Vem man är och var man bor spelar stor roll för hur trygg man känner sig. Forskningen bekräftar bilden av att resurssvaga och sårbara personer generellt är mer otrygga än andra.
När Brå intervjuar människor om deras erfarenheter kring brott och trygghet kan vi se att fyra av fem uppger att man inte är orolig för att själv utsättas för brott, men att man oroar sig över brottsligheten i samhället. Vi kan också se att kvinnor och utrikes födda är de två grupper som är mest otrygga. Framför allt är de betydligt mer otrygga när de är ute en sen kväll än vad exempelvis män födda i Sverige är.
Tryggare på landet
Inte oväntat ser vi också att personer som bor i villa i en liten stad eller på landsbygden upplever sig tryggare när de är ute sent på kvällen. De är också mindre oroliga för att själva utsättas för brott än exempelvis boende i flerfamiljshus i större städer, som uppger oro och otrygghet dubbelt så ofta.
Allt detta finns att läsa i den nya Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Där frågar vi 15 000 personer om deras trygghetsupplevelse, utsatthet för brott samt erfarenheter av kontakter med och förtroende för rättsväsendet.
Ladda ner eller beställ NTU 2008
Otrygghet och segregation
Otrygghet och oro varierar mellan olika befolkningsgrupper och bostadsområden. Men hur stora är skillnaderna i otrygghet mellan människor? Att människor som bor i hyreshus är mer otrygga än andra kan bero på att de generellt har lägre inkomster och utbildning än andra grupper, men även på hyresområdenas fysiska planering. I rapporten Otrygghet och segregation tittar Brå närmare på effekterna av ett segregerat boende.
