Brå - Brottsförebyggande rådet

Vuxnas närmande mot barn på Internet, så kallad grooming, är en företeelse av större proportioner än vi tidigare känt till. Detta visar en nyligen publicerad Brå-rapport. Med denna nya kunskap synar vi i Apropå nummer 2 grooming ur olika perspektiv.

Vad innebär egentligen grooming? På vilka sätt utnyttjar så kallade nätpedofiler den nya tekniken? Hur reagerar internetanvändande barn, sajtleverantörerna, lagstiftarna och polisen? Och vad kan vi göra åt problemet, eller brottet som det kan komma att bli, om det nya lagförslaget om att kriminalisera vuxnas närmanden mot barn på nätet, blir verklighet. Allt detta söker vi svar på i ett brett tema om grooming. I Danmark har vetenskapsministern Helge Sander uppmanat Internetbranschen att bekämpa grooming. Vi besöker landet som kommit en bit längre än Sverige. I övrigt berättar Kustbevakningens generaldirektör Christina Salomonson hur 600 kustbevakare klarar av att hålla ordning på Östersjön, Västkusten, Vänern och Mälaren. Jens Lapidus, aktuell med romanen Snabba Cash, ger sin tolkning till varför vi inte kan sluta fascineras av gangstern.

Och hovrättslagmannen Martin Borgeke tolkar och förklarar varför den som döms för ett våldsbrott ofta får ett straff som hamnar i den lägre delen av straffskalan.

Artiklar

Ledare: Ropen skalla, forskning åt alla!
Brå har till uppgift att vara ett centrum för kunskap inom rättsväsendet. Uppgiften löser vi genom att producera statistik och genom att bedriva forsknings-, utvärderings- och utvecklingsprojekt som bidrar med ofta ny och praktiskt användbar kunskap på det kriminalpolitiska området.

Lockande kriminalitet
Vad är det som är så fängslande med våldsbenägna, kriminella män? Hur kommer det sig att böcker, nyheter och filmer om den undre världen, om maffian och andra mer eller mindre namnkunniga brottsliga sammanslutningar är så lockande?

Allmänhetens förtroende lågt för kriminalvården
Kriminalvården är den myndighet inom rättsväsendet som svenskarna har lägst förtroende för. Det visar de första resultaten från nya Nationella trygghetsundersökningen (NTU).

Realistiska förväntningar
– Okunskap om vården och ett komplicerat uppdrag ligger bakom Kriminalvårdens lägre förtroende – snarare än spektakulära rymningar. Det menar Kriminalvårdens chef Lars Nylén.

– Fortfarande lever många myter om Kriminalvården kvar, inte bara bland allmänheten utan också bland poliser och åklagare, säger han.

Internet - en falsk känsla av trygghet
Att vuxna män kontaktar unga flickor på Internet i sexuellt syfte har chattare vetat sedan länge.
Men först nu har vi fått kunskap om företeelsens egentliga omfattning och karaktär. I en ny Brå-rapport uppger nästan varannan 15-årig flicka att de blivit kontaktade på internet i sexuellt syfte av någon de tror eller vet är vuxen.

Åtgärder föreslås på bred front; mer utbildning, ändring i lagen, en central organisation samt möjligheter för internetbranschen att motverka fenomenet.

Straffbar kontakt
Det kan bli straffbart för en vuxen att redan på Internet (eller någon annanstans) kontakta ett barn i sexuellt syfte. I lindrigare fall kan det ge böter, annars fängelse upp till ett år. Så lyder förslaget till lagändring som riksåklagare Fredrik Wersäll har presenterat för regeringen.

Var går gränsen?
För att underlätta skolornas arbete mot sexuella kränkningar har Brå, i samarbete med JämO, arbetat fram en lärarhandledning. Författaren Josefin Grände hoppas att lärare ska se materialet som en meningsfull möjlighet att våga närma sig ämnet, inte som något tungt och svårt.

Danmark – brett samarbete mot grooming
I Danmark är bekämpning av grooming ett prioriterat problem. Sedan ett par månader tillbaka finns specialutbildad polis vars uppgift är att chatta med förövaren för att samla bevis och de danska Internetleverantörerna har infört en gemensam kvalitetsmärkning av sina sajter.

Stoppknappen ska signalera säker sajt
Också i Sverige finns en gemensam märkning, Stoppknappen, som symbol för en säker sajt med etiska värderingar. Men kraven för att få den är inte höga.

Christina Salomonson. Enda övervakaren till havs
Ute till havs är Kustbevakningen ofta den enda myndighet som finns representerad. Arbetsuppgifterna har blivit allt fler och generaldirektören Christina Salomonson vill att befogenheterna ska bli tydligare genom en ”Kustbevakningslag”.

Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer
I snitt dödas 17 kvinnor om året av sin make, sambo, pojkvän eller före detta sådan. Det är en minskning med 20–30 procent om man jämför med perioden 1971–1984. I en ny studie kartlägger Brå samtliga fall mellan år 1990 och 2004.

Bostadsföretag tar över brottsförebyggande
Fastighetsbolag är på väg att bli en mycket viktig brottsförebyggande aktör vid sidan av polisen. Svenska Bostäder har i en omfattande undersökning kartlagt brottslighet och trygghet i Akalla, Husby, Rinkeby och Tensta/Hjulsta.

Våldsbrott ger ofta minimistraff
Begår man ett våldsbrott får man oftast en fängelsedom som ligger i den lägre delen av straffskalan. Det är en av slutsatserna i Åklagarmyndighetens kartläggning av påföljdspraxis av olika våldsbrott. Apropå bad hovrättslagmannen Martin Borgeke att tolka ett par av resultaten.

2/2007

Artiklar