraövervakningen på platserna, har den inte haft någon påverkan på den upplevda tryggheten eller oron för brott. En trolig orsak till detta är att många inte har känt till kameraövervakningen - trots att det funnits skyltar på platserna som informerat om detta.

Förutsättningar för att få tillstånd till kameraövervakning

I likhet med innan lagändringen krävs det tillstånd för att kameraövervaka platser dit allmänheten har tillträde. Dock räcker det nu i fler fall än tidigare att det görs en anmälan om övervakning, detta gäller exempelvis butiker, kollektivtrafik, vid bankomater och i parkeringshus. En förutsättning för kameraövervakningen är dock att den sker i syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott. Den som bedriver övervakningen ansvarar för att lagen följs.

På andra platser dit allmänheten har tillträde är det, liksom tidigare, länsstyrelsen i det aktuella länet som prövar om kameraövervakning ska beviljas. Detta gäller exempelvis övervakning av gator och torg. Vid beslut om tillstånd ska ges vägs övervakningsintresset mot integritetintresset, det vill säga behovet av kameraövervakningen för att exempelvis förebygga, avslöja eller utreda brott ställs emot enskildas intresse av att inte bli övervakade. En ansökan till länsstyrelsen bör innehålla en beskrivning av de förhållanden som råder på platsen, exempelvis redogörelse av de brott som anmäls där. 

Så startar du

Att övervaka med kameror är reglerat i kameraövervakningslagen och kameraövervakningsförordningen. En förutsättning för att få bedriva kameraövervakning är att den sker i syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott. Förutsatt att detta syfte uppfylls räcker det många gånger att en anmälan om kameraövervakning görs för att få tillstånd till kameraövervakning (till exempel om övervakningen ska bedrivas i en bank eller butik). På andra platser, såsom gator och torg, krävs det att en ansökan om kameraövervakning görs. För att ansökan ska beviljas ska övervakningsintresset vara större än integritetsintresset. Dessutom ska vanligen kameraövervakningen inte ses som ett första alternativ. Andra, mindre ingripande åtgärder, ska först ha övervägts eller prövats. Det är också viktigt att behovet av kameraövervakningen beskrivs, exempelvis med hjälp av dokumentation av brottsanmälningar.

Ett möjligt upplägg för att starta kameraövervakning skulle kunna se ut så här:

  • Börja med att göra en ingående kartläggning av hur problemen ser ut
  • Analysera problemen och fundera över om det finns andra åtgärder som kan förebygga dem
  • Om kameraövervakning behövs, fundera på över hur den kan kombineras med andra brottsförebyggande metoder
  • Undersök om ansökan alternativt anmälan behöver göras och hur tekniken bäst kan användas
  • Dokumentera verksamheten löpande och utvärdera insatserna genom att exempelvis följa statistiken över anmälda brott  

Sök information hos berörda myndigheter

I listan till höger finns både de rapporter som Brå publicerat om kameraövervakning och relevanta artiklar som har publicerats på Brå:s webbplats. Rätten att använda kameraövervakning i brottsförebyggande och trygghetsskapande syfte är noggrant reglerad.  Besök därför Datainspektionens webbplatslänk till annan webbplats för att ta reda på mer om de lagar och regler som gäller.


Sidan senast uppdaterad: 2016-11-30

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)