Elektronisk fotboja kan i vissa fall vara ett alternativ till fängelse. De som dömts till kortare fängelsestraff kan ansöka om att få avtjäna straffet i hemmet med elektronisk fotboja. Dessutom kan de som dömts till längre fängelsestraff få avtjäna den sista tiden av fängelsestraffet på samma sätt.
För drygt tio år sedan infördes en försöksverksamhet med elektronisk fotboja i hemmet som ett alternativ till kortare fängelsestraff. Då kunde personer som dömts till högst tre månaders fängelse ansöka om elektronisk fotboja. Försöket pågick mellan år 1994-1998 och permanentades sedan år 1999. Två år senare, i oktober 2001, startade kriminalvården en försöksverksamhet för att förstärka frigivningsförberedelserna för intagna i fängelse. På försök infördes därför ett nytt utslussningsalternativ för långtidsdömda. Det innebar att de som dömts till minst två års fängelse kunde ansöka om att avtjäna de sista en till fyra månaderna med elektronisk fotboja. Den vanligaste användningen av fotboja är dock som ett alternativ till kortare fängelsestraff.
Den 1 april år 2005 utvidgades på försök båda dessa användningsformer av fotboja. Utvidgningen innebär att intagna med en strafftid på minst ett och ett halvt år kan ansöka om att få avtjäna de sista fyra månaderna med elektronisk fotboja. De med minst två års strafftid kan beviljas upp till sex månader. Dessutom kan de som dömts till högst sex månaders fängelse få möjlighet att avtjäna hela straffet med elektronisk fotboja i hemmet.
Fotbojan fungerar så att den fästs vid ankeln och innehåller en sändare. I bostaden finns en mottagare som i sin tur, via telefonen, är kopplad till en databas hos krinminalvården. Fotbojans enda tekniska funktion är att avgöra om och när personen befinner sig i bostaden. Om den intagne lämnar eller kommer till bostaden på tider som skiljer sig från ett på förhand uppgjort schema, går ett larm till frivården. Den intagnes närvaro på arbetsplatsen kontrolleras av frivården eller särskilt utsedda lekmannaövervakare. Dessa genomför oanmälda besök i hemmet eller på arbetsplatsen. Eftersom den som beviljas fotboja helt måste avstå från droger genomförs vid dessa besök även alkoholtester två till tre gånger per vecka.
Det är kriminalvården som fattar beslut om vilka personer som ska beviljas elektronisk fotboja och de ansvarar även för verkställigheten. De grundläggande krav som ställs är att den intagne har bostad med elektricitet och telefon. Han eller hon måste också ha en godtagbar sysselsättning, som motsvarar minst en halvtidsanställning. Sysselsättningen kan utgöras av till exempel arbete, studier, av kriminalvården anordnad sysselsättning eller praktikplats hos en privat arbetsgivare. Dessutom måste man helt avstå från droger, liksom att en eventuell sammanboende måste ge sitt samtycke till fotbojan.
Elektronisk fotboja benämns även intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). När IÖV avser utslussning efter ett längre fängelsestraff kallas det för IÖV-utsluss.
Brå har haft i uppdrag av regeringen att utvärdera IÖV-utsluss. Utvärderingen har presenterats i två delrapporter och en slutrapport. Rapporterna kan du ladda ner här intill. Där kan du också hitta övrigt material som Brå publicerat inom området.
