2000-06-09
Få kvinnofridsbrott leder till åtal och dom. Åklagare vittnar om att bevisläget är svårt. En stor del av de gärningsmän som ändå döms har alkoholproblem och är kriminellt belastade. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som kartlagt rättsväsendets hantering av det nya brottet grov kvinnofridskränkning.
Sedan den 1 juli 1998 kan en man som utsätter en kvinna, som han är eller har varit gift eller samanboende med, för upprepade brott dömas för grov kvinnofridskränkning. Brotten kan handla om exempelvis misshandel, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt tvång. Syftet med den lagen var att återkommande brott mot en närstående kvinna skulle ge ett hårdare straff än vad gärningarna var för sig skulle leda till. Även lindriga men upprepade brott skulle straffas hårdare.
Från den 1 oktober 1998 till den 31 december 1999 polisanmäldes drygt 1 000 kvinnofridsbrott. Endast cirka 10 procent av de anmälda brotten har gått till åtal. I ytterligare 10 procent har åtal väckts för ett annat brott än grov kvinnofridskränkning, vanligtvis misshandel.
Cirka 40 procent av anmälningarna har avskrivits, oftast med motivering att brott inte kan styrkas och resterande 40 procent av brotten är fortfarande under utredning. Åklagare vittnar också om svårigheter med bevisläget. Problemet är inte unikt för kvinnofridsbrottet utan gäller även för andra fall av misshandel i hemmet. Skillnaden är att åklagaren vid grov kvinnofridskränkning måste bevisa ett antal brottstillfällen.
Fängelse vanligaste påföljden
Närmare 90 procent av de brott som åtalats som grov kvinnofridskränkning består av misshandel och olaga hot. I 80 procent av domarna är påföljden fängelse. Det genomsnittliga fängelsestraffet är drygt 14 månader. Före lagändringen gav misshandel av en närstående kvinna i genomsnitt 7,5 må-nader i fängelse.
- Det visar att en straffskärpning skett vad gäller allvarligare brott. Däremot ser det ut som om få fall av lindrigare former av kvinnofridsbrott når domstolarna. Det kan bero på att de inte anmäls till polisen. Det är också svårt att säga hur omfattande sådana kränkningar är, säger Peter Lindström, enhetschef vid BRÅ.
Ett 70-tal män har dömts för grov kvinnofridskränkning. 70 procent av dem hade lagförts för brott tidigare och var tredje hade dömts för brott mot samma kvinna som var offret i kvinnofridsbrottet. 60 procent av männen hade dessutom missbruksproblem.
Fler anmälda brott efter lagändring
En drastisk nedgång av polisanmälda kvinnofridsbrott ägde rum efter mars 1999 då Högsta domstolen i en dom ställde krav på att mannen måste ha dömts tidigare för liknande brott mot kvinnan. Det ledde till en lagändring och från den 1 januari år 2000 ska en man kunna dömas för grov kvinnofridskränkning utan krav på tidigare domar.
- Det är troligt att grov kvinnofridskränkning kommer att användas i större utsträckning efter den senaste lagändringen. Preliminär statistik över polisanmälda brott från första kvartalet 2000 visar också en uppgång även om nivån ännu är lägre än under motsvarande kvartal i fjol, säger Peter Lindström.
