Logo: Brå

En utskrift från Brottsförebyggande rådets webbplats, www.bra.se

Hoppa över navigationen

Apropå / 1/2002 / Artikel

Sexhandeln har minskat

Den svenska sexköpslagen har kritiserats för att vara tandlös, för att den flyttar prostitutionen inomhus och gör de prostituerade kvinnornas situation än värre. Men de poliser och socialarbetare som arbetar närmast de prostituerade är eniga om att sexhandeln har minskat. Däremot gör lagens skrivning polisens arbete komplicerat.

När sexköpslagen trädde i kraft den första januari 1999 var det redan en omdebatterad lag. Den ensidiga kriminaliseringen – att förbudet gällde enbart att köpa sex, inte att sälja – ifrågasattes.


Det har också sagts att prostitutionen inte har minskat, bara flyttat inomhus, att kvinnorna blivit beroende av hallickar, att Internetprostitutionen ökat och att polisen inte kan se till att lagen efterlevs.


Ännu finns det endast begränsad forskning på området, och det är fortfarande för tidigt att dra alltför långtgående slutsatser.


Men när Apropå har talat med flera av de poliser och socialarbetare som står i nära kontakt med de prostituerade, är de dock eniga om att prostitutionen har minskat. Klart är i alla fall att gatuprostitutionen har gjort det.


I Stockholm fanns enligt Socialstyrelsens inhämtade uppgifter 280 gatuprostituerade kvinnor 1998.


I dag är de cirka 200. I Göteborg prostituerade sig 286 olika kvinnor på Rosenlundsgatan 1998. I dag är antalet under 100. I Malmö fanns 160 gatuprostituerade 1998, i dag knappt 120.


I alla städerna skedde en drastisk minskning mellan 1998 och 1999. Sedan har nya kvinnor tillkommit. Oftast är de nya kvinnor som fastnat i drogmissbruk och måste finansiera detta.


– Nyrekryteringen i Malmö beror framför allt på heroinet, säger Christer Thulin, polisinspektör i Malmö.


– Av dem som prostituerar sig här är 90 procent heroinmissbrukare. Några har andra former av missbruk, ett par är psykiskt sjuka och en är förståndshandikappad. Av alla dessa kvinnor är det bara två där vi, ytligt sett, inte kan se någon direkt anledning till att de prostituerar sig.


Christer Thulin tycker att mycket av kritiken mot sexköpslagen är osammanhängande och okunnig.


– Många tjejer har slutat på grund av sexköpslagen. Det är dåliga tider med få torskar och låga priser. De kan stå i fyra-fem timmar utan att få en enda kund, säger Christer Thulin.
Anders Gripenlöf, kriminalkommissarie i Stockholm med många års erfarenhet från Malmskillnadsgatan, har liknande erfarenheter:


– Prostitutionscentrum i Stockholm har hundra kvinnor i behandling för att hjälpa dem med bostad, jobb och utbildning, och biltrafiken på Malmskillnadsgatan har minskat med säkert 80 procent, säger han.


– De som säger att det är lika mycket som tidigare vet inte vad de talar om. I vilket fall är det konstigt att en del tror att sexhandeln ska upphöra helt bara för att det kommer en lag som förbjuder sexköp.


Att en del sexhandel flyttat utom direkt synhåll för polisen på gatan är därför logiskt, men behöver ändå inte nödvändigtvis ha med den nya lagen att göra.


– Internet var på väg att bli var mans egendom redan tidigare. Att nätet är ett smidigt ställe för att hitta kontakter och att det finns hallickar som ser en möjlighet att göra pengar på detta är ingen överraskning, säger Anders Gripenlöf.


Ingen organisation, forskargrupp eller polismyndighet har genomfört någon ordentlig kartläggning av prostitutionens utveckling på Internet. Svårigheten ligger i att hemsidorna öppnas och stängs oregelbundet och att samma kvinna kan ha flera hemsidor med olika telefonnummer, bilder och innehåll.


Den mest omfattande kartläggningen har gjorts av Aftonbladet, vars reportrar under hösten 2000 fann 106 kvinnor som sålde sexuella tjänster via nätet.


Christer Thulin i Malmö gissar, utan vetenskaplig grund, att det finns mellan 1000 och 2000 kvinnor som prostituerar sig i Sverige, regelbundet eller oregelbundet. Men han tror inte att många har gått från gatan till Internet.


– De kvinnorna har sällan tillgång till dator. Och om de hade 3 000 kronor skulle de inte ge dem till en näthallick, säger han.


– Men även om det förekommer prostitution på internet så måste vi börja någonstans. Nu är ambitionen att först göra jobbet på gatan, sedan får vi hitta en lämplig strategi för att fortsätta bekämpa övrig prostitution.


Klart är att det kommer att bli besvärligt. Sexköpslagen må vara känd och omdebatterad, men eftersom det är ett brott som ger högst sex månaders fängelse är det ofta lägre prioriterat än misshandel, personrån, häleri och annat som polisen har att ta hand om.


I Göteborg sköts i dag prostitutionsövervakningen av den grupp poliser som arbetar med traffickingbrott i Västra Götaland.


– Senaste halvåret har vi sett en tydlig ökning av unga tjejer på gatan. Vi vet inte varför, men närpolisen kommer att arbeta mer intensivt med detta under våren, säger kommissarie Jan-Anders Jönsson.Han är en av dem som skulle vilja kriminalisera både köpare och säljare.


– Jag ser inte logiken i att bara köparen begår ett brott. Rent utredningsmässigt vore det betydligt lättare om vi hade två brottsmisstänkta i stället för en.


En tydlig effekt av lagen är att Sverige är betydligt mindre attraktivt för utländska prostituerade och hallickar. I dag är Sverige främst ett transitland för prostituerade från Baltikum på väg till Köpenhamn eller Oslo, enligt Kajsa Wahlberg, traffickingexpert på Rikskriminalen.


De som ändå kommer hit syns sällan på gatan, utan eskorteras till lägenheter och hotell.


– Det har gjort spaningsarbetet svårt, vi kan inte följa med in i folks hus och se om kvinnorna säljer sex, knark eller souvenirer, säger Kajsa Wahlberg.


– Det går heller inte att använda sexköpare som vittnen i kopplerimål längre. Nu är vi beroende av kvinnorna, fast vi egentligen inte vill sätta ökad press på dem. Det hindrar inte att hon tycker att lagen är bra.


– Den verkar på sikt. Det handlar om att etablera uppfattningen att det inte är värdigt för en människa att köpa eller sälja sex.


Ulf Roosvald är frilansjournalist i Stockholm.


--------------------------------------------


Lagen ska öka kvinnors säkerhet


Prostitutionslagen är ingen ordningslag som ska hålla rent på våra gator och torg.
Det är en lag som ska öka kvinnors säkerhet och minska mäns våld mot kvinnor, säger Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.


Sven-Axel Månsson, tidigare expert i prostitutionsutredningen, menar att det inte räcker att utvärdera sexköpslagen genom att bara räkna fällande domar eller antalet prostituerade på en gata en viss dag.


– Lagen är en del i ett större paket av lagar utifrån propositionen om kvinnofrid. Ett absolut mål är att förhindra våld mot kvinnor i samhället och det är varken enkelt att uppnå eller enkelt att mäta. Lagen ska framför allt påverka vårt beteende på lång sikt, säger Sven-Axel Månsson.


Detta kan innebära ett problem för polisen i det dagliga arbetet, eftersom de knappast kan vänta på att en attitydförändring i samhället äger rum.


– Polisen måste föra en intern diskussion om bedömningsgrunderna. Som det är nu satsas lejondelen av resurserna på att motverka gatuprostitutionen, men polisen borde utarbeta en gemensam policy och samordna alla åtgärder mot våld mot kvinnor. Man kan diskutera om mycket av polisens arbete är ändamålsenligt eller ej.


Sven-Axel Månsson tar som exempel att polisen i Malmö är noga med att upplysa sexköpare som har blivit ertappade om att de har rätt att få kallelsen till tingsrätten skickade till vilken adress de vill, inte nödvändigtvis hemadressen. Den chansen tar de flesta, eftersom majoriteten av torskarna är gifta män som inte vill se sin familj splittras.


– Jag förstår motivet, men det är ett praktiskt exempel på hur män tar parti för andra män och därmed tar udden av lagen.