Thomas Johansson, projektledare för En Modernare Rättegång, Domstolsverket:
– Projektet "En modernare rättegång" innebär att från den 1 november i år ska alla förhör i domstol inte bara ljudupptas utan även videodokumenteras. De främsta fördelarna som lagstiftaren ser med att spela in förhör i tingsrätten med både ljud och bild är:
1. Brottsoffer och vittnen behöver oftast inte komma till en domstol mer än en gång för att lämna sin berättelse, vilket minskar påfrestningarna.
2. En uppspelning av ett förhör från tingsrätten ger i många fall ett bättre uttryck för vittnets verkliga iakttagelser, eftersom ett nytt förhör i hovrätten ofta sker lång tid efter den aktuella händelsen.
3. Hovrätten kommer inte att behöva hålla omförhör i samma utsträckning som tidigare. Fler mål kommer att kunna avgöras genom föredragning, det vill säga att domarna går igenom handlingarna i målet utan att hålla muntlig förhandling. Det som är viktigt att komma ihåg är att tingsrätten spelar in för hovrätten och inte för någon annan.
Sara Landström har nyligen lagt fram en avhandling i ämnet och är fil.dr. på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet:
– Syftet med att spela in alla tingrättsförhör på video är att dessa, vid ett överklagande, ska kunna ersätta den muntliga bevisningen i domstol. Att likställa videoinspelade förhör med fysisk närvaro är dock inte helt oproblematiskt eftersom vittnen kan komma att uppfattas olika beroende på om han eller hon uppträder fysiskt inför rätten eller via en videoinspelning. Rättspsykologisk forskning visar att personer som ser ett vittesmål på video gör en mer negativ bedömning av vittnet än de som tar del av samma vittnesmål "live". Vuxna vittnen bedöms till exempel som mindre sympatiska, och uttrycksfulla, och barnvittnen som mindre övertygande, då man ser dem på video, jämfört med då man sett dem "live". Ett videoinspelat förhör har alltså inte samma genomslag hos bedömaren som ett "liveförhör". Till detta ska också tilläggas att vissa vittnen sannolikt kommer att uppträda fysiskt även i hovrätten. Dessa vittnen kan då komma att påverka sittande rätt i högre grad än vittnen som presenteras på video.
Landström, S. (2008). CCTV, live and videotapes: How presentation mode affects the evaluation of witnesses. Unpublished doctoral dissertation, Department of Psychology, University of Gothenburg.
Lena Blixt är brottmålsadvokat på
advokatfirman Ahlbeck & Blixt i Örebro där tingsrätten deltagit i testverksamhet:
– Fördelarna är att om det fungerar så kommer åtalade, målsäganden och eventuella vittnen inte behöva inställa sig två gånger i domstol, i de fall ett mål tas upp i hovrätt. För de flesta personer är det en otrolig anspänning att vara med på en rättegång. Och även om den anspänningen ökar av att videofilmas så tror jag inte att det är värre än att komma en gång till. Det negativa med reformen är att man inte löst sekretessfrågorna kring inspelningarna. Det visar sig nu att det går att få ut ljud- och bildbanden om man har ett medgivande från den som har hörts. Det är bara en tidsfråga innan ett sådant förhör läggs ut på Youtube och i andra sammanhang på nätet. I förlängningen tror jag att olika intressenter kommer att erbjuda pengar för att köpa förhörsband, vilket är svårt att motstå om man är i ekonomisk knipa. Det här kommer troligtvis leda till att folk i allmänhet blir mer negativa till att komma till rätten över huvud taget och att det finns risk för att man tappar förtroende för rättsväsendet. När det gäller hovrättsprocessen så kommer den att bli väldigt lam. Och att se och höra någon på video ger inte lika bra underlag som att se och höra någon personligen.
