| Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott – det var temat när brå för fjärde gången arrangerade konferensen Råd för framtiden. Ämnet lockade runt 250 poliser, samhällsplanerare, socialarbetare, brottsförebyggare, fastighetsägare och byggherrar till Folkets hus i Stockholm den 4 april. Studiedagen inleddes av brå:s generaldirektör Ann-Marie Begler och avslutades av justitieminister Thomas Bodström. Där emellan kunde deltagarna bland annat höra Paul van Soomeren, som arbetar vid European Designing Out Crime Association i Amsterdam. Han berättade om det europeiska, och framför allt holländska, arbetet med att utveckla sätt för hur man genom att planera och bygga kan minska brottsligheten och öka tryggheten. På engelska kallat Crime Prevention Trough Environmental Design, cpted.
Polisen i Holland har, liksom i England, infört en metod för att märka de bostadsområden och parkeringsplatser samt kommersiella och offentliga byggnader som lever upp till polisens krav på trygghet och säkerhet. Godkända bebyggelser får rätt att använda en officiell logotyp, både som en utmärkelse och i sin marknadsföring. Systemet infördes över hela Holland 1996. Syftet är förstås att minska brottsligheten och öka tryggheten, men i förlängningen också att stödja såväl affärsinnehavare som enskilda hyresgäster. Den holländska modellen utgår ifrån att det måste vara kunden som kräver att arkitekter och stadsplanerare, så långt det är möjligt, erbjuder trygghet och säkerhet. Den nya märkningen är bara ett sätt att formulera dessa krav på ett tydligt sätt. Utvärderingar som gjorts av det holländska programmet visar på goda resultat. Inbrotten minskar betydligt, liksom rädslan för brott. Även den situationella brottsligheten som stöld, gatuvåld och vandalism har minskat när programmet för polismärkning genomförts. Just nu pågår ett internationellt samarbete för att ta fram en europeisk standard för cpted, där Nederländerna är ordförande i gruppen som arbetar med stadsplanering. På ett av de parallella seminarierna presenterades polisens nya handbok bo tryggt 01 och en redogörelse av arbetet med miljonprogramsområdet Nacksta i Sundsvall. Man kunde också få höra om hur fastighetsägare i Gamlestaden i Göteborg gått samman i ett partnerskap för att långsiktigt arbeta tillsammans, eller lyssna på en sammanfattning av arbetet med bebyggelseinriktade åtgärder i samma stad.
Dagens sista gemensamma programpunkt var arkitekten Bo Grönlund, lektor vid Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn. Han inledde med att påpeka att Danmark, som var tidigt ute med bebyggelseinriktade åtgärder mot brott, nu sackat efter och blivit omsprungna av Sverige. Därefter visade han bilder och pekade på förändringar som skett över tid i sättet att bygga. ”Förr vette porten mot gatan och gatan hade ett namn. I dag är portarna ofta vända in mot en namnlös slingrande gångväg”. Bo Grönlund ondgjorde sig över bostadsområden som behöver en orienteringstavla för att besökare ska hitta. ”Då är något grundläggande fel i hur området är konstruerat”. Han berättade också om det nu smått klassiska exemplet med Sibeliusparken i Köpenhamn. Ett småskaligt område byggt med hänsyn till idéerna om trygghet och brottsförebyggande. Enligt Bo Grönlund har området bara hälften av den genomsnittsliga brottsfrekvensen och det är tio års väntetid för att få flytta dit.
Marit Larsdotter är journalist i Göteborg
|
