Logo: Brå

En utskrift från Brottsförebyggande rådets webbplats, www.bra.se

Hoppa över navigationen

Rån

Man framför kassan på postkontor. Foto: Jan Nordström

Antalet anmälda rån har varierat något under de senaste åren. Under 2009 anmäldes fler än 9 600 rån, varav personrån utgjorde närmare 70 procent. Trots den stora ökningen i anmälningar under de senaste årtiondena har andelen som klaras upp inte minskat, vilket visar att polis och åklagare prioriterar rånen.

Rånen ökade kraftigt på 1990-talet, framför allt när det gäller personrån och butiksrån. Under 2000-talet har antalet rån legat på en hög, men jämn nivå. Omkring en procent av Sveriges befolkning blir utsatta för rån varje år, det visar olika brottsofferundersökningar. Några grupper som är särskilt drabbade är bland annat ungdomar i storstadsområden, butiksanställda och taxiförare.

Diagram: Antalet anmälda rån under de senaste tio åren

Diagram: Antalet anmälda rån under de senaste tio åren

Spaningsarbete effektivt mot bankrån
I stort sett alla rån mot banker och värdetransporter anmäls till polisen, liksom en stor del av butiksrånen – på så sätt vet vi att siffrorna i statistiken speglar verkligheten. För att förebygga rån i butiker och banker är det viktigt att göra pengarna svårtillgängliga genom att införa sedelboxar och slutna kassasystem. Det kan även vara effektivt med övervakningskameror och ändrad utformning av butikslokalen – förutsatt att man har tydliga skyltar som upplyser om skyddsåtgärderna. Eftersom det är en liten grupp med professionella brottslingar som utför bankrån och vissa typer av butiksrån är riktade spaningsinsatser mot enskilda individer ett bra sätt att få ned brottsligheten.

Mindre än hälften av personrånen anmäls
Ett vanligt scenario när det gäller personrån är att en ung person blir rånad av ett flertal okända ungdomar på en offentlig plats. Gärningspersonerna är ofta ungdomar som är inne i en kriminell karriär och som har allvarliga sociala problem, med till exempel missbruk. Vi vet inte säkert hur många som råkar ut för personrån, eftersom många av dem som exempelvis blir rånade på mobilen eller andra tillhörigheter på gatan aldrig hör av sig till polisen. Klart är att mindre än hälften av alla personrån kommer till polisens kännedom.

Det är ovanligt att personrån klaras upp – bara 11 procent av personrånen leder till åtgärd från åklagare efter utredning. Andra typer av rån har betydligt högre uppklaring, exempelvis så klarades närmare 30 procent av butiksrånen upp under 2007.  

Fängelse vanligaste påföljden
Under 2009 lagfördes omkring 1 000 personer för rån som huvudbrott varav 45 personer för grovt rån som huvudbrott. Om ett rån rubriceras som grovt döms nästan alltid gärningspersonerna till fängelse, unga döms till sluten ungdomsvård. Den genomsnittliga strafftiden vid fängelsedomar för grovt rån var fyra år och sju månader 2007. Även när brottsrubriceringen är av normalgraden, det vill säga rån, är fängelse (eller för ungdomar sluten ungdomsvård) den vanligaste påföljden. Den genomsnittliga utdömda strafftiden för rån var 2007 ett år och sju månader.

  • 9 600 rån polisanmäls
  • 76 bank- och postrån anmäldes – en halvering jämfört med en tillfällig topp året innan
  • 74 procent av alla anmälda värdetransportrån sker i Stockholms län
  • 70 procent av alla anmälda rån är personrån
  • 9 procent av de intagna på fängelserna är dömda för rån (2008)
  • 2 procent av alla anmälda rån är mot bank eller värdetransport.

Siffrorna är från 2009 om inte annat anges.

Läs avsnittet om rån i Brottsutvecklingen i Sverige (pdf)

\