Omslaget till rapporten Hatbrott 2013

Hatbrott 2013

Hatbrottsstatistiken kan användas till att studera struktur och utveckling av polisanmälda hatbrott i Sverige. I rapporten ges även en bild av självrapporterad utsatthet avseende vissa hatbrottsmotiv. Tillsammans kan sådana uppgifter vara till hjälp i rättsväsendets beslut om åtgärder för att utreda, bekämpa och förebygga denna typ av brottslighet.

Rättelser

Denna publikation finns endast tillgänglig för nedladdning

Maryam och hennes två barn gick på gångvägen mot mataffären. Två män kom gående i motsatt riktning och stirrade på henne. När de möttes spottade en av dem i marken och väste ”muslimjävel”. När Maryam passerade männen kände hon en spottloska i huvudet. Maryam bär hijab och tror att det var därför som männen agerade som de gjorde.

Ovanstående är ett exempel på ett islamofobiskt hatbrott hämtat ur Hatbrott 2013. Rapporten är att betrakta som en årsbok över hatbrottsstatistiken. Den utgörs av polisanmälningar där Brå har identifierat olika hatbrottsmotiv samt uppgifter om självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och nu för första gången Politikernas trygghetsundersökning (PTU).

Ett hatbrott kan vara allt från klotter till mord – det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott. Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i termen hatbrott råder internationell enighet om att händelsen är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Statistik om hatbrott i Sverige har redovisats årligen sedan 1993. Förutom nivå och utveckling ges information om bland annat vanliga brottstyper, brottsplatser, regional fördelning och hur stor andel av anmälningarna från 2012 som har klarats upp.

Fakta om publikationen

Författare: Carina Djärv, Nina Forselius och Anna Frenzel
Publikationsår: 2014
Antal sidor: 154

Rapport: 2014:14
Publikationsnummer: ISBN 978-91-87335-30-3
URN:NBN: urn:nbn:se:bra-557

Kundkorg

Summa: