Vem gör vad i rättsväsendet?

Med rättsväsendets myndigheter menar man vanligtvis Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården liksom Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Justitiedepartementet ansvarar för rättsväsendets myndigheter.

Justitiedepartementet ansvarar i Regeringskansliet bland annat för rättsväsendets myndigheter samt lagstiftning inom områdena för civilrätt, statsrätt, processrätt och straffrätt. På regeringens webbplats finns information om regeringens politik och beslut samt propositioner, utredningsbetänkanden m.m.

Myndigheter inom rättsväsendet

Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. På webbplatsen hittar du brottsstatistik och information om brottsutveckling och brottsförebyggande arbete.

Brottsoffermyndigheten
Om den som begått brott saknar förmåga att betala skadestånd, eller om gärningsmannen är okänd, och om det inte finns någon försäkring som täcker skadorna, kan offret ha rätt till brottsskadeersättning av statliga medel. Den ersättningen kompenserar framförallt personskador och kränkning. Brottsoffermyndigheten beslutar om sådana ersättningar, har ansvar för Brottsofferfonden och är Kunskapscentrum i brottsofferfrågor.

Ekobrottsmyndigheten
Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en specialistmyndighet för ekobrottsbekämpning. Vår uppgift är att förebygga, upptäcka, förhindra, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Verksamheten riktas mot den grova ekonomiska brottsligheten och mot den så kallade vardagsbrottsligheten. EBM är den drivande och samverkande kraften i kampen mot ekonomisk brottslighet.

Kriminalvården
Kriminalvården omfattar frivård, häkte och fängelse. Frivården ansvarar för icke frihetsberövande straff, exempelvis skyddstillsyn. De kontrollerar också personer med intensivövervakning (fotboja) och gör personutredningar i brottmål. Häktena ansvarar för brottsmisstänkta personer och fängelserna för dem som döms till frihetsberövande straff.

Polisen
Polisen förebygger brott, övervakar den allmänna ordningen och säkerheten, bedriver spaning och gör brottsutredningar. På polisens webbplats hittar du information om hur polisen arbetar. Där finns rapporter, dokument, blanketter, nyheter och pressmeddelanden samt kontaktuppgifter.

Rättsmedicinalverket
Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik med cirka 350 anställda. Verksamheten bedrivs vid tio avdelningar
runtom i landet.

Säkerhetspolisen
Säkerhetspolisen har till uppgift att skydda Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den nationella säkerheten. Säkerhetspolisen ska förebygga, förhindra och avslöja och utreda brott mot rikets säkerhet och terrorbrott. Säkerhetspolisen har även andra uppgifter, bl.a. att skydda den centrala statsledningen.

Sveriges Domstolar
Sveriges Domstolar är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet. Sveriges Domstolar omfattar de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Domstolsverket.

Åklagarmyndigheten
Åklagarnas uppgift är att leda förundersökningen av ett brott, att besluta om åtal ska väckas och att föra talan i domstolen. Åklagarmyndigheten består av 32 allmänna åklagarkammare, fyra nationella riksenheter, Särskilda åklagarkammaren, Utvecklingscentrum samt huvudkontoret med centrala lednings- och stödfunktioner. På www.aklagare.se finns information om åklagarnas arbete, RÅ:s verksamhet i Högsta domstolen, pressmeddelanden, med mera.

Kronofogden, Kustbevakningen, Skatteverket och Tullverket
Andra myndigheter som är en del av rättskedjan och arbetar med brottsbekämpning är Kronofogden, Kustbevakningen, Skatteverket och Tullverket.