2008-03-04
Mixgården är fritidsgården som står i centrum av ”sina” ungdomars liv. Den besöks varje kväll av i genomsnitt ett 70-tal ungdomar, merparten killar. Man fikar, träffar kompisar, spelar lite biljard, någon kanske använder datorerna för skolarbete.
Stora familjer, trånga lägenheter och social och ekonomisk fattigdom präglar många boende i Hammarkullen i nordöstra Göteborg. På Mixgården fångas ungdomarna upp av en personalgrupp som genom en bra blandning av struktur och frihet, lyhördhet och vuxennärvaro lyckats skapa en mix som bygger nätverk både mellan ungdomarna och ut till det svenska samhället. Brottsprevention i praktisk handling, menar både socialtjänst och polis.
Verksamheten utvärderad
Mixgårdens fritidsgård har välbelägna lokaler som är stora och fungerar väl, personalen är välutbildad och samarbetad, budgeten i balans och aktiviteterna väl avvägda mellan ungdomarnas olika önskemål och behov. Det som låter som en dröm är resultatet av lång och målmedveten verksamhetsuppbyggnad. Pia Andersson och Thomas Jordan, både forskare knutna till Göteborgs universitet, har gjort en studie av verksamheten, finansierad av Brottsförebyggande rådet: Fritidsgården – en plats för samhällsbyggande? Reflektioner kring Mixgården i Hammarkullen. I första hand fokuserar forskarna på verksamhetens brottsförebyggande och trygghetsskapande effekter. Studien bygger på en litteratur- och forskningsgenomgång, observationer samt intervjuer med besökare, personal och föräldrar samt representanter för polis, skola och socialtjänst och publicerades sommaren 2007.
Målmedvetet arbetet
I Hammarkullen är det vanligt att familjerna har sina rötter i andra kulturer. De boendes medelålder är låg, alltför många ungdomar uppvisar svaga skolresultat och kontakterna med socialtjänst och polis är återkommande. Den som sett områdets slitna bostadsmiljöer och anar hur livet kan gestalta sig i dess omgivningar förstår behovet av en plats som är tonåringarnas eget revir. Fritidsgårdar finns på många ställen men få med så hög ambitionsnivå som Mixgården. Hit kommer mellan 50 och 100 ungdomar i åldrarna 13-20 år varje vardagskväll och tar del av såväl öppna som planerade aktiviteter. Måndagskvällen är reserverad för tjejer. Två dagar i veckan har man eftermiddagsverksamhet för mellanstadiebarn. Ett område som Hammarkullen ställer stora krav på personalen att både locka till sig ungdomarna men också erbjuda en plats för trygghet och tillhörighet. Fem heltidsanställda och ett par deltidsanställda har tillsammans utvecklat verksamheten under ett tiotal år. Personalgruppen består av olika yrkeskompetenser: socionom, socialpedagog, musiker, fritidsledare och beteendevetare och man har sitt ursprung i olika länder och språkkulturer. Organisationen är platt och alla ansvarar för helheten.
Förtroende
Att tillbringa kvällen på fritidsgården är ett sätt att undvika att begå brott. Men det räcker inte för Mixgårdens personal. Fritidsgården vill ge sina ungdomar självförtroende, förståelse och strategier för att leva sina liv. För att kunna påverka ungdomarnas självbild och vardagsliv krävs att personalen bygger upp förtroendefulla och långsiktiga relationer till ungdomarna. Vägen består av en blandning av enkel, kravlös caféverksamhet och strukturerade aktiviteter. Till det kommer lyhördhet för när en besökare behöver stöd i sina relationer till kompisar, skola och familj eller har kommer i klammeri med polisen. Personalen intar en mellanroll i ungdomarnas liv, man är varken kompisar eller föräldrar men erbjuder hela skalan av relationer däremellan. Utgångspunkten är förståelse och lyhördhet men lika självklart anmäler man droginnehav, agerar mot mobbing och bråk och står på andra sätt för vuxenvärldens och samhällets värderingar. Genom att besökarna köper ett ett-årigt gårdskort får personalen tillgång till namn och telefonnummer och vet därför vilka besökarna är och hur man kontaktar dem
Forskarna strukturerar upp Mixgårdens arbete i olika aktiviteter, varav två handlar om att etablera relationer med nya besökare och gestalta fritidsgårdens miljö och klimat. Besökarna ska mötas av empati och värme och varje besökare bli uppmärksammad av personalen någon gång under kvällen. Handslag och kramar, men också en självpåtagen tystnadsplikt, präglar personalens kontakter med besökarna. Besökarna ska veta att på Mixgården finns det vuxna som man kan prata med.
Kontakter med olika föräldragrupper resulterade i en utveckling av fritidsgårdens fysiska miljö och av vilka signaler den ska förmedla. Miljön ska uttrycka fostran, värderingar och normer men också ge utrymme för ungdomarnas kreativa processer och vara vuxenstöd. Lokalerna ska vara inbjudande och varma, välstädade och fräscha. Där ska finnas fasta öppettider, regler och bråk tolereras inte.
Arbetsmetoderna på Mixgården kräver ett aktivt förhållningssätt av personalen. Man jobbar både med öppna och riktade aktiviteter, återkommande verksamhet såväl som med teman. De erbjudna aktiviteterna ska ligga i tiden eller vara särskilt anpassade till dem som just då frekventerar gården. Då och då förekommer också planerade aktiviteter utanför fritidsgårdens lokaler. Tillsammans med utvalda grupper av ungdomar har man åkt på längre utflykter och läger. Likaså har det hänt att personalen tillfälligt stängt fritidsgårdens lokaler och begett sig till platser där ungdomar samlats mer eller mindre oorganiserat. Som en annan del av verksamheten bjuder personalen in till enskilda kontakter med olika ungdomar. Dessa kan sedan resultera i att man går vidare och hanterar svåra situationer som exempelvis konflikter mellan enskilda personer eller grupper. Ibland bistår man också vid kontakter med skolan, socialtjänsten och polisen.
Den sista beståndsdelen i Mixgårdens verksamhet är att ingå i de nätverk av samhällsinstitutioner som finns i Hammarkullen och via samverkan skapa bra villkor för områdets ungdomar.
Personalen viktigast
Det brottsförebyggande arbetet vid Mixgården sträcker sig avsevärt längre än till att hålla ungdomarna från gator och torg under några kvällstimmar. I Anderssons och Jordans utvärdering analyseras fyra dimensioner av orsaker till brott – situationen, själen, kulturen och samhället. Den viktigaste dimensionen för Mixgården är att stärka själen. Det handlar om att främja ungdomars utveckling av kunskaper, färdigheter, medvetenhet och identiteter att de kan göra självständiga val av livsvägar och bli socialt välfungerande samhällsmedlemmar.
Det är svårt att mäta effekterna av en fritidsverksamhets förebyggande arbete, konstaterar författarna. Man kan inte konstruera en kontrollgrupp och isolera en samhällssituation för jämförelse. Men i de gjorda intervjuerna lovordas verksamheten, kulturen och resultatet. Mixgården vänder på begreppen. Fritidsgårdspersonalen betonar inte främst de förebyggande åtgärderna, det som benämns prevention, utan använder sig istället av åtgärder som stärker individernas goda sidor, så kallad promotion. Det önskade beteendet förstärks genom att det får ett sammanhang och en plattform att utvecklas från.
Rapporten avslutas med att författarna diskuterar replikerbarheten av Mixgårdens verksamhet. Svårast, och antagligen viktigast, är att bedöma betydelsen av personalgruppens sammansättning och erfarenheter. De personliga egenskaper som finns lagrade i gruppen är sannolikt det som utgör själva kvaliteten i fritidsgårdens verksamhet, menar forskarna. I en annan situation skulle verksamheten se annorlunda ut, men långsiktighet i arbetet och ett förtroendefullt arbetssätt är grundfaktorer för att lyckas.
