Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Förebygg våld i nära relationer

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar de utsatta stort lidande. Det förebyggande arbetet vid våld i nära relationer handlar främst om att minska återfall och upprepad utsatthet genom strategiska insatser, stöd till brottsoffret och insatser för våldsutövaren. Att även tidigt belysa attityder, normer och värderingar kring våld och manlighet är angeläget.

Carolina Överlien, Stockholms universitet; Emma Sorbring Högskolan Väst; Anna Lindström, Polisen. Filmat på ett seminarium under konferensen Råd för framtiden i april 2016.

Våld i nära relationer omfattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, eller hot om våld och kan förekomma inom alla former av nära relationer. Brå publicerade 2014 en kartläggning över brott i nära relationer, där nära relation definierades som en aktuell eller tidigare partner. Kartläggningen visar att det är ungefär lika stora andelar kvinnor och män (7,0 respektive 6,7 procent) som uppger att de under 2012 blev utsatta för någon typ av psykiskt eller fysiskt våld av en aktuell eller tidigare partner minst en gång. Däremot är det vanligare att kvinnor uppger att de blev utsatta upprepade gånger. Det är också betydligt vanligare att kvinnor blir utsatta för grov misshandel som leder till behov av sjukvård.

Kartläggningen visar också att det är ovanligt att personer som utsatts av en aktuell eller tidigare partner polisanmäler det de blivit utsatta för. Totalt uppgav 4,9 procent av de kvinnor och 2,9 procent av de män som utsatts under 2012 att de polisanmält händelsen eller någon av händelserna. De vanligaste orsakerna till att man inte polisanmäler är att man betraktar det som hänt som en småsak samt att man redde ut händelsen själv.

Viktigt med samverkan och brottsofferstöd

I Brå-rapporten Upprepad utsatthet för våld beskrivs hur tidigt och tydligt brottsofferstöd är viktigt för att den utsatte ska förmå sig att gå igenom rättsprocessen och för en ökad chans att förebygga upprepad utsatthet. I den europeiska brottsförebyggande tävlingen European Crime Prevention Award, ECPA, var Våld i nära relationer temat för år 2013. Det svenska bidraget Relationsvåldscentrum i Stockholm vann tävlingen. De sätter in brottsoffersstöd inom 48 timmar efter polisanmälan och ger kunskap och kraft till den utsatte att genomgå brottsutredningen. Verksamheten har bidragit till att fler ärenden av våld i nära relationer leder till åtal och att samverkan mellan polis och socialtjänst har blivit mer effektiv.

Även Koncept Karin handlar bland annat om att få fler som utsatts för våld i nära relation att anmäla våld och stödja dem att inte dra tillbaka gjord anmälan. Projektet är ett resultat av ett regeringsuppdrag inom ramen för handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationerlänk till annan webbplats. I Brås Utvärdering av Koncept Karin framkommer att samlokalisering av polis, åklagare och socialtjänst i samma lokal är ett bra sätt att nå fungerande samverkan, det förbättrar kommunikationen och tydliggör ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.

Att erbjuda även våldsutövaren stöd och insatser att förändra sitt beteende är en viktig del i arbetet med att förebygga och motverka våld i nära relationer. Ett sådant arbete görs bland annat av Kriminalvården inom programmet IDAP.

Förebygg upprepat våld genom riskbedömningar

I Brås studie Strukturerad riskanalys vid våld mot närstående beskrivs hur både polis och socialtjänst ska genomföra strukturerade risk- och hotbedömningar för att utreda behovet av skydd för brottsoffret, både vad gäller vuxna och barn. Bland annat är bedömningsmetoderna FREDA och SARAlänk till annan webbplats exempel på verktyg som används. Riskbedömningar avser sannolikheten för offret att bli utsatt igen och att den misstänkte upprepar brottet.

Polisen bör alltid utreda behovet av kontaktförbud och andra personskyddsåtgärder. Socialtjänsten ska också särskilt uppmärksamma barn som bevittnar våld mot närstående och då utreda frågor kring vårdnad och umgänge.

Strategiska förhörstaktiker ökar personuppklaringen

Lagföring av den som utövat våld i en nära relation är viktig då flera återfallsförebyggande insatser sker först efter den. Brås studie Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer visar att grundliga förstahandsförhör och att den misstänkte konfronteras med bevis ökar sannolikheten att den misstänkte helt eller delvis medger brottet, något som ökar personuppklaringen avsevärt.

Förebyggande arbete riktat mot unga

Ungas våld i nära relationer är ett problem som har en tendens att förringas. Genusnormer formas i tidig ålder, där mansnormer som svartsjuka och kontrollbehov ofta utgör grunden i våldsutövandet mot kvinnor.  Tidiga insatser för unga där attityder och värderingar kring genus och våld bearbetas är därför viktigt. Brå har publicerat flera lärarhandledningar för att arbeta förebyggande i skolan och öka jämställdheten, ett exempel är handledningen Var går gränsen? som fokuserar på unga, våld och sexualbrott.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har publicerat Inget att vänta på – handbok för våldsförebyggande arbete med barn och ungalänk till annan webbplats. Den ger stöd för kunskapsbaserad våldsförebyggande praktik och utgår från genusvetenskapliga perspektiv på våld och folkhälsovetenskapliga perspektiv på våldsprevention.

Brottsrummetlänk till annan webbplats är Brås webbplats som vänder sig till lärare och elever med information om brott och brottslighet. Där finns bland annat en interaktiv bildserie om våld i samkönade relationer.

Sidan senast uppdaterad: 2016-11-30

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)