ECPA 2013

Relationsvåldscentrum tar emot ECPA 2013 på konferensen Råd för framtiden.

Relationsvåldscentrum tar emot ECPA 2013 på konferensen Råd för framtiden. Foto: Åsa Frostfeldt.

Här kan du läsa om 2013 års vinnare i ECPA-finalen samt den svenska deltävlingen.

ECPA 2013 gick till det svenska bidraget Relationsvåldscentrum som består av ett team med socionomer som har specialistkompetens inom våld. Inom 48 timmar efter en polisanmälan kontaktar de den våldsutsatta och erbjuder stöd i en krissituation. Relationsvåldscentrum informerar om den vidare rättsprocessen, förmedlar kontakter till socialtjänst och polis, skyddat boende, vidare förhör, eventuell sjukvård m.m. Relationsvåldscentrums stöd syftar till att den utsatta ska orka genomgå brottsutredningen och säkerställa att denna får tillräcklig information om rättsprocessen. Relationsvåldscentrum fungerar som en brygga mellan socialtjänst och polis samtidigt som de ger våldsutsatta stöd – en funktion som tidigare saknats. Relationsvåldscentrum är ett samarbete mellan främst Socialförvaltningen i Stockholms stad, Västerorts polismästardistrikt och Åklagarmyndigheten.

Högskola har utvärderat effekterna

En sak som skiljer Relationsvåldscentrum från många andra brottsförebyggande projekt är att verksamheten är väl genomlyst med flera utvärderingar. Ersta Sköndals högskola har i ett flertal utvärderingar mätt resultaten av Relationsvåldscentrums verksamhet. Utvärderingarna visar att Relationsvåldscentrum medfört att fler polisanmälningar leder till åtal. I de ärenden där Relationsvåldscentrum varit inkopplade ledde knappt 40 procent av anmälningarna för grov kvinnofridskränkning till åtal, jämfört med 24 procent där Relationsvåldscentrum inte var med som stöd. Utvärderingarna visar också att verksamheten effektiviserat samverkan mellan socialtjänsten, polisen och åklagare. Främst polisen uppger att Relationsvåldscentrums arbete med våldsutsatta bidrar till att polisen kan lägga mer fokus på själva brottsutredningen. Före Relationsvåldscentrums införande kunde mycket av polisens arbete och kontakt med de våldsutsatta personerna gå åt till psykosocial avlastning och praktiska omständigheter, vilket tog tid från själva förundersökningen.

Relationsvåldscentrums personal sitter i samma lokaler som polisen. Relationsvåldscentrum är dock inte en myndighetsutövande instans utan har en stödjande funktion. Polisiära arbeten som förhör och liknande sköts fortfarande av polisen och socialtjänsten beslutar om ekonomiskt bistånd, placering på skyddat boende eller inleder barnavårdsutredningar.

Evidensbaserad metod

Relationsvåldscentrum erbjuder kortidsstöd i form av fem samtal till den våldsutsatta. Inspirationen och förebilden för verksamheten kommer från Kanada. Vid samtalen med de våldsutsatta använder sig Relationsvåldscentrums personal av ORS (Outcome Rating Scale) och SRS (Session Rating Scale). Metoden är evidensbaserad och används som arbetsmetod och styrinstument för att utvärdera samtalen. Vid behov används också MI, Motivational Interviewing. Metoden är lösningsfokuserat och utgår från att den våldsutsatte själv ska känna sig delaktig i sin egen förändring. Forskaren och terapeuten Allan Wades principer och synsätt om att synliggöra personers motstånd mot våld, är en av utgångspunkterna för Relationsvåldscentrums arbete.  

I metodhandboken för Relationsvåldscentrum står följande att läsa: ”Våldsutsatta beskrivs ofta som passiva och svaga, det språkbruket bidrar ofta till att den utsatte känner sig passiv vilket medför skuldkänslor för att den inte gjorde motstånd eller sa ifrån. Att hitta motståndet ger styrka då det visar på den utsattes styrka i utsattheten.”  Det första mötet med den våldsutsatta är viktigt och avgörande för det fortsatta arbetet. Möts den våldsutatte av negativa responser från myndigheter är risken stor att personen väljer att inte medverka i den fortsatta rättsprocessen.

Relationsvåldscentrum drevs i projektform mellan år 2007 till 2010, men har därefter övergått till att bli en ordinarie del av verksamheten.

Juryns motivering

”Relationsvåldscentrum får pris för att verksamheten stödjer målsäganden i kvinnofridsbrott och ger dem tillräckliga förutsättningar att genomgå en rättsprocess – en viktig och ibland förbisedd del i rättskedjan. Verksamheten är ambitiöst utvärderad och har möjliggjort för en bättre samverkan mellan polis, åklagare och socialtjänst. Verksamheten har även höjt andelen ärenden som går till åtal.”

De svenska bidragen

Relationsvåldcentrum

Inom 48 timmar kontaktar Relationsvåldcentrum våldsutsatta som gjort en polisanmälan om våld i nära relationer. Syftet är att ge akut stöd till den våldsutsatta och informera om den kommande rättsprocessen. Relationsvåldcentrum förmedlar kontakter till polisen, socialtjänsten för vidare förhör, eventuellt skyddat boende, sjukvård m.m. Utvärderingar visar att verksamheten medfört att fler polisanmälningar leder till åtal och att verksamheten effektiviserat samarbetet mellan polis, socialtjänst och åklagare. Relationsvåldcentrum är främst ett samarbete mellan socialförvaltningen i Stockholms stad, Västerorts polismästardistrikt och Åklagarmyndigheten.

Projekt Karin

En kvinna som utsätts för våld befinner sig i en mycket sårbar situation. Projekt Karin syftar till att samla olika kompetenser i samma lokal så att inte kvinnan behöver vända sig till flera myndigheter samtidigt. I en trygg miljö förmedlas kontakt med polis, socialtjänst och sjukvård m.m. Lokalerna är utformade på sådant vis att teknisk utrustning och förhörsrum är anpassade till kvinnans situation. Utvärderingar av projektet visar att de kvinnor som utretts på Karin är mer nöjda med polisens sätt att hantera utredingen i jämförelse med kvinnor som utretts på ordinarie polisstation. Projektet är främst ett samarbete mellan polisen i Malmö, socialförvaltningen i Malmö stad och Kriminalvården, Region syd. Samarbete finns också med många andra aktörer, bland annat Åklagarmyndigheten och Rättsmedicinalverket (rättsläkare).

Trappan

Trappan i Uppsala är en verksamhet som vänder sig till barn och unga som upplever problem i familjen med våld, missbruk och konfliktfyllda separationer. Trappan ger barn stöd att bearbeta jobbiga händelser och sätta ord på känslor. Trappan i Uppsala har en viss inriktning mot killar och unga män som utsatts för eller upplever våld i hemmet. Enligt verksamhetsstatistik kom Trappan i kontakt med drygt 300 barn och ungdomar 2012. Trappan är utvärderad. Trappan i Uppsala drivs främst av Uppsala kommun. I referensgruppen har bland andra BO, barnombudsmannen, Nationellt centrum för kvinnofrid samt brottsofferjourer funnits med.

Nationellt centrum för kvinnofrids kunskapsbank

Nationellt centrum för kvinnofrids kunskapsbanksamlar och tillgängliggör kunskap om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Kunskapsbanken samlar forskning, rapporter och ämnesguider på ett ställe för att underlätta för dem som söker kunskap om våld. I kunskapsbanken finns över 1000 publikationer om våld. Brukarenkäter har visat att drygt 90 procent av de som söker information uppger att det är enkelt att hitta relevant information i kunskapsbanken.

Våld i nära relationer (tidning)

En tidning med information på flera språk som berättar om våld i nära relationer och vart man kan vända sig för att få hjälp. I flera kommuner har tidningen lagts ut i väntrum på vårdcentraler, barnavårdscentralen, polisen och hos kvinnojourer. Tidningen har tagits fram av Moderatkvinnorna för att sprida information och ge möjlighet till hjälp.


Se prisutdelningen

Sidan senast uppdaterad: 2017-09-27

Mer om priset

Läs mer om tidigare års vinnare

Tävlingen arrangeras på initiativ av det brottsförebyggande nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN), som består av representanter för brottsförebyggande organisationer i EU-länderna.

Tävlingen arrangeras på initiativ av det brottsförebyggande nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN), som består av representanter för brottsförebyggande organisationer i EU-länderna.