Logo: Brå

En utskrift från Brottsförebyggande rådets webbplats, www.bra.se

Hoppa över navigationen

Publikationer

Utvalda publikationer under åren 2004-2010 från utvärderingsenheten.

Effekter av arbetsmarknadsutbildning för intagna i fängelse (2010:14)
I denna rapport har Brå undersökt hur det gått för 550 personer som deltog i arbetsmarknadsutbildning i anstalt 2006.

Frivården i Sverige (2010:10)
En kartläggning av innehållet i frivårdspåföljderna. Kartläggningen fokuserar på vad som utmärker de klientgrupper som är föremål för påföljderna, vilka stöd- och kontrollåtgärder som påföljderna omfattar och hur misskötsamhet hanteras.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål (2010:5)
En första uppföljning av regeringens handlingsplan.

Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (2010:4)
Brå har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera handlingsplanen. Detta är en första delrapport. Främst fokuseras här hur de olika aktörerna genomfört sina uppdrag och om det finns brister i genomförandet.

Sysselsättning under och efter fängelsestraff (2009:21)
Brå har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera resultatet av yrkesutbildning för intagna samt att utvärdera om fängelsedömdas medverkan i Nystartsjobb, Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för unga underlättat för denna grupp att återinträda på arbetsmarknaden.

Olika förundersökningsledare – olika beslut (2009:8)
På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå tidigare publicerat två studier om polisens arbete med misshandel mellan obekanta (Rapport 2007:12 och 2009:1). Studierna syftar till att klargöra hur stor andel av anmälningar om misshandel mellan obekanta som blir föremål för en utredning samt hur mycket uppklaringen skulle kunna öka.

Målsägandebiträde (2009:4.)
Det finns inte mycket information samlad om hur systemet med målsägandebiträden används i Sverige. Regeringen gav i juni 2008 i uppdrag åt Brottsförebyggande rådet att studera hur lagstiftningen används i dag och hur ofta och vid vilka typer av brott målsägandebiträden förordnas.

Misshandel mellan obekanta (2009:1)
På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå undersökt om polisens arbete med dessa anmälningar kan förbättras. Brå:s bedömning är att antalet personuppklarade ärenden kan öka betydligt om polisen förbättrar sitt utredningsarbete. I rapporten förs en diskussion om hur detta kan gå till.

Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer (2008:25)
Det finns stora skillnader mellan olika polismyndigheter i hur stor andel av anmälningarna om våld mot kvinnor i nära relationer som klaras upp. Vissa polismyndigheter utmärker sig år efter år genom att ha en hög andel personuppklarade ärenden, medan andra har en låg andel. För att studera i vilken utsträckning det är olikheter i arbetssätt som ligger bakom dessa skillnader har Brå gått igenom 600 förundersökningar från fyra polismyndigheter.

Barn som begått brott (2008:11)
Betydelsen av tidiga insatser när ett barn börjar begå brott är något som ofta lyfts fram både av forskare och i den allmänna debatten. I Sverige är barn under 15 år inte straffmyndiga och kan alltså inte dömas till en påföljd för sitt brott. Men innebär då det att samhället inte alls reagerar på deras handling? Det är den frågan som belyses i föreliggande rapport.

Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004 (2008:1)
Det finns en stor efterfrågan på kunskap om vilka insatser som fungerar för ungdomar som döms till vård inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden inledde Brå 2003 ett projekt för att försöka utvärdera effekterna av kommunernas påverkansprogram för unga lagöverträdare.

Den fortsatta narkotikasatsningen i kriminalvården (2007:25)
Kriminalvården arbetar sedan våren 2002 med en särskild satsning för att bekäm­pa narkotikamissbruket bland kriminalvårdens klienter. Brå har tidi­ga­re utvärderat kriminalvårdens arbete med narkotikasatsning­en under åren 2002–2004. Brå konstaterade då att ett omfattande förändringsarbete inletts på häkten och anstalter för att svara mot de mål som regeringen formulerat. En del problem framkom, bland annat när det gällde programdeltagande och annan sysselsättning. De olika avdelningstyperna i satsningen fungerade också olika bra.

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2. (2007:1)
Den 1 april år 2005 fick kriminalvården utökade möjligheter att låta personer som dömts till fängelse avtjäna hela eller delar av straffet genom intensivövervakning i hemmet med elektronisk fotboja, så kallad IÖV och IÖV-utsluss. Utvidgningen gällde både målgrupper och den möjliga fängelsetid som kan ersättas av intensivövervakning i hemmet.  Brå har haft i uppdrag av regeringen att utvärdera reformen och detta är slutredovisningen i en serie av tre rapporter. Den belyser bland annat vilka effekter verkställigheterna haft på klienternas sociala situation och på återfall i brott.

Besöksförbud. De berörda och deras erfarenheter (2007:2)
Våld i nära relationer, särskilt mäns våld mot kvinnor, uppmärksammas alltmer. Som ett led i arbetet att förebygga våld och otrygghet i nära relationer, infördes 1988 lagen om besöksförbud. Sedan dess har lagen både skärpts och utvidgats. År 2003 infördes två nya regler: särskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Brå har på regeringens uppdrag utvärderat den utvidgade lagen och hur den tillämpats. Brå har också undersökt de berördas livssituation och vilka erfarenheter de har av lagen samt belyst deras behov av stöd och hjälp. Barnens situation har också uppmärksammats.

Snabbspåret (webbrapport 2006)
En utvärdering av försöksverksamheten med snabbare handläggning av brottmål. Slutrapport.

Stalkning i Sverige. Omfattning och åtgärder (2006:3)
Att det finns människor som blir upprepat trakasserade eller förföljda av någon som hotar dem, gör ovälkomna besök, ringer upprepade gånger på tele­fon och skickar brev eller e-post med kränkande innehåll har blivit allt mer uppmärksammat under de senaste åren.

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning
Brå har fått i uppdrag av regeringen att undersöka hur domstolarna, mot bakgrund av lagändringen år 2004, tillämpar utvisningsmöjligheten när det gäller utländska medborgare med barn i Sverige.

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll (webbrapport 2006)
Ett viktigt område inom kriminalpolitiken har varit att hitta trovärdiga alternativ till fängelsestraffet. Intensivövervakning med elektronisk kontroll har visat sig vara en verkställighetsform som i princip upplevs som lika in­gri­­pande som fängelse, utan att ha fängelsets negativa konsekvenser.

Effekter av utslussning med elektronisk fotboja. Slutrapport om kriminalvårdens försöksverksamhet åren 2001-2004(2005:06)
En analys som visar om IÖV-utsluss har haft några effekter på återfall i kriminalitet. En grupp intagna som avslutat sin fängelsevistelse med IÖV-utsluss jämförs med en motsvarande (matchad) kontrollgrupp, för att studera eventuella skillnader vad gäller återfall i brott. Rapporten innehåller även en inventering av andra internationella effektutvärderingar på området. Vidare görs en jämförelse av hur elektronisk fotboja används inom påföljdssystemet i Sverige i förhållande till fyra andra länder: Holland, England, Frankrike och Kanada.

Ett steg på väg mot frihet. En beskrivning av intagnas sociala situation efter intensivövervakning med elektronisk kontroll (webbrapport 2004)
I denna slutrapport presenteras en analys som visar om IÖV-utsluss har haft några effekter på återfall i kriminalitet.