Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Nätkränkningar - få anmälningar leder till åtal

2015-02-02

Det finns tydliga könsskillnader i de typer av nätkränkningar som anmäls till polisen. Flickor hängs ut med bilder medan pojkar hotas med våld. De flesta ärenden läggs dock ner. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.

Kerstin Nelander Hedqvist. Foto: Liselotte van der Meijs

Kerstin Nelander Hedqvist. Foto: L. van der Meijs

Den vanligaste typen av nätkränkning som flickor anmäler är att bilder på dem har publicerats på internet (23 procent). Pojkar anmäler oftast att de fått motta dödshot eller hot om våld med vapen (33 procent). Den vanligaste typen av anmälan bland kvinnor handlar om ofredanden som skett både på och utanför nätet (22 procent), ofta relaterat till en tidigare parrelation. Männen anmäler oftast skriftliga kränkningar på offentliga forum (29 procent), där de bland annat hängs ut som kriminella.

Många ärenden läggs ner

Av de anmälda hot och kränkningar som Brå har granskat, lades 96 procent ner av polis eller åklagare. En förklaring till den låga personuppklaringen är att många av dessa polis­anmälningar inte kan leda till åtal – till exempel om den anmälda händelsen inte är ett brott eller om den misstänkta är under 15 år.

– Samtidigt är det här svåra brottstyper att utreda, säger Kerstin Nelander Hedqvist, utredare på Brå. Det är ofta komplicerat att identifiera en misstänkt gärningsperson och att knyta en misstänkt till brottet. I de här ärendena är det viktigt att bevisningen säkras snabbt, eftersom bevis­material som ligger ute på nätet lätt kan ändras eller raderas. 


Frida Andersson. Foto: Liselotte van der Meijs

Frida Andersson. Foto: Liselotte van der Meijs

Variation i grovheten

Rapporten visar att det är en stor variation i de hot och kränkningar som anmäls till polisen, både när det gäller innehåll och grovhet.

– En del anmälda händelser kan betraktas som ringa, till exempel fall där någon fällt en enstaka dum kommentar om anmälarens utseende. Samtidigt finns det ärenden av grövre karaktär, till exempel allvarliga hot eller ofredanden som pågått under en längre tid, säger Frida Andersson, utredare på Brå.

Behov av höjd IT-kompetens

Kunskapen om IT-relaterade brott är generellt sett låg inom hela rättsväsendet, menar flera av Brås intervjupersoner. Det leder till att även ärenden som har utredningspotential, ändå riskerar att läggas ner, eftersom kunskapen saknas om möjliga utredningsåtgärder. Ett allmänt kunskapslyft behövs när det gäller internetrelaterad brottslighet, liksom mer resurser för att utreda it-relaterade brott.  

Ladda ner eller beställ rapporten Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet (Brå 2015:6)länk till annan webbplats

För mer information


Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)