Vi sköter bankärenden, deklarerar, umgås och går på auktioner via internet som har blivit ett samhälle i samhället. Men även kriminella har lärt sig att utnyttja tekniken till sin fördel.
– Många ser cyberrymden som ett samhälle utan närpolis, säger David Wall, som studerat brottslighet på nätet.
Internet har förändrat och på många sätt förenklat vår tillvaro. Men med tekniken kommer också nya möjligheter att begå brott.
– Med hjälp av internet kan brottslingar organisera sig på nya sätt. Istället för att råna en bank på en miljon pund kan de till exempel på ett enkelt sätt stjäla ett pund, en miljon gånger, säger David Wall, professor i criminal justice and information technology vid Leeds universitet.
Han har bland annat arbetat med att definiera och analysera brottsligheten på nätet och menar att det finns tre grupper av internetbrott. Den första är den typ av brott som existerar bara på nätet. Hit hör till exempel spamutskick och ”online grooming”, när pedofiler raggar upp unga för att ha cybersex eller försöka få till ett fysiskt möte. Sen finns det de som bara använder tekniken för kommunikation, till exempel pyramidspel och stalking. Den tredje gruppen är den typ av brott som ökat mest. Det är traditionella brott, exempelvis sexhandel och bedrägerier, som hittat helt nya möjligheter på internet.
Brotten drabbar många
Allt eftersom kunskapen om och användandet av nätet ökat har även kriminella hittat nya sätt att utnyttja tekniken. Enligt David Wall är de allra flesta brott som sker via nätet fortfarande småbrott, även om de drabbar många personer. Det kan handla om spamutskick, virus, eller piratkopiering av upphovsrättskyddade MP3- och MP4 filer. Men med hjälp av internet kan kriminella personer begå brott som tidigare skulle ligga bortom både deras finansiella räckvidd och organisatoriska förmåga.
– De kan knyta kontakter globalt och nå direkt in i folks hem, säger David Wall.
Precis som kommersiella företag anammar ny teknik för att öka effektiviteten har även de kriminella organisationerna hittat sätt att bli mer effektiva. På nätet kan de tjäna pengar på brott som ofta ger lägre straff än deras vanliga verksamhet, som rån och narkotikahandel.
– Från början var det de som förstod tekniken, ofta yngre personer, som begick brotten. De tyckte nog det var som att plocka blåbär i skogen. Nu har den organiserade brottsligheten också insett att de kan göra pengar på nätet. Och kan de inte själva tekniken hyr de in personer som förstår den, säger Anders Ahlqvist, chef på Rikskriminalens internetspaningsenhet.
Barnpornografiskt material var till exempel tidigare något pedofiler bytte med varandra på nätet. Men nu har de kriminella organisationerna börjat ta över och verksamheten har blivit allt mer kommersiell.
Mörkertalen antas vara stora
Det finns knappast något brott som inte berörs av teknikutvecklingen. I en taxis färddator finns bevis mot en rattfull taxichaufför och den mesta utrustningen för tjuvfiskare säljs via nätet. Däremot vet ingen hur många brott som sker med hjälp av datorer och internet. Det syns inte i polisens system. Ett bedrägeri registreras som bedrägeri oavsett om det sker via nätet eller en check. Dessutom tros mörkertalen vara stora. Privatpersoner som blivit lurade på till exempel porrsajter undviker ofta att göra en polisanmälan om det inte handlar om större summor.
– Och en bankkund som fått en mindre post på kreditkortsräkningen de inte känns vid får i princip alltid rätt. Banken står för kostnaden och bryr sig sällan om att polisanmäla, eftersom de troligtvis inte får tillbaka sina pengar men ändå kommer att behöva bistå oss med olika handlingar, säger Anders Ahlqvist.
David Wall menar också att företag ofta låter bli att polisanmäla intrång och bedrägerier av kommersiella skäl. De vill helt enkelt inte visa vilka säkerhetsluckor de har i sina system. Men företagens säkerhet är ofta stor jämfört med privatanvändarnas. Trådlösa nätverk och brist på brandväggar gör det lätt att komma åt systemen.
– Folk är väldigt godtrogna och bedragarna har en tendens att hitta nya metoder så fort de gamla börjar bli kända, konstaterar han.
Nätverk går att hyra
Hemdatorerna har så hög prestanda att genom att kapa tio tusen privatdatorer och skapa ett ”bootnet”, eller nätverk, får man ett otroligt kraftfullt redskap. Nätverken används bland annat för så kallad ”Denial of Service”, då alla tio tusen privatdatorer får order om att koppla upp sig mot ett företags webbserver, vilket leder till att den kraschar. Sen ringer man och begär pengar för att det inte ska hända igen.
– Det här blir allt vanligare. Det finns uppgifter på nätet om vad det kostar att hyra in sig på ett sådant nätverk under en timme, eller tio minuter, berättar Anders Ahlqvist.Han anser att vi har en stor folkbildningsuppgift framför oss, där privatanvändare måste lära sig hur de ska skydda sina datorer.
– Jag bor ute på landet, har tre grannar och får ändå in två trådlösa nätverk som inte är mina. Det är lätt att tänka att andra inte ska bry sig om hur man hanterar sin dator, men användarnas dåliga säkerhet drabbar oss alla, säger han.
En av de största utmaningarna när det gäller bekämpning av brott på internet är dess gränsöverskridande natur. Medan lagstiftningen och synen på brotten skiljer sig från land till land känner inte nätet av några nationsgränser. Nynazistiska grupper lägger sina svenska hemsidor på en server i USA, och kommer på så vis runt den svenska lagen om hets mot folkgrupp.
– De här grupperna lär sig väldigt fort och analyserar rättsläget. Förr lärde folk sig sånt här på anstalterna, men nu cirkulerar informationen på nätet, berättar Anders Ahlqvist.
Tror på en ökning
EU:s förbud mot spamutskick, som trädde i kraft i april 2004, har inte räddat våra mejlboxar från skräppost utan utskicken sker bara från datorer utanför EU istället. Varpå inget går att göra.
– Det finns flera internationella samarbeten kring internetbrottsligheten men problemet är att lagstiftningen inte är i harmoni. Vi behöver inte gå längre än till våra grannländer för att se exempel på detta. Och går vi ännu längre bort blir olikheterna naturligtvis ännu fler. Inom EU jobbar man just nu hårt för en harmonisering av lagarna, vilket är bra. Men samtidigt brukar jag säga: ”Vad hjälper det när det bara är att gå utanför EU:s gränser istället?” Det fungerar inte att bygga murar på nätet, konstaterar Anders Ahlqvist. Både David Wall och Anders Ahlqvist tror att internetbrottsligheten kommer att fortsätta öka och att vi även kommer få se fler nya typer av brott på nätet. Identitetsstölder, mer raffinerade bedrägerier, en fortsatt ökning av sexhandeln. Men samtidigt som de kriminella kan använda nätets anonymitet lämnar de alltid spår efter sig på en dator som polisen i sin tur kan utnyttja. IP-nummer går att spåra och det är till exempel det som gjort att de första piratkopierarna nu har kunnat åtalas. Ju mer ett brott är beroende av tekniken, desto större är möjligheterna att använda samma teknik för övervakning. Internet har potential att bli ett redskap för ständig övervakning. Men är det vad vi vill? Kontroll och övervakning på nätet måste ske inom ramar för rättsliga och sociala värderingar för att fungera. Kan vi, och ska vi, åtala varje lagöverträdelse? Och skulle vi kunna hantera det? undrar David Wall.
Annika Larsson är frilansjournalist
------------------------------------------
Brott som sker på nätet
Phishing: En form av identitetsstöld där offren, via ett e-postmeddelande uppmanas att klicka på en länk till sin banks hemsida. De hamnar på en kopia av sidan där de uppmanas att lämna ifrån sig personliga uppgifter. I Sverige har bland andra Eurocards och Nordeas kunder drabbats men hittills har inga pengar stulits. Läs mer om phishing på Post- och telestyrelsens webbplats.
Cyberpimping: En ”näthallick” på svenska. Fungerar som en vanlig hallick, men via nätet.
Cybervåld: Det kan handla om cyberstalking med upprepade trakasserier via e-post och där förövaren sprider rykten och lögner om sitt offer på hemsidor och i diskussionsforum. Det kan också vara hatbrott, eller informationsspridning i nyhetsgrupper, till exempel om hur bomber tillverkas.
Spamutskick: Oönskad e-postreklam. Via ett e-postvirus får man tillgång till en dators adressbok. Då kan en för mottagaren känd avsändare användas vilket ökar chansen att brevet öppnas. Ibland söker man upp oskyddade trådlösa nätverk för att göra utskicken. Trådlösa nätverk använder radiotrafik och förövaren kan sitta på långt håll och ta sig in i systemet.
Online grooming: Via en chatsida på nätet kan pedofiler söka kontakt med barn och unga. De försöker bli bekanta med dem och stämmer så småningom kanske ett fysiskt möte eller ber att få bilder på barnen.
