Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Färre döms till sluten ungdomsvård

2015-09-01

Det finns ett stort samhällsintresse för ungas brottslighet, och påföljdssystemet för unga är ofta föremål för reformer. De mest ingripande påföljderna som ungdomar kan dömas till är fängelse och sluten ungdomsvård. I en ny kortanalys har Brå undersökt utvecklingen av sluten ungdomsvård sedan den infördes 1999.

Så många dömdes till sluten ungdomsvård

Antal domar till sluten ungdomsvård. Källa: Brå

Kortanalysen Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999–2014 beskriver och analyserar utvecklingen av sluten ungdomsvård under perioden. Från att sluten ungdomsvård infördes 1999 och fram till 2004 ökade antalet domar. Men sedan dess har sluten ungdomsvård minskat i två etapper. Först minskade antalet domar mellan 2004 och 2006. Efter en period av stabilitet minskade antalet domar sedan igen 2009–2013 till en historiskt låg nivå.

Av dem som döms till sluten ungdomsvård är 97 procent pojkar. Utvecklingen av sluten ungdomsvård styrs därför av antalet pojkar som döms till detta. Men antalet domar mot flickor följer utvecklingen för pojkar.

De vanligaste huvudbrotten i domar till sluten ungdomsvård är i fallande ordning:

  1. Rån (inkl. grovt)
  2. Grov misshandel
  3. Sexualbrott
  4. Mord eller dråp

Dessa var huvudbrott i en stor majoritet av alla domar till sluten ungdomsvård 1999–2014. Men allt färre lagföringar för dessa brott leder till sluten ungdomsvård. Mellan 1999 och 2003 ledde omkring 20 procent av sådana lagföringar till sluten ungdomsvård, men sedan dess har andelen halverats. I genomsnitt döms ungdomar till sluten ungdomsvård i 9 månader. Någon tydlig förändring i endera riktningen syns dock inte i den utdömda strafftiden.

Möjliga förklaringar till utvecklingen

Sluten ungdomsvård minskade kraftigt i två etapper, först 2004–2006 och sedan 2009–2013. Den första nedgången tycks i första hand hänga samman med att ungdomar oftare dömdes till en annan påföljd i stället för sluten ungdomsvård. Den andra minskningen verkar i stället främst ha att göra med färre lagföringar.

Antalet lagföringar för grova brott

Utvecklingen av sluten ungdomsvård följer i stort sett antalet lagföringar för de brott som är vanligast i sådana domar, med undantag för perioden 2004–2006. Att sluten ungdomsvård minskade 2009–2013 skulle alltså kunna vara en följd av minskade lagföringar för de brott som är vanligast i domar till sluten ungdomsvård (rån inkl. grovt, grov misshandel, sexualbrott, mord och dråp). Däremot kan det inte förklara varför antalet domar till sluten ungdomsvård också minskade 2004–2006.

Ändrade påföljdsval

Nedgången 2004–2006 verkar i stället hänga samman med att sluten ungdomsvård delvis kan ha ersatts med överlämnande till vård inom socialtjänsten (den s.k. överlämnandepåföljden). Påföljden motsvaras i dag av ungdomsvård och ungdomstjänst.

Den här slutsatsen baseras på påföljdsutvecklingen för de vanligaste brotten i domar till sluten ungdomsvård. När andelen domar till sluten ungdomsvård minskade 2004–2006 ökade i stället andelen domar till överlämnandepåföljden. Det tyder på att det skedde en överflyttning från sluten ungdomsvård till överlämnandepåföljden. Detta tycks inte bero på någon påföljdsreform eller praxisändring. I stället skulle det kunna bero på att ungdomstjänst oftare kunde ingå i överlämnandepåföljden när kommunernas kapacitet att ordna ungdomstjänst förbättrades.

FAKTA/ Sluten ungdomsvård

Sluten ungdomsvård är en frihetsberövande påföljd som verkställs på särskilda ungdomshem drivna av Statens institutionsstyrelse (SiS). Det är ett alternativ till fängelse för ungdomar som var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Fängelse får bara dömas ut i stället för sluten ungdomsvård om det finns särskilda skäl.

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)