2008-02-06
Få påverkansprogram för unga som begått brott är vetenskapligt utvärderade. Det visar en rapport från Brå där kommunernas program år 2004 studerats. Vanligast var att programmen innehöll samtal i kombination med besök på fängelser, häkten eller akutsjukhus. Många återföll också i brott efter genomfört program.
Det finns en stor efterfrågan på kunskap om vilka insatser som fungerar för ungdomar som döms till vård inom socialtjänsten. Rapporten Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004, beskriver påverkansprogrammens innehåll år 2004.
Avsikten var också att studera om olika typer av påverkansprogram hade olika bra effekt för ungdomar med olika problemprofiler. Men det saknades förutsättningar för att göra en sådan utvärdering.
– Vi hade hoppats att det skulle ha funnits ett par distinkta programalternativ med tillräckligt många ungdomar i vart och ett av dem för att effekterna skulle kunna jämföras. Så var det tyvärr inte, säger Stina Holmberg.
Få program vetenskapligt utvärderade
Brå:s genomgång visar att de flesta programmen var ganska korta, det vanligaste var 6-8 träffar. Oftast utformades programmet individuellt utifrån den unges beteendeproblem. De vanligaste komponenterna utgjordes av samtal med den unge och studiebesök på fängelser, häkten, akutmottagningar på sjukhus, en missbruksenhet eller en ungdomsmottagning. Syftet med studiebesöket var dels att avskräcka, dels att ge information om möjligheter till hjälp. Det var också vanligt att föräldrarna på något sätt deltog i programmet. Däremot var program som ART, som bland annat innebär träning i sociala färdigheter och ilskekontroll, ovanliga. Det gäller även för andra kognitiva, manualbaserade och utvärderade program. En pågående studie på Socialstyrelsen (vid Institutet för utvärdering av metoder i socialt arbete) visar att det fortfarande är ovanligt att kommunerna tillämpar ART i sin helhet; däremot använder i dag en del kommuner valda delar av programmet.
60 procent av ungdomarna återföll
Rapporten ger också en beskrivning av hur de deltagande ungdomarnas problem såg ut och hur stor andel av dem som återföll i brott. En stor andel ungdomar fortsätter att begå brott efter programmet; 18 månader efter det att programmet påbörjades var 60 procent misstänkta för nya brott.
– Men vi kunde också se att det finns en stor spännvidd i ungdomarnas problem, alltifrån ungdomar som förefaller ha en låg risk att fastna i långvarig kriminalitet till dem som utifrån insamlade uppgifter har en mycket oroande profil när det gäller risk för fortsatt brottslighet, säger Stina Holmberg.
Kognitiva metoder effektivt
I ljuset av de internationella forskningssammanställningar som finns innehåller rapporten en diskussion om programmens tänkbara effekter. Sådana översikter visar att de mest effektiva programmen ofta använder sig av flera olika behandlingskomponenter och innehåller kognitiva beteendeterapeutiska metoder för att påverka de ungas attityder, tankar och beteende. De visar också att programmens omfattning är av stor betydelse. Längre program har bättre effekt än korta. Avskräckande studiebesök som syftar till att skrämma ungdomarna (så kallade ”scared straight”) har snarare visat sig ha negativ effekt.
– Sammantaget talar detta för att påverkansprogram i den form som kommunerna drev år 2004 troligen inte har någon tydlig effekt på ungdomarnas återfall i brott, säger Stina Holmberg.
Fakta om rapporten: Rapporten bygger på uppgifter om innehållet i påverkansprogrammen från ett 70-tal kommuner och om de 189 ungdomar som deltog i programmen de första tio månaderna år 2004. Ungdomarnas återfall i brott följdes sedan upp ett år efter programmet. Rapporten innehåller också, mot bakgrund av internationell forskning, en diskussion om programmens möjliga effekter.
