Nästan alla brott som finns i den fysiska världen finns också på Internet. Skillnaden är att brotten som begås på Internet ofta är svårare att utreda, både tekniskt och juridiskt.
Internetbrott kan vara allt från dataintrång, företagsspioneri, upphovsrättsbrott, varumärkesintrång till vålds-, narkotika, ekonomiska brott och näthandel med illegala tjänster och produkter som koppleri och droger. Brotten blir allt fler och mer diversifierade.
– De som sysslar med brott på nätet är innovativa, fantasifulla och snabba på att ta till sig ny teknik, säger Anders Ahlqvist som är chef på Rikskriminalens Internetspaningsgrupp på IT-brottsektionen.
Med hjälp av Internet kan brottslingar enkelt lura till sig en liten summa pengar ett oändligt antal gånger. På det viset kan en enda person få ihop hundratusentals kronor utan att det märks. Det storskaliga mönstret är svårt för polisen att upptäcka och det vet brottslingarna om.
– Små brott där summorna inte är så stora, till exempel vid bedrägerier, brukar det inte hända så mycket med. Eftersom varje litet brott anmäls hos olika polismyndigheter beroende på var i landet brottet skett, så syns inte helheten, säger Anders Ahlqvist.
Fildelning är ett annat brott som är svårt att utreda. För att polisen ska utreda ett fildelningsbrott krävs därför både en polisanmälan och att fildelningen misstänks vara omfattande.
– Att spåra en server där filmer eller musik delas är både svårt och kostsamt, samtidigt som straffskalan för enstaka filmer eller låtar är låg. Därför läggs den typen av anmälningar ofta ner.
Vardagsbrott
Det är framförallt grövre brott som prioriteras av polisen, och brott mot barn och unga. Mängdbrott, eller vardagsbrott, har länge varit prioriterade av Rikspolisstyrelsen, men Anders Ahlqvist menar att de borde prioriteras också på nätet. Där är de minst lika bekymmersamma, om än av annan karaktär. På Internet består vardagsbrottsligheten av bedrägerier, sexuella trakasserier, mobbning och stalkning.
Ofta är det ungdomar som är utsatta eftersom de tillbringar en stor del av sin fritid på Internet.
– Vi skulle nog kunna upprätta ett hundratal anmälningar av den typen varje dag, men det är ingen mening eftersom det inte finns resurser att utreda brotten, säger Anders Ahlqvist.
Ett brott som anmälts mer och mer den senaste tiden, berättar Anders Ahlqvist är Internetangrepp mot bankkunder och deras konton. Hittills har svenska banker varit relativt förskonade från den typen av brott, dels för att de har bra säkerhetslösningar och dels för att Sverige är en liten marknad.
Men tekniken för att angripa bankerna har förfinats och därmed har det blivit lättare för brottslingar att komma förbi sofistikerade säkerhetslösningar. Enligt Anders Ahlqvist är det något vi kommer att se mer av i takt med att tekniska lösningar utvecklas.
– Bankkunder gör klokt i att vara mycket försiktigare och hela tiden att ha med sig samma goda förnuft som i verkliga livet. Dessutom tycker jag att man ska ta sig tio minuter att läsa igenom bankens säkerhetsinformation, säger han.
På Rikskriminalpolisen ser man också att dataintrång och bedrägerier i allt större utsträckning drabbar privatpersoner, istället för som tidigare företag och myndigheter.
– Den stora grejen nu är att hacka privatpersoner eftersom det är så enkelt.
En förklaring är åtkomligheten. Många användare är uppkopplade på bredband men stänger sällan av sina datorer, vilket gör att de hela tiden står öppna för angrepp. Då är det enkelt att hacka sig in på datorn som innehåller mängder av användbar information för den som är intresserad av att begå brott.
– Kunskapen om säkerhet är hos de flesta datoranvändare så låg att man kan säga att datorerna står öppna för vem som helst att ta sig in i, säger Anders Ahlqvist.
Men det är inte bara med våra datorer vi är oförsiktiga. Generellt sett tenderar människor att uppföra sig betydligt mer oförsiktigt på nätet än i verkliga livet, troligtvis på grund av en falsk anonymitetskänsla, menar Anders Ahlqvist. Därmed blir vi också mer sårbara för att bli utsatta för brott.
– Folk gör saker de aldrig skulle ha gjort annars. Att lägga ut nakenbilder på sig själv tillsammans med en e-postadress eller ett mobilnummer är bara ett exempel.
Andra sidan av myntet är att människor också är mer benägna att begå brott på Internet än i verkliga livet.
– Jag tror att många inte tänker på att det kan vara ett brott de håller på med, som sexuellt ofredande till exempel, säger Anders Ahlqvist.
Organiserad brottslighet
Också den organiserade brottsligheten finns på Internet. Där utgör Internet en viktig kommunikationsmöjlighet eftersom det är betydligt svårare att avlyssna Internettrafiken än exempelvis en vanlig telefon. Internet används också ofta för att bjuda ut sexuella tjänster och vid människohandel. Det säljs vapen och stöldgods.
Den organiserade brottsligheten står också för en hel del illegal försäljning av mediciner, dopningspreparat och narkotika som partydroger. Genom nätet har de fått tillgång till en marknad över hela världen. Brå hör till de myndigheter som kartlagt en del av denna brottslighet.
– Allt detta behöver givetvis inte alltid vara knutet till organiserad brottslighet. Sannolikt har nätet gjort det möjligt för fler aktörer att gå in och ägna sig åt brottslig handel, säger Lars Korsell som är chef för Brå:s enhet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet.
Det är okänt hur många brott som begås på Internet eftersom dessa inte syns i statistiken. Ett olaga hot registreras till exempel hos polisen som enbart brottstypen olaga hot, oavsett om det har skett på Internet eller inte. Nyligen tillkom en ny brottskod, ”med hjälp av Internet”, som kan användas vid registrering av barnpornografibrott och vid bedrägeri som skett på Internet. Men fortfarande är det många brott som ännu inte går att kombinera med den nya brottskoden.
Anders Ahlqvist misstänker också att det är vanligt att den nya koden inte används på rätt sätt.
Internet har öppnat upp för en internationell marknad för den som vill begå brott, detta samtidigt som det är svårt för polisen att arbeta globalt. Det som är förbjudet i Sverige kan vara fullt tillåtet i ett annat land. Till exempel är det flera rasistiska organisationer som lägger sin propaganda på servrar i USA för att undkomma åtal för hets mot folkgrupp.
– Busarna lär sig snabbt både tekniken och juridiken och kunskapen sprids snabbt med hjälp av Internet. De lägger ut domar som refereras och tolkas och ger rekommendationer om precis vad som går att göra och vad man bör akta sig för.
I maj lade Europeiska kommissionen fram ett utkast till förslag för att strama upp EU:s bestämmelser och öka samarbetet vad gäller brott över Internet. De vill bland annat öka inblandningen från europeiska polismyndigheten Europol och åklagarmyndigheten Eurojust.
Cyberpimping: Näthallick på svenska, fungerar som en vanlig hallick men på nätet.
Cybervåld: Det kan vara stalkning med upprepade trakasserier via e-post och där förövaren sprider rykten och lögner om sitt offer på hemsidor och i diskussionsforum. Det kan också vara hatbrott, eller informationsspridning i nyhetsgrupper, till exempel om hur bomber tillverkas.
Grooming: Via en chatsida på nätet kan pedofiler söka kontakt med barn och unga. De försöker bli bekanta med dem och kan så småningom stämma ett fysiskt möte eller få bilder på barnen.
Identitetsstöld: Är ofta inget brott i sig. Brottet uppstår först när någon försöker begå bedrägeri med den falska identiteten, eller sprider förtal om personen ifråga eller liknande.
Phising: En form av identitetsstöld där offren via ett e-postmeddelande, nätfiske, uppmanas att klicka på en länk till sin banks hemsida. De hamnar på en kopia av sidan där de uppmanas att lämna ifrån sig personliga uppgifter. I Sverige har bland annat Eurocards och Nordeas kunder drabbats.
Skadlig kod: Program som innehåller virus, maskar, trojaner som används för att komma åt datorer och möjliggöra brott såsom bedrägerier eller dataintrång.
Spamutskick: Oönskad e-post – skräppost på svenska. Virus kan komma med skräpposten.
Det finns ett par typer av skräppost att vara extra uppmärksam på - investeringsbedrägerier och falska virusvarningar. Investeringsbedrägerier, ofta i form av så kallade Nigeriabrev, utlovar snabba pengar utan någon större insats från dig.
