2006-07-03
Under år 2005 identifierades hatbrottsmotiv i närmare 3 700 brottsanmälningar. I majoriteten av fallen rör det sig om främlingsfientliga motiv och det vanligaste brotten i anmälningarna är olaga hot och ofredande. Det framkommer när Brottsförebyggande rådet (Brå) för första gången presenterar en sammanställning av uppgifter om hatbrott.
I sammanställningen över hatbrott redovisas brott med främlingsfientliga, homofobiska, antisemitiska och vit makt-relaterade motiv. Det är själva motivet bakom brottet som avgör om det ska bedömas som hatbrott eller inte. Det innebär till exempel att hatbrott kan vara såväl våldsbrott som skadegörelse. Motivet bedöms utifrån de uppgifter som finns i gärningsbeskrivningen i brottsanmälan.
Brå har från och med år 2006 övertagit ansvaret från Säkerhetspolisen (Säpo) att föra statistik över hatbrott. Uppgifter avseende år 2005 har insamlats av Säpo och sammanställts av Brå.
– Jag ser det som mycket viktigt att kunna följa utvecklingen av anmälningar om hatbrott. Den här typen av brott är inte bara kränkande för de individer som utsätts för dem. En del av brotten är dessutom direkt riktade mot det demokratiska samhället och vårt statsskick, säger Jan Andersson, generaldirektör vid Brå.
Cirka 3 700 brottsanmälningar med hatbrottsmotiv år 2005
Under år 2005 identifierades hatbrottsmotiv i totalt 3 681 brottsanmälningar. I majoriteten av dessa – i 2 272 anmälningar – var motiven främlingsfientliga. Därutöver bedömdes att det förekom antisemitiska motiv i 111 anmälningar och homofobiska motiv i 563.
Det fanns kopplingar till en vit makt-ideologi i 1 063 anmälningar. I en del fall ingick ideologin som en del av motivbilden i brotten med främlingsfientliga, antisemitiska eller homofobiska motiv. I en del var vit makt-ideologin det enda identifierade motivet.
Minskning av anmälningar med antisemitiska och homofobiska motiv
Totalt minskade antalet anmälningar med hatbrottsmotiv mellan år 2004 och år 2005 med 7 procent, från 3 953 till 3681. Antalet brottsanmälningar där det bedömdes att det fanns ett främlingsfientligt motiv låg på ungefär samma nivå som under år 2004. Antalet anmälningar där det fanns ett antisemitiskt motiv respektive ett homofobiskt motiv minskade från år 2004 till 2005, med 26 respektive 8 procent.
– Man bör vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser på grundval av endast två år. Det kan röra sig om en nedåtgående trend, men antalet anmälningar kan också fluktuera från ett år till ett annat beroende till exempel på om hatbrottslighet uppmärksammats i massmedia, säger Jan Andersson.
Olaga hot och ofredande vanligaste brotten
Det vanligast förekommande brottet i anmälningarna med hatbrottsmotiv är olaga hot/ofredande; en tredjedel av anmälningar gällde sådana brott. Men hatbrotten utgjordes också ofta av ärekränkning, hets mot folkgrupp och misshandel. Dessa brott svarade för vardera cirka 15 procent av de anmälda hatbrotten.
43 procent av de anmälningar (48 av 111) som bedömdes ha ett antisemitiskt motiv avsåg brottet hets mot folkgrupp. Misshandel var särskilt vanligt i de anmälningar där ett homofobiskt motiv hade identifierats. I mer än var femte sådan brottsanmälning (22%, eller i 124 av 563 anmälningar) förekom våld.
De vanligaste brotten i de 1 063 anmälningar där brottet bedömdes ha koppling till vit makt-ideologiska rörelser eller ideologier, var hets mot folkgrupp följt av klotter och skadegörelse. Klotter och skadegörelse var huvudbrott i mer än 40 procent av dessa anmälningar.
Polisen identifierade en gärningsperson i mer än 25 procent av fallen
I var fjärde hatbrottsanmälan kunde polisen identifiera en eller flera skäligen misstänkta personer. Det totala antalet misstänkta uppgick till 1 142 personer. Andelen anmälningar med en skäligen misstänkt gärningsperson är högre vid brott med främlingsfientliga (29%) och homofobiska (28%) motiv, än vid antisemitiska (12%) och brott med vit makt-ideologiska (14%) motiv.
– Skillnaden när det gäller andelen anmälningar där man kunnat identifiera en misstänkt gärningsperson, kan delvis förklaras av skillnader i brottsstruktur. Brotten med homofobiska och främlingsfientliga motiv riktar sig oftare mot enskilda individer i form av, hot, ofredande och våld. De brotten klaras oftare upp än skadegörelse och klotter, som är vanligare när motivet är antisemitiskt eller vit makt-ideologiskt, säger Jan Andersson.
Cirka 30 procent av de misstänkta personerna var yngre än 18 år och en nästan lika hög andel var 40 år eller äldre. 82 procent av gärningspersonerna var män. Medelåldern var relativt hög bland dem som misstänktes för brott med främlingsfientliga motiv (34 år) och låg bland dem som misstänktes för brott med homofobiskt motiv (25 år). Närmare 40 procent av samtliga personer som misstänktes för brott med homofobiska motiv var yngre än 18 år.
Viktigt att utveckla hatbrottsstatistiken
Uppdraget som regeringen gett Brå innefattar inte bara att föra statistik utan också att utveckla den.
– För att hatbrottsstatistiken ska kunna bli en verkligt värdefull källa till kunskap är det viktigt att vi kan utveckla dess kvalitet och få en bättre bild av mörkertalet än i dag. För att utveckla statistiken kommer vi också från och med nästa år att komplettera den med en särredovisning av anmälningar där det bedöms att ett islamofobiskt motiv föreligger. Tidigare har de ingått som en del – okänt hur stor del – i kategorin främlingsfientliga motiv, säger Jan Andersson.
Rapporten kan i sin helhet laddas ned från Brå:s webbplats: www.bra.se
