Hur vanligt är det med våld i nära relationer och vilka är det som drabbas? När vi utgår från offrens egna erfarenheter kan vi se att både män och kvinnor drabbas – men på olika sätt. Dessutom har männen sämre förtroende för rättsväsendet.
Tidigare studier av relationsvåld i Sverige har ofta varit av en fördjupande karaktär, där man har tittat närmare på några enskilda fall. Brå:s rapport Våld mot kvinnor och män i nära relationer utgår däremot från resultaten från NTU, den stora nationella trygghetsundersökning som Brå gör med jämna mellanrum med omkring 15 000 svarande. I rapporten undersöker vi vilka som drabbas av våld i nära relationer och vilken omfattning och karaktär våldet har. Dessutom belyser vi frågan om hur starkt förtroendet för polisen och övriga rättsväsendet är bland personer som har blivit utsatta för relationsvåld och vilket stöd de har fått.
Unga och kvinnor ofta drabbade
Det finns vissa grupper i befolkningen som löper en större risk att drabbas av våld i nära relationer. Resultaten från NTU visar att det framförallt handlar om unga personer, kvinnor och ensamstående föräldrar. Att kvinnor i hög grad är utsatta tyder på att samhällstrukturen spelar in. Men utsattheten bland exempelvis unga visar att det är viktigt att även belysa individuella och livsstilsrelaterade omständigheter. Genom att fokusera på konkreta omständigheter där relationsvåld förekommer blir det lättare att förebygga och motverka våldet.
Vanliga omständigheter vid relationsvåld
- Våldet äger för det mesta rum inomhus, oftast i offrets bostad.
- En berusad gärningsperson förekommer i hälften av våldshändelserna.
- Nästan tre fjärdedelar av händelserna av misshandel ledde till synliga märken och en femtedel till skador som krävde sjukvård.
- I drygt två tredjedelar av händelserna var förövaren en tidigare partner
- Två av fem av de utsatta har hemmavarande barn.
Det är viktigt att få information och stöd i samband med en anmälan – något som inte alltid fungerar som det ska. En del av de utsatta uppger att de har haft behöv av stöd som inte har funnits att tillgå. Dessutom går många miste om det stöd som finns eftersom de avstår från att överhuvudtaget göra en polisanmälan. Anledningen till detta är ofta rädsla och oro. Men vissa uppger även att de inte tror att en anmälan skulle tjäna något till.
Män också utsatta – men våldet är mindre grovt
Medan mäns våld mot kvinnor är ett välkänt samhällsproblem, vet vi ganska lite om männens utsatthet för våld i nära relationer. De studier som belyser männens utsatthet pekar på att även män utsätts för våld i relationer. Men man får olika resultat beroende på hur frågorna är formulerade och i vilket sammanhang de sätts. När studien utgår från att studera våld eller brott så visar resultaten att kvinnor utsätts för relationsvåld oftare än män. Om man däremot fokuserar på konflikter så blir skillnaden mellan män och kvinnors utsatthet relativt liten.
En viktig skillnad ligger i våldets karaktär. Mäns våld mot kvinnor är oftare grövre och upprepat och får större konsekvenser för offret. Kvinnliga offer för relationsvåld upplever mer rädsla för brott jämfört med kvinnor utsatta för annat våld. Bland män är förhållandet det omvända.
Många män som blir utsatta för våld i en relation uppger att de har sämre förtroende för rättsväsendet, medan kvinnor har lika stort förtroende för rättsväsendet oavsett vilken typ av våld de råkat ut för. Det är också ovanligare att männen erbjuds hjälp från exempelvis ideella organisationer. Olikheterna i polisens och övriga rättsväsendets bemötande av dem som utsatts för relationsvåld är viktiga att uppmärksamma, inte minst för rättssäkerhetens skull.
BAKGRUND/ Brottsoffers kontakt med rättsväsendet
Den här undersökningen är en delstudie inom projektet Brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Huvudrapporten om brottsoffers erfarenheter av rättsväsendet kommer att innehålla ett fördjupande avsnitt om våld i nära relationer, baserat på intervjuer.
