2008-02-28
För andra året i rad har Brå nu publicerat Nationella trygghetsundersökningen, NTU. Vad är NTU och hur kan den användas? Brå:s generaldirektör Jan Andersson svarar.
Vad är NTU?
NTU är en årligen återkommande frågeundersökning om brott, trygghet och förtroende för rättsväsendet. Den riktar sig till 20 000 slumpmässigt utvalda personer, varav omkring 15 000 svarat och därmed bidragit till kunskapen inom dessa frågeområden.
Vilken är nyttan med NTU?
Kunskapen om brottsligheten har länge till största delen byggt på den polisanmälda brottsligheten. Detta har varit ett problem, eftersom mörkertalet är så stort. Genom NTU har vi större möjligheter att belysa brottslighetens nivå totalt. Av NTU framgår till exempel att brott mot person, till exempel hot och våld, utgör en större del av problemvolymen än vad kriminalstatistiken visar.
Efter en tid kommer vi också kunna uttala oss säkrare om brottsutvecklingen i landet liksom i olika kommuner och i olika grupper i befolkningen.
Kunskap om allmänhetens faktiska utsatthet för brott, liksom om trygghet och förtroende utgör ett viktigt underlag för att följa upp, utveckla och förbättra rättsväsendets verksamheter. Motsvarande undersökningar har sedan länge varit en mycket viktig kunskapskälla i vissa länder, till exempel England och USA. Nu följer alltså vi i Sverige och flera andra länder efter.
Vilka är nyheterna i årets NTU?
Intressant i år är att vi nu kan redovisa resultat uppdelat på länen och på den 45 största kommunerna i landet. Skillnaderna mellan kommunerna kan vara ganska betydande, vilket framgår av alla de många tabeller som redovisas.
En annan intressant nyhet i år är att vi redovisar brottsoffrens syn på sina kontakter med rättsväsendet. Den breda allmänheten anser att det finns stora brister i hur rättsväsendet behandlar brottsoffer. Ungefär en tredjedel anser att de bemöts bra, men lika många anser att brottsoffren bemöts dåligt. När vi däremot frågar personer som själva haft kontakt med rättsväsendet i samband med att de utsatts för brott till exempel hot eller våldsbrott om hur de upplever situationen, växer en något mer positiv bild fram. Majoriteten är nöjd med hur de behandlas av rättsväsendet. Men fortfarande finns en förhållandevis stor andel som inte alls känner sig väl behandlade av rättsväsendet, omkring 20 procent. Det finns därför stor anledning för rättsväsendet att fortsätta arbeta med bemötandefrågor.
Hur stort är bortfallet, och vilka är det som inte svarar?
Drygt 75 procent har besvarat frågorna, vilket i dessa sammanhang är att betrakta som en mycket hög andel. Men det är givetvis så att frågeundersökningar av detta slag inte når alla. Personer som lever under särskilt svåra förhållanden, som till exempel lever med ett gravt missbruk, är helt klart underrepresenterade. Och detta får betydelse för resultaten eftersom i dessa grupper är utsattheten för brott, inte minst för våld och hot, särskilt stor. Man kan därför säga att vad NTU mäter är utsattheten, tryggheten och förtroendet hos vad som forskare brukar kalla ”den konventionella delen av befolkningen”.
