I Sverige har det engelska begreppet stalking länge varit relativt okänt. Men en rad uppmärksammade fall där kändisar råkat ut för stalking har ändrat på det. Agneta Fältskog och TV 4:s nyhetsuppläsare Petra Nordlund hör till dem som varit utsatta.
Stalking handlar om en medveten, illvillig och upprepad förföljelse och bevakning av en person. Den kan yttra sig som en konkret förföljelse från plats till plats. Men vanligt är också återkommande mejl och telefonsamtal. Var för sig kan de te sig oskyldiga. Men tillsammans blir de hotfulla för den som utsätts.
Det finns ingen undersökning som visar hur vanligt stalking är i Sverige. En amerikansk offerundersökning visar att åtta procent av kvinnorna och två procent av männen någon gång under sin livstid råkar ut för stalking.
Telefonsamtal är vanliga
Forskarna skiljer på tre olika huvudtyper av stalking – kändisstalking, stalking av okända och stalking i nära eller före detta nära relationer. Stalking av kändisar är det mest ovanliga. Undersökningar från bland annat usa och Storbritannien visar att majoriteten av offren är kvinnor och majoriteten av förövarna är män. I usa är uppemot två tredjedelar av förövarna en expartner. Motsvarande siffra för Storbritannien är närmare 30 procent. I usa är cirka 24 procent av förövarna okända för offren, motsvarande siffra för Storbritannien är 34 procent. Enligt en belgisk studie är det vanligast att stalkingen utförs med telefonsamtal och konkret förföljelse. En tredjedel av offren i studien uppgav att de hade fått mejl eller sms.Den belgiska studien av polisanmälningar visar också att det är vanligt med både hot och våld. I drygt 70 procent av fallen förekom hot och i närmare 35 procent av fallen hade det dessutom förekommit våld.
Lätt att få kontakt
Agneta Syrén är säkerhetschef på Länsförsäkringar Bank och har skrivit en bok om stalking. Hon tycker att dagens lagstiftning är otillräcklig och tandlös. Agneta Syrén har i sin yrkesroll tvingats hantera flera besvärliga fall av stalking på senare år.
– Ett problem är att stalkaren ofta håller sig inom ramen för vad som är lagligt för till exempel olaga hot. Om det handlar om mejl kan texten i sig uppfattas som trevlig, men i ett sammanhang av förföljelse kan man läsa av den hotande undertonen, säger hon.Agneta Syrén menar att vårt allt öppnare samhälle har underlättat för stalkare. Till exempel är det lättare att hitta kontaktytor. Företags och organisationers webbplatser innehåller numera ofta telefonnummer och mejladresser.
– Det här är inte bara ett brott som drabbar en person rent privat. Det är mycket vanligt att förföljelserna sker på arbetsplatsen, med eller utan koppling till den utsattes yrke. När det har koppling till yrket kan det till exempel gälla anställda inom rättsväsendet eller företagsledare. Arbetsplatsen kan vara central och därmed blir det också en säkerhets- och arbetsmiljöfråga för företaget.
Forskning visar att det som utlöser stalking ofta är att den före detta partnern skaffar sig en ny relation. Det är också vanligt att den utlösande faktorn är att förövaren nyss förlorat sitt jobb.
– När personer drabbas av stalking vill man gärna använda bortförklaringar av typen ”han får skylla sig själv” eller ”att hon inte fattade redan från början att det var en knäppis”, säger Agneta Syrén.
Den utsatte skäms
Men det är viktigt att aldrig lägga skulden på offret. Agneta Syréns erfarenhet är att det är oerhört stigmatiserande för offret att berätta och polisanmäla.
– Ofta skäms den anställda och är inte bara orolig för sitt eget liv och sina privata relationer, utan också för sin anställning och för hur arbetsgivare och arbetskamrater ska reagera, säger Agneta Syrén. Olika internationella forskningsstudier visar att mellan 32 och 53 procent av offren anmäler förföljelsen till polisen. Mörkertalet är således stort. I forskningen framkommer också att det är ett betydligt svårare beslut för offret att anmäla första gången än att anmäla den sjunde eller åttonde händelsen i en serie av trakasserier. Forskarna i den belgiska studien är kritiska till att polisen inte har som rutin att redan vid det första anmälningstillfället ta reda på förövarens medicinska och polisiära historia. Detta för att kunna göra en riskbedömning om en eventuell framtida våldssituation. Forskning visar nämligen att om en förövares historik inbegriper psykisk sjukdom, beteendestörning, missbruk och tidigare våldshändelser finns en högre risk för faktiskt våld i samband med stalkingbeteendet.Ett problem som Sverige delar med till exempel usa, är att det inte finns någon enhetlig definition av stalking. I usa:s delstater finns det visserligen lagstiftning som kriminaliserar stalking, men lagstiftningen ser väldigt olika ut beroende på vilken delstat man talar om. För att komma närmare en gemensam definition har usa satt upp tre kriterier som ska vara uppfyllda för fenomenet stalking. För det första ska det finnas ett mönster av uppsåtliga trakasserier. För det andra ska det finnas ett inslag av underförstått eller klart uttalat hot och slutligen ska offret faktiskt uppleva rädsla och den rädslan ska vara befogad.
Lagstiftning diskuteras
I Sverige finns ingen lagstiftning som direkt definierar och reglerar stalking. Den lagstiftning som kan användas är ofredande, olaga hot, i vissa fall kvinnofridskränkning och lagen om besöksförbud. För närvarande diskuteras en eventuell lagstiftning i riksdagens justitieutskott. Utskottet har bett flera myndigheter, däribland
BRÅ, om råd.
– Ett problem i den här diskussionen är just att vi saknar en enhetlig definition – det behövs inte minst i lagstiftningssammanhang för att skapa en tydlig gräns gentemot andra kriminaliserade beteenden, säger Annika Pallvik Fransson, jurist på BRÅ.
Stalkinglagstiftningen i usa används i första hand i familjevåldssammanhang, något som i Sverige regleras i kvinnofridslagstiftningen. Annika Pallvik Fransson påpekar att det för tillfället inte har slagits fast vad en eventuell stalkinglagstiftning i Sverige ska syfta till. Ska den användas i förebyggande syfte eller ska den användas för att höja straffvärdet och därmed skärpa samhällets syn på problemet? Olika lösningar är tänkbara beroende på syftet – att förtydliga nuvarande lagstiftning på olika områden eller att skapa en egen lagstiftning
för just stalking.
Susanne Eriksson
Stalking
Tecken hos en stalkare som varnar för en framtida våldssituation:
• Ökad rörlighet och närhet till offret.
• Intensiv kontakt med offret via mejl, telefonsamtal och besök.
• Hot om att döda eller skada offret eller företaget.
• Ökat intag av alkohol eller andra droger hos stalkaren.
• Hot om våldtäkt.
• Försök eller hot om att döda sig själv.
• Tillgång till vapen.
• Psykisk sjukdom.
• Påfrestningar i stalkarens dagliga liv, till exempel uppsägning från arbetet.
• Tidigare våldstendenser.
• Personlig attityd hos stalkaren som rättfärdigar användande av våld.
• Ny personlig relation i stalkarens eller offrets liv.
• Stalkaren har svårt att avsluta saker, är ansvarslös och lever för dagen.
Källa: Walker, L.E. & Meloy, J.R. (1998). Stalking and domestic violence. Syrén, Agneta. (2004). Smygande hot – en bok om stalking.
Läs mer:
Finch, Emily. (2001) The criminalisation of stalking. Constructing the problem and evalutating the solution.
Groenen, A., Vervaeke, G. & Kamphuis, J.H., “Stalking: victims, offenders and risk factors for violence.”, paper presented at the 12th European Conference on Psychology and Law, 14–17 September 2002.
Syrén, Agneta. (2004). Smygande hot – en bok om stalking.
Walker, L.E. & Meloy, J.R. (1998). Stalking and domestic violence.
The national center for victims of crime. Stalking resource center. Webbplats: www.ncvc.org/src/
