Statistiken över hatbrott skiljer sig genom att insamlingen av uppgifter är annorlunda än statistiken över anmälda brott generellt.
Under år 2006 identifierades hatbrottsmotiv i totalt 3 259 brottsanmälningar. I majoriteten av dessa, 2 189 anmälningar, var motiven främlingsfientliga.
Hatbrott används ofta som benämning för brott med främlingsfientliga, rasistiska och homofobiska motiv. Begreppet är fortfarande relativt nytt i Sverige, men har använts sedan 1980-talet i USA. Även om det saknas en enhetlig definition av begreppet, är det som utmärker hatbrott att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde. Det är också själva motivet till brottet som är avgörande för om det är ett hatbrott, inte den brottsliga gärningen.
År 2006 tog Brå över hatbrottstatistiken från Säkerhetspolisen (Säpo). I statistiken delas hatbrotten in i fyra underkategorier: brott med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och islamofobiska motiv.
Under år 2006 identifierades hatbrottsmotiv i totalt 3 259 brottsanmälningar. I majoriteten av dessa, 2 189 anmälningar, var motiven främlingsfientliga. Därutöver bedömdes att det förekom antisemitiska motiv i 134 anmälningar, homofobiska motiv i 684 och islamofobiska motiv i 252 anmälningar.
År 2006 var 1 049 personer misstänkta för hatbrott och av dem var 42 procent yngre än 20 år. Majoriteten, 78 procent, av gärningspersonerna var män. Medelåldern var relativt hög bland dem som misstänktes för brott med främlingsfientliga motiv (31 år) och låg bland dem som misstänktes för brott med antisemitiska motiv (22 år). Drygt 50 procent av samtliga personer som misstänktes för brott med homofobiska motiv var yngre än 20 år.
Hatbrotten redovisas inte i den officiella kriminalstatistiken och insamlingen av uppgifter skiljer sig också från det som gäller för den officiella kriminalstatistiken. Det finns inte några specifika koder för att registrera hatbrott när det görs en polisanmälan. Därför går man igenom anmälningarnas fritext för att kartlägga brotten. Genom en sökordslista identifieras brott med hatbrottsmotiv.
Statistiken över hatbrott bygger på antalet polisanmälningar, där en polisanmälan kan innehålla fler än ett brott. Det finns också ett stort mörkertal när det gäller hatbrott och statistiken avspeglar därför inte den faktiska hatbrottsligheten.
Kontakta oss via e-post statistik@bra.se.
