Stöld och snatteri

Under 2016 anmäldes omkring 504 000 stöld- och tillgreppsbrott. varav 48 800 var butiksstölder. Butiksstölderna handlar ofta om låga belopp och de flesta butiksstölder räknas därför som snatteri.

Anmälda stölder

Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder 2007–2016. Källa: Anmälda brott

Under 2016 anmäldes omkring 504 000 stöld- och tillgreppsbrott. De anmälda stöld- och tillgreppsbrotten minskade med 26 000 brott (−5 %) under 2016 jämfört med 2015. I stort sett alla typer av anmälda stöldbrott minskade, men de två enskilda brottstyper inom kategorin som minskade mest i antal var stöld av drivmedel (−24 %) och stöld ur och från motordrivet fordon (−5 %). De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2007, med undantag för uppgångar 2011 och 2014. År 2016 anmäldes 13 procent färre brott än 2007.

Sett till samtliga anmälda stöld- och tillgreppsbrott utgörs de antalsmässigt största brottstyperna av stöld ur och från motordrivet fordon samt cykelstöld, som tillsammans utgjorde 23 procent av de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten 2016. Under 2016 anmäldes 88 800 inbrottsstölder, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med 2015.

Butiksstölder och fickstölder

Under 2016 anmäldes 48 800 stölder och snatterier från butik, vilket är en minskning med 3 procent sedan 2015 och med 17 procent jämfört med för tio år sedan (2007). Mellan 2007 och 2009 ökade antalet anmälda butiksstölder, men därefter har trenden varit tydligt nedåtgående fram till 2014, för att sedan avstanna. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder och snatteri.  

Under 2016 anmäldes 49 800 fickstölder, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med året innan (−2 420 brott). Från 2007 låg antalet anmälda fickstölder på en relativt jämn nivå och ökade därefter 2010–2013, för att sedan minska. Sett till tioårsperioden 2007–2016 som helhet har antalet anmälda fickstölder ökat med 19 procent.

Uppklarade stölder

Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld, 2007–2016. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2016 handlades¹ 47 700 butiksstölder, vilket är en minskning med 2 550 brott (−5 %) jämfört med 2015. En utredning bedrevs för 80 procent (38 100 brott) av de handlagda brotten och resterande 20 procent (9 610 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2015 har andelen utredda brott minskat och andelen direktavskrivna brott ökat med 1 procentenhet vardera.

Av de handlagda butiksstölderna förundersökningsbegränsades 12 procent (5 610 brott), varav nästan samtliga (5 110 brott) efter att en utredning inletts. Andelen förundersökningsbegränsade brott är densamma som 2015. Jämfört med övriga redovisade brottstyper har butiksstölder en hög andel förundersökningsbegränsade brott.

Jämfört med de övriga brottstyperna personuppklarades en stor andel brott. År 2016 personuppklarades 21 900 butiksstölder. I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² på 66 procent. Jämfört med 2015 är lagföringsprocenten oförändrad, jämfört med 2014 är det en ökning med 1 procentenhet.

De personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda butiksstölder ger en personuppklaringsprocent² på 46 procent, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2015. Jämfört med 2007 har personuppklaringsprocenten för butiksstöld ökat med 3 procentenheter. Om jämförelsen görs enligt den tidigare definitionen för personuppklaringsprocenten uppgår ökningen till 2 procentenheter, vilket är en mer korrekt jämförelse.

Misstänkta för stöld

Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl., samt fickstöld 2007–2016. Källa: Misstänkta personer

Misstänkta

Antalet personer som misstänktes för butiksstöld var 283 personer per 100 000 invånare 2016. Det är en minskning med 19 personer eller 6 procent sedan 2015. En ökning har skett från 2007 till 2009, därefter har antalet per 100 000 invånare minskat fram till 2013 och sedan har nivån varit relativt jämn fram till 2016. Under en tioårsperiod har antalet per 100 000 invånare minskat med 29 personer eller 9 procent. Både antalet kvinnor och antalet män har minskat sedan 2015, med 4 respektive 8 procent. Under en tioårsperiod har antalet kvinnor per 100 000 invånare minskat med 18 procent, medan antalet män per 100 000 invånare var oförändrat.

När det gäller könsfördelningen var andelen misstänkta kvinnor större vid butiksstöld (36 %), än vid övriga brottstyper inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott, där andelen misstänkta kvinnor låg på 7–11 procent.

Lagförda för stöld

Antal lagföringsbeslut³ med med stöld (inkl. grov) eller snatteri som huvudbrott 2006–2015. Källa: Personer lagförda för brott

Lagförda

Eftersom butiksstöld inte är någon specifik juridisk kategori går det inte att utläsa hur många som lagförts för just butiksstöld.

Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika typer av tillgreppsbrott. År 2015 fattades 8 160 lagföringsbeslut för stöld (inklusive grov stöld ) och 12 700 lagföringsbeslut för snatteri. Jämfört med 2014 ligger antalet lagföringsbeslut för stöld kvar på samma nivå med en svag ökning med 22 beslut eller mindre än 0,5 procent. Även antalet lagföringsbeslut avseende snatteri låg kvar på samma nivå med en svag ökning med 26 beslut eller mindre än 0,5 procent. Jämfört med 2006 har lagföringsbesluten gällande stöld ökat med 47 beslut eller 1 procent. Under samma period har antalet beslut avseende snatteri minskat med 1 800 beslut eller 12 procent.

Mellan 2007 och 2009 skedde en kraftig ökning av antalet lagföringsbeslut för snatteri, men därefter har antalet beslut minskat fram till 2015 års nivå. Under de senaste tre åren har dock antalet lagföringsbeslut stabiliserats på en medelnivå om 12 600 beslut per år. Snatteribrott är ett typiskt spaningsbrott som i stor utsträckning påverkas av vilka åtgärder och resurser som avsätts i försäljningsledet för att upptäcka denna typ av gärningar. Effekten blir att antalet lagföringsbeslut gällande snatteri kan variera kraftigt mellan olika perioder.

Strafföreläggande och böter genom dom var de vanligaste påföljderna.

Snatteri bland unga

I Brås skolundersökning uppgav omkring var femte elev att de hade stulit eller snattat i affär eller varuhus under de senaste tolv månaderna (2011).

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut av åklagare, såsom strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 49 800 fickstölder polisanmäldes (2016)
  • 48 800 butiksstölder polisanmäldes (2016)
  • 12 700 lagföringsbeslut för snatteri (2015)
  • 1 000 kronor — gränsen mellan snatteri och stöld
  • 46 procent = personuppklaringsprocenten för butiksstöld (2016)
  • 1 procent = personuppklaringsprocenten för fickstöld (2016)

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-19

Statistik om brott