Logo: Brå

En utskrift från Brottsförebyggande rådets webbplats, www.bra.se

Hoppa över navigationen

Dödligt våld

Blommor och ljus på gatan. Foto: Konny Domnauer

Varje år dör omkring 100 personer på grund av dödligt våld i form av mord, dråp och misshandel med dödlig utgång. Ungefär så har det sett ut under de senaste trettio åren. Inte heller det dödliga våld som begås av ungdomar har ökat över tid.

Antalet fall av mord, dråp och misshandel med dödlig utgång har inte ökat sedan 1975 – sedan mitten av 1990-talet har det till och med minskat. Dödligt våld utspelar sig oftast i bostadsmiljön, där insynen är begränsad. Det innebär att det är svårt för utomstående att ingripa och förhindra brotten. Ofta handlar det om socialt utsatta miljöer – framför allt är det personer med missbruks- och/eller psykiska problem som begår denna typ av våldsbrott och som många gånger även drabbas av dem.

Ingen ökning av våld på allmän plats
Dödligt våld begås sällan mellan personer som inte känner varandra – i drygt 70 procent av fallen är de inblandade bekanta med varandra. Risken att bli överfallen på allmän plats är extremt liten och denna risk har heller inte ökat de senaste åren. Det dödliga våldet på allmänna platser sker i stor utsträckning mellan unga män och startar ofta med ett bagatellbråk, där det finns alkohol i bilden. Dessa fall har fått stor uppmärksamhet, men är ungefär lika många som tidigare. Inte heller har andelen ungdomar (15–19 år) som begår dödligt våld ökat de senaste åren.

När det gäller dödligt våld mot barn (under 15 år) har antalet halverats sedan början av 1990-talet. Det är mycket ovanligt att barn dödas av en för dem obekant person. Som så ofta annars så är det snarare i hemmet det dödliga våldet sker. I de allra flesta fall (nära 90 procent) är det en förälder som är gärningsperson. Ofta tar föräldern sitt eget liv efter att ha dödat sitt barn.

Få döms till vård
Polisen klarar oftare upp dödligt våld jämfört med de flesta andra typer av brott, även om den höga nivån har minskat något de senaste åren. I snitt har man sedan 1990 kunnat binda en person till brottet vid över 80 procent av fallen. De flesta gärningspersoner döms för mord. Trots den vanliga förekomsten av psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik hos dem som begår dödligt våld, döms endast en liten del till rättspsykiatrisk vård. Däremot har andelen livstidsstraff ökat på senare år.

  • 90 procent av gärningspersonerna är män
  • 70 procent av fallen sker i en bostad
  • 55 procent av alla fall sker i storstäderna
  • 40 procent av gärningspersonerna använde kniv – 20 procent använde skjutvapen
  • 40 procent av gärningspersonerna dömdes till livstids fängelse för mord
  • 20 kvinnor dödas i genomsnitt varje år av någon inom familjen eller släkten
  • 12 personer dör årligen till följd av misshandel
  • 5 barn blir offer för dödligt våld varje år – en halvering sedan 1990

Siffrorna är från 2007 om inte annat anges.

Läs avsnittet om dödligt våld i Brottsutvecklingen i Sverige (pdf)