Polisarbete och metoder

En polis i samtal med ungdomar.
Brå:s uppföljning och utvärdering av polisen kan vara till praktisk användning, både i styrningen av polisen och i arbetet med att förebygga och utreda brott.

I och med tillkomsten av den nya Polismyndigheten föddes ett nytt begrepp inom svensk polis – kommunpolis. Begreppet är nytt men tankegångarna om lokalt polisarbete känns igen. Filmat på konferensen Råd för framtiden i april 2016.

Polisen ska komma närmare medborgarna och medborgarlöften är en metod för att uppnå detta. Men vad krävs för att få en bra dialog med medborgarna? Filmat på konferensen Råd för framtiden i april 2016.

Polisiära metoder som är effektiva är en ständigt aktuell fråga. Det finns inte så många svenska utvärderingar av polisära metoder men Brå arbetar med att utöka forskningen kring detta.

En polisiär metod som Brå har utvärderat och som har visat på positiva resultat är den så kallade Kronobergsmodellen. Modellen har fått stor spridning i landet och är en arbetsmetod som syftar till att begränsa ungdomars alkoholdrickande i offentlig miljö för att i förlängningen minska den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten bland unga (Brå-rapport 2009:5).

En annan metod som håller på att utvärderas av Brå är platsbaserat polisarbete eller s.k. Hot spots. Med det menas att det kan finnas platser som har högre koncentration av vissa brottstyper och att det därför kan finnas vinster med att arbeta specifikt med sådana brott på just dessa platser. Brås studier visar att det finns flera platser i landet där polisen har goda förutsättningar för att arbeta platsbaserat (Brå-rapport 2011:17). Under 2012 kommer Brå att göra tre studier av platsbaserat polisarbete. Polisen i Eskilstuna kommer att arbeta platsbaserat med våld i offentlig miljö, polisen i Stockholm kommer att arbeta med personrån och polisen i Göteborg kommer att arbeta med bostadsinbrott. Arbetet kommer att utvärderas av Brå och resultaten presenteras i rapporter under år 2014.

Bra utredningar kan förbättra personuppklaringen

Under senare år har Brå gjort flera studier av polisens brottsutredande arbete. Ett exempel är Brås studie av polisens utredningar av misshandel utomhus. Studien visade att man borde kunna öka personuppklaringen med omkring 10-20 procentenheter genom att satsa ytterligare på det polisiära utredningsarbetet.  I en annan studie från Brå analyserades utredningar av våld i nära relationer och även i denna studie framkom att personuppklaringen skulle kunna öka genom ett förbättrat utredningsarbete.

En allt större del av det polisiära brottsförebyggande arbetet sker i samverkan med lokala aktörer och myndigheter. Under den andra hälften av 2000-talet har polisen i större utsträckning formaliserat sin samverkan med bland annat kommunerna genom så kallade samverkansöverenskommelser. I överenskommelserna bör allt från planering, kartläggning, planer för genomförande och utvärdering eller uppföljning finnas med. Brå har publicerat en handbok i hur samverkan mellan polis och kommun kan byggas upp och upprätthållas. Handboken riktar sig till anställda inom polis och kommun som arbetar med det brottsförebyggande arbetet och ska fungera som ett konkret stöd och inspiration i arbetet. Under år 2012 kommer Brå att publicera ytterligare studier som belyser samverkan mellan polis och kommun.

Satsningen på fler poliser

Sedan regeringens satsning på 20 000 poliser som inleddes år 2006 har både brottsligheten och tryggheten utvecklats positivt. Brottsligheten har minskat och tryggheten ökat. I en serie rapporter utvärderar Brå satsningens effekter. I den första rapporten Satsningen på fler poliser är huvudfrågan hur mycket mer arbetskraft satsningen i praktiken har lett till. Rapporten diskuterar också om resurserna som tillkommit utnyttjats på rätt sätt för att uppnå resultatförbättringar.

Något som inte har förbättrats är andelen personuppklarade mängdbrott. I studien Polisers syn på utredning av mängdbrott har 656 poliser i fyra län svarat på en enkät om vad de ser som problem och möjligheter när det gäller att öka personuppklaringen. I serien har vi även publicerat en rapport om polisens brottsförebyggande arbete. Även denna studie har fokus på vad poliser själva uppfattar som problem och möjligheter.

Rapporter från Brå om polisarbete

  • It-inslag i brottsligheten
    och rättsväsendets förmåga
    att hantera dem (kortversion)
    2017
    Den snabba tekniska utvecklingen och det ökande användandet av internet, datorer och mobilteknologi har dramatiskt förändrat vårt moderna samhälle. Digitaliseringen underlättar på många sätt människors vardag, men den innebär också att it-inslagen
    i brottsligheten ökar, vilket medför nya utmaningar för rättsväsendet.

  • Den framtida verksamhetsvolymen
    i rättskedjan (2017-2020)
    2017
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Klassificering av brott 2016
    I Klassificering av brott finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av de myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den vänder sig alltså i första hand till polis, åklagare, tull, ekobrottsutredare, kustbevakare med flera, men kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger
    på.

  • Insats Fenix 2016
    Under våren 2014 inledde polisen i Järvaområdet i Stockholms kommun en särskild satsning under namnet Fenix. Brå har i samarbete med polisen utvärderat satsningen.
  • Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden 2016
    Brottsligheten i socialt utsatta områden har kommit alltmer i fokus. Regeringen har därför bett Brå att sammanställa kunskap från forskning och erfarenhet om vilka åtgärder som kan vara verksamma för att komma till rätta med dessa problem.
  • Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott 2016
    I denna rapport görs en samlad bedömning av hur olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring, liksom statistik och polisiär kunskap.
  • Förändrade krav på bevisning? 2016
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Har polisen eller åklagarna förändrat sitt arbete när det gäller insamlingeller bedömning av bevis i utredningarna? Det är den centrala frågan i denna rapport.
  • Har bedrägerier och misshandel blivit svårare att personuppklara? 2016
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Kan det bero på att brottslighetens karaktär förändrats? Det är den centrala frågan i denna rapport.
  • Målsägandes medverkan i rättsprocessen 2016
    Målsägandes medverkan i rättsprocessen är viktig för att brott ska kunna utredas. I ärenden där målsäganden inte vill medverka kan
    utredningsarbetet försvåras på olika sätt och leder ofta till att
    ärenden läggs ned.

  • Konstaterade fall av dödligt våld 2016
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.
  • Handläggningstider i rättskedjan 2009–2014 2016
    För sjätte året i rad har Brå undersökt handläggningstiderna i rättskedjan för brottsmisstankar om misshandel, våldtäkt, stöld, rån respektive utpressning. Dessutom kartläggs handläggningstiderna för samtliga brottsmisstankar sammantaget.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2016-2019) 2016
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete 2016
    Handbok som i fem steg beskriver hur samverkan praktiskt kan gå till. Boken ger användbara verktyg för hela samverkansprocessen.
  • Nationella trygghetsundersökningen 2015 2016
    Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. I NTU 2015 redovisas resultaten för den tionde undersökningen tillsammans med jämförelser med resultaten från tidigare år.
  • Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen 2015
    Från juli 2012 och tre år framåt bedrev Polisen ett projekt med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen.
  • Börja med en kartläggning! 2015
    Den här skriften är till för att stärka det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet, där en kartläggning av situationen i ett område är den självklara utgångspunkten.
  • Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014 2015
    Rapporten består av två delar: en kartläggning över i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används och hur användningen förändrats över tid, samt en analys av sambandet mellan förundersökningsbegränsning och personuppklarade brott.
  • Polisanmälningar via internet 2015
    Sedan 2006 kan vissa brott anmälas på polisen.se. Den här kortanalysen handlar om polisanmälning av brott via internet.
  • Avrapportering i Ingripandeverksamheten 2015
    Brå har studerat hur lång tid poliser i Ingripandeverksamheten lägger på att avrapportera ärenden.
  • Konstaterade fall av dödligt våld 2015
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    2015
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess, där utredningarna präglas av kvalitet och rättssäkerhet. Hur långa handläggningstiderna är har då stor betydelse.
  • Brå-Lean
    2015
    Polisen kritiseras från många håll – från politiker, media och allmänhet – för att för få brott klaras upp. Det gäller inte minst uppklaringen av det som kallas mängdbrott, till exempel stöld och misshandel.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2015-2018) 2015
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Olaga förföljelse 2015
    I denna rapport beskrivs vilka typer av ärenden som polis, åklagare och domstolar har bedömt som olaga förföljelse. Därtill har Brå intervjuat poliser och åklagare om deras tankar om den nya straffbestämmelsen och deras erfarenheter av att tillämpa den.
  • Kontaktförbud 2015
    För att förbättra skyddet mot stalkning gjordes i oktober 2011 vissa ändringar i den dåvarande lagen om besöksförbud. Brå har haft i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera
    lagändringarna och konstaterar i denna studie att de inte har gett någon
    större verkan.

  • Operationerna Alfred och Selma 2014
    Under 2011 drabbades Malmö av en serie mordfall. När fem mord inträffade under loppet av två månader hamnade staden i centrum för rikspolitiken, och Polisen utsattes för en mycket stark press att agera och få stopp på morden. För att hantera problemet inledde Polismyndigheten i Skåne Operationerna Alfred och Selma.
  • Brott begångna av barn 2014
    År 2010 infördes ett antal ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Detta för att polisen i större utsträckning och mer effektivt skulle utred brott begångna av barn under 15 år, trots att barnen inte är straffmyndiga. Brå har haft regeringens uppdrag att utvärdera effekten av dessa lagändringar.
  • Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring?
    2014
    Vilka faktorer påverkar hur Polisens resultat utvecklas, vad är rimliga förväntningar på Polisen och hur ska verksamheten mätas? Det är frågor som ställs i Brås slutrapport om satsningen på 20 000 poliser.
  • Tid för brott
    2014
    Denna kortanalys beskriver när under dygnet och under vilka dagar på året som det sker flest fall av anmäld misshandel, olaga hot, personrån och inbrottsstöld. Analysen ger en allmän kunskapsbild av när brott begås och hjälper polisen att identifiera tider då många brott begås.
  • Gå på pengarna
    2014
    Den grundläggande strategin för de tillgångsinriktade brottsbekämpningen är att ta bort möjligheten att berika sig på brott. Den här antologin är tänkt att fungera som en handbok på området tillgångsinriktad brottsbekämpning.
  • Konstaterade fall av dödligt våld 2014
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.
  • Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet
    2014
    Denna kortanalys beskriver faktorer som kan ha påverkat hur användningen av åtalsunderlåtelse har utvecklats under perioden 2000–2012.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    2014
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess där korta handläggningstider i kombination med kvalitet och rättssäkerhet i utredningarna, samt en god nivå av personuppklaring, utgör viktiga delar. I denna rapport har Brå för fjärde gången undersökt handläggningstiderna för brottsmisstankar som rör misshandel, våldtäkt, stöld, rån och utpressning.
  • Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”
    2014
    Under ett års tid har polisen i Stockholm och Eskilstuna genomfört två projekt med brottsförebyggande inriktning i samverkan med Brå. I Stockholm har projektet rört personrån och i Eskilstuna misshandel utomhus. Målet var att minska brottsligheten genom ett polisiärt arbete som är förankrat i aktuell forskning om vad som fungerar.
  • Polisers syn på utredning av mängdbrott 2013
    I detta, den andra rapporten om satsningen på fler poliser, ges en närmare bild av hur polisen själva ser på vilka problem och vilka möjligheter till förbättringar som finns inom den brottsutredande verksamheten.
  • Polisers syn på brottsförebyggande arbete 2013
    Studien har gjorts för att få en bild av hur en grupp poliser som arbetar brottsförebyggande uppfattar det brottsförebyggande arbetet, vilka problem de ser som störst i detta arbete, samt vilka förbättringsmöjligheter de identifierar.
  • Satsningen på fler poliser 2013
    I denna rapport, den första av tre, följer Brå upp och analyserar satsningen på fler poliser. Hur mycket mer arbetskraft har det blivit i praktiken? Vilka förväntningar är rimliga att ha på Polisen utifrån satsningen?
  • Nationella trygghetsundersökningen 2006-2012 Regionala resultat 2013
    För första gången publicerar Brå en rapport där de regionala resultaten från NTU presenteras som tidsserier. Rapporten är beskrivande och visar utvecklingen mellan 2006 och 2012 i Sveriges 21 län när det gäller trygghet, utsatthet för brott och förtroende för rättsväsendet.
  • Konstaterade fall av dödligt våld 2013
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.
  • Utvärdering av koncept Karin 2013
    Brå har utvärderat hur koncept Karin fungerar, liksom vilken betydelse arbetsformen har för kvaliteten och effektiviteten i arbetet mot våld i nära relationer.
  • Handläggningstider i rättskedjan 2013
    Omfattande förändringar inom rättsväsendet har gjorts under 2000-talet, för att effektivisera handläggningen av brottsärenden. Syftet har varit både att förkorta handläggningstiderna och att öka kvaliteten i utredningarna. Särskilt fokus har legat på hanteringen av mängdbrott och ungdomsbrott.
  • Polisens utredningar av butiksrån 2013
    Brå har vid olika tillfällen analyserat polisens utredningsarbete för olika brott, för att hitta vägar till en högre uppklaring. I föreliggande rapport är det utredningsarbetet vid butiksrån som analyseras.
  • Samverkan mellan polis och kommun 2013
    Nästan alla kommuner i landet har i dag en samverkansöverenskommelse med polisen. Överenskommelserna ska ge struktur åt polisens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete och tydliggöra vilka åtaganden parterna tar på sig.
  • Kodning av brott 2012
    Att koda brott innebär att bestämma dels brottskod (sifferbeteckning enligt kodlistan), dels brottsantal för de brottsliga gärningar som vid anmälansupptagningen ska registreras i polisens, åklagarväsendets, ekobrottsmyndighetens och tullens datasystem för registrering av anmälningar och misstankar.
  • Utsatthet för brott år 2011 2012
    I den här publikationen redovisas resultat från den kommande rapporten NTU 2012 om enskilda personers respektive hushållens utsatthet för brott under 2011. Vidare redovisas hur utsattheten har utvecklats sedan 2005.
  • Otillåten påverkan mot företag 2012
    Legal och illegal ekonomi möts som tydligast när kriminella utpressar företagare på pengar.
  • Användningen av brottskoder 2012
    En undersökning av tillämpningen av brottskoder hos registrerande myndigheter.
  • Idéskrift 19. Att förebygga brott och problembeteenden i skolan 2012
    Den här idéskriften visar hur skolor kan arbeta för att förebygga våld och missbruk bland elever samt få fler elever att vittna och anmäla brott. En metod som beskrivs är att identifiera särskilt brottsutsatta platser, så kallade hot spots och göra konkreta insatser på dem för att minska problem.
  • Polisens utredningar av hedersrelaterat våld 2012
    En studie av hur polisen arbetar med hedersrelaterade ärenden och vad i polisens arbete som skulle kunna förbättras. Rapporten bygger på en genomgång av polisutredningar från 2009 och intervjuer med polisanställda, åklagare och representanter från skyddade boenden och stödverksamheter.
  • Rättsväsendets hantering av ungdomsärenden 2012
    Rapporten fokuserar på rättsväsendets hantering av ungdomsärenden och tittar på framgångfaktorer för en effektiv handläggning.
  • Lokala poliser 2012
    I Lokala poliser följer vi femton områden runt om i Stockholms län. Gemensamt för dem är att de har sina egna poliser.
  • Polisens strategiska brottsförebyggande arbete 2012
    En beskrivning av Polisens brottsförebyggande arbete och förslag på hur det kan utvecklas. Utgiven i samarbete med Rikspolisstyrelsen.
  • Bekämpning av organiserad brottslighet 2011
    Kampen mot organiserad brottslighet i Sverige har pågått i över 30 år. De senaste fem åren har myndigheterna lagt i en ny växel i arbetet, och bekämpningen sker nu på bred front där myndighetssamverkan är nyckelordet.
  • Hot spots för brott i sex svenska städer 2011
    Brott sker inte slumpmässigt i tid och rum. På vissa platser sker fler brott än på andra. På samma sätt är det också fler brott som sker vid vissa tidpunkter än vid andra. Det finns underliggande orsaker till att det ser ut på det viset. För polisen är detta positivt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Det ger nämligen möjligheter att ta fram och genomföra insatser som angriper de underliggande orsakerna och som kan fokuseras till vissa platser och vissa tidpunkter.
  • Butiksrån 2011
    En kartläggning av butiksrånens struktur och utveckling.
  • Penningtvätt 2011
    Narkotikapartier betalas till utlandet. Svenska kronor växlas därför till euro. Svartjobbare kräver betalt i reda pengar. Medel på bolags bankkonton behöver tas ut i kontanter. Svarta pengar blir vita och vita blir svarta. Det handlar om penningtvätt eller penningförflyttningar.
  • Handläggningstider i rättskedjan 2011
    Att empiriskt följa ett ärende genom hela rättsprocessen, från brottsanmälan till eventuell lagföring, har hittills varit komplicerat. Denna typ av flödesstatistik har varit ett efterfrågat utvecklingsområde.
  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete 2011
    Den här boken handlar om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Om att tänka stort och nytt, vara lyhörd och prestigelös, men även kunna ställa krav.Boken finns även tillgänglig i en reviderad upplaga från 2016
  • Strukturerad riskanalys vid våld mot närstående 2010
    Brå har intervjuat representanter inom samtliga polismyndigheter för att ta reda på hur man arbetar med så kallade strukturerade riskanalyser i ärenden som rör våld mot kvinnor.
  • Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer 2010
    Medvetenheten har ökat, kunskapsnivån har höjts, nya verksamheter har startat och lagstiftningen har ändrats. Det är en del av resultaten av regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
  • Upprepad utsatthet för våld 2010
    Brå har studerat i första hand polisens, men även socialtjänstens, brottsofferstödjande arbete för att se om upprepad anmäld utsatthet för våld bland kvinnor kan användas som ett kvalitetsmått för hur väl polisen arbetar med relationsvåld.
  • Volontärer inom polisen 2010
    I flera länder använder polisen volontärer för olika uppgifter. I Sverige var Polismyndigheten i Stockholms län först med att starta en volontärverksamhet, år 2003.
  • Platsens betydelse för polisarbete 2010
    I den här rapporten sammanfattar professor David Weisburd och hans kolleger resultaten från ett spännande och relativt nytt forskningsfält.
  • Lokal organiserad brottslighet 2010
    Organiserad brottslighet finns mitt ibland oss: smuggelcigaretter, svartsprit, droger, stöldgods och häleri, organiserat svartarbete, människohandel och koppleri. Men det som finns här och nu går också att förändra. Det är vad den här handboken handlar om.
  • Brottsoffers kontakter med rättsväsendet 2010
    Ett bra och professionellt bemötande av brottsoffer är viktigt av många anledningar. Om rättsväsendets aktörer skapar trygghet ökar det såväl möjligheterna för den utsatte att återhämta sig som för att rättsprocessen blir rättssäker och effektiv.
  • Polisens satsning mot organiserad brottslighet 2009
    Under hösten 2009 organiserade sig polisen mot organiserad brottslighet. Särskilda aktionsgrupper bildades runt om i landet för att bekämpa denna kriminalitet. På Rikspolisstyrelsens uppdrag har Brå utvärderat samtliga projekt.
  • Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras förtroende för rättsväsendet 2009
    När barn och unga blir utsatta för brott har vuxenvärlden ett stort ansvar att reagera och hjälpa till. För rättsväsendets myndigheter är ungdomsärenden därför prioriterade. Ett problem är dock att de allra flesta brott som unga utsätts för aldrig kommer till polisens kännedom.
  • Förebyggande av våld i offentlig miljö 2009
    Enligt ett regeringsuppdrag 2006 skulle Brå, i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS), ägna sig åt kunskaps- och metodutveckling avseende arbetsmetoder för att förebygga våld i offentlig miljö. RPS skulle tillse att arbetsmetoderna genomfördes av lämpliga polismyndigheter varefter de skulle utvärderas av Brå. Uppdraget delredovisades för regeringen 2008 och uppdraget slutredovisas i och med denna rapport i juni 2009.
  • Misshandel mellan obekanta 2009
    Brottsförebyggande rådet har tidigare, på uppdrag av Rikspolisstyrelsen, genomfört två studier med fokus på polisens utredningsarbete i fall av misshandel mellan obekanta. Båda studierna visade att många anmälningar inte utreds trots att förutsättningarna finns. Den andra studien, publicerad i januari 2009, studerade även polisens arbetssätt och lyfte fram förslag på förbättringar. I denna rapport redovisas resultaten från en enkätstudie av polisens arbete och bemötande i fall av misshandel mellan obekanta.
  • Våld mot kvinnor och män i nära relationer 2009
    Våld mot kvinnor har alltmer börjat diskuteras som ett omfattande samhällsproblem. Många studier visar att en stor del av detta våld sker i nära relationer, det vill säga förövaren är en nuvarande eller tidigare partner.
  • Kameraövervakning i Landskrona 2009
    Traditionellt sett har kameraövervakning främst använts till att förebygga stöld och skadegörelse på exempelvis parkeringar, men har under senare år allt oftare använts för att förebygga brott i stadskärnor. I denna rapport utvärderas ett svenskt exempel, Landskrona, på övervakning som syftar till att förebygga våld i stadsmiljö.
  • Utvärdering av Kronobergsmodellen 2009
    Ungdomar som är berusade ute på stan löper en ökad risk att bli inblandade i våldssituationer. Polisen utvecklat  ett arbetssätt som kallas Kronobergsmodellen, en arbetsmetod som syftar till att begränsa ungdomars alkoholdrickande i offentlig miljö och på så sätt minska den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten bland unga.
  • Polisens möte med organiserad brottslighet 2009
    Organiserad brottslighet har ett intresse av att hindra polisers yrkesutövning. Det kan ske på många olika sätt. Otillåten påverkan är ett sådant och sker oftast i form av trakasserier och hot och mer sällan genom våld, skadegörelse eller korruption.
  • Olika förundersökningsledare - olika beslut 2009
    På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå tidigare publicerat två studier om polisens arbete med misshandel mellan obekanta (Rapport 2007:12 och 2009:1). Studierna syftar till att klargöra hur stor andel av anmälningar om misshandel mellan obekanta som blir föremål för en utredning samt hur mycket uppklaringen skulle kunna öka. Denna rapport är ett komplement till de två tidigare.
  • Idéskrift 18. Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet 2009
    Organiserad brottslighet — begreppet för tankarna till något skrämmande, stort och avlägset. I själva verket är den organiserade brottsligheten inte särskilt långt borta. Den finns här och nu - i lokalsamhället.
  • Misshandel mellan obekanta 2009
    Varje år görs över 30 000 anmälningar om misshandel mellan obekanta, det våld som i dagligt tal brukar kallas för gatuvåld. På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå undersökt om polisens arbete med dessa anmälningar kan förbättras.
  • Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer 2008
    Det finns stora skillnader mellan olika polismyndigheter i hur stor andel av anmälningarna om våld mot kvinnor i nära relationer som klaras upp.
  • Sexuell människohandel 2008
    "... Dagen efter skjutsades hon till ny kund och lydde organisatören för att hon nu var rädd. Hon hade fyra till fem kunder per dag och fick inte ta del av betalningen [...]".
  • 14 projekt mot organiserad brottslighet 2008
    Narkotikasmuggling, illegal spelverksamhet, värdetransportrån, mc-gäng, hot och påtryckningar — den organiserade brottsligheten tar sig många uttryck. Men den möts också av många initiativ från rättsväsendet, andra myndigheter och det övriga samhället.
  • Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar 2008
    Brå har på uppdrag av regeringen gjort en kunskapssammanställning om strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar. I uppdraget ingår även att ge förslag på hur samordning och metoder mellan de olika aktörerna på alla nivåer kan förbättras.
  • Barn som begått brott 2008
    I Sverige är barn under 15 år inte straffmyndiga och kan alltså inte dömas till en påföljd för sitt brott. Men innebär då det att samhället inte alls reagerar på deras handling? Det är den frågan som belyses i föreliggande rapport.
  • Grannsamverkans effekter på brottsligheten 2008
    Grannsamverkan är en vanlig metod för att förebygga brott och otrygghet i bostadsområden. Metoden innebär att boende ser över den egna bostadens skydd och hjälper varandra att vaka över bostäderna och vad som händer och sker i området. Men hur väl fungerar det?
  • Idéskrift 17. Topplistor 2008
    Den här idéskriften ger en introduktion till polisens gärningsmannainriktade strategier. Bakgrunden är att den svenska polisen använder allt mer proaktiva insatser för att förebygga brott.
  • Tillgångsinriktad brottsbekämpning 2008
    Logiken bakom en stor del av brottsligheten är ekonomisk. Det handlar om pengar. Hur kan rättsväsendet då bli effektivare med att bekämpa brottsligheten? Genom att gå på pengarna, förstås!
  • Samverkan mot bidragsbedrägerier 2008
    Det fuskas med välfärdssystemens förmåner. I vilken omfattning råder det delade meningar om, men att fusket måste minskas och stramas åt är de flesta överens om. Det handlar om brott mot välfärdssystemen och om hur myndigheterna ska komma åt fusket.
  • Diskriminering i rättsprocessen 2008
    Både svensk och internationell forskning visar att personer med utländsk bakgrund kan missgynnas i mötet med många olika samhällsinstitutioner. Rättsväsendet är inget undantag.
  • Barn som begår brott 2007
    I den allmänna debatten finns ett stort intresse för frågan om hur samhället bör reagera när barn begår brott.
  • Misshandel mellan obekanta — kan fler brott klaras upp? 2007
    Misshandel av en obekant person är ett brott som sällan blir uppklarat. Med tanke på att det är ett brott som ofta drabbar den enskilde mycket påtagligt kan man fråga sig om inte fler anmälningar borde kunna utredas av polisen.
  • Besöksförbud 2007
    Våld i nära relationer, särskilt mäns våld mot kvinnor, uppmärksammas allt mer. Som ett led i arbetet att förebygga våld och otrygghet i nära relationer, infördes 1988 lagen om besöksförbud. Sedan dess har lagen både skärpts och utvidgats.
  • Snabbspåret 2006
    Den 1 juli år 2004 startade en tvåårig försöksverksamhet, "Snabbspåret", avseende snabbare handläggning av mängdbrott.
  • Nya regler i lagen om besöksförbud 2005
    Lagen (1988:688) om besöksförbud infördes år 1988 för att ge ett bättre skydd för människor som förföljs och trakasseras, främst kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp av närstående män.
  • Snabbspåret 2005
    Att brott snabbt blir utredda och förda till domstol är viktigt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Dessutom kan det leda till att fler blir lagförda.
  • Effektiva polisiära åtgärder mot brott 2004
    År 2003 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag att, i samråd med Rikspolisstyrelsen, göra en sammanställning av vilka polisiära åtgärder mot olika typer av brott som forskning eller beprövad erfarenhet har visat fungerar i Sverige. Sammanställningens syfte är att den ska kunna användas av polisen i projekt för att förebygga brott.
  • Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten 2003
    Brottsförebyggande rådet (Brå) fick i april år 2002 regeringens uppdrag att utvärdera effekterna av polisens arbete mot narkotikabrottsligheten.
  • Varför har brottsuppklaringen minskat? 2002
    Uppklaringsprocenten används som ett mått på hur effektiv polisen är när det gäller att finna gärningsmän bakom de brott som anmäls till polisen. Uppklaringsprocenten i Sverige har successivt minskat sedan mitten av 1970-talet.
  • Hur - var - närpolis 2001
    Närpolisreformen beslutades 1993 och har sedan dess genomförts successivt. Vissa polismyndigheter började reformarbetet redan 1993, medan det i andra dröjde till åren 1997-98.
  • Idéskrift 8. LUPP 2001
    I problemorienterat polisarbete (POP) behöver polisen ha tillgång till instrument för att kunna kartlägga och analysera brottsligheten. Mot den bakgrunden har Brå tagit fram Lokal uppföljnings- och prognosprocedur, förkortat lupp.
  • Polisens organisation och verksamhet 2000
    Hur väl polisen lyckas i sitt arbete är ett angeläget och återkommande ämne i den allmänna och kriminalpolitiska debatten. I denna rapport undersöks närmare hur närpolisreformen har utvecklats organisatoriskt och verksamhetsmässigt. Syftet med undersökningen har också varit att få en bild av vad poliser arbetar med och i vilken utsträckning eventuella skillnader i arbetsuppgifter och prioriteringar kan förklaras av organisationsformen.
  • Idéskrift 5. Brott på karta 2000
    Att presentera brott på karta är ett utmärkt sätt att få kunskap om den lokala brottslighetens struktur och orsaker. Den moderna datatekniken har också öppnat helt nya möjligheter för analyser av det här slaget.
  • Svensk polis i förändring 1999
    Under 1990-talet har polisen i Sverige genomgått flera större förändringar. En viktig förändring är genomförandet av närpolisreformen. Reformen innebär bland annat att polisen i stället för att i huvudsak bedriva reaktiv och händelsestyrd utryckningsverksamhet ska arbeta med att förebygga brott. Målsättningen med närpolisreformen är därför att polisens organisation och verksamhet bör vara lokalt anpassad.
  • Ungdomar, droger och polisens insatser 1999
    Ungdomars experimentella bruk av narkotika har under senare år allt oftare uppmärksammats såväl i Sverige som i många andra länder. De årliga mätningarna av ungdomars drogvanor tyder på att droganvändningen bland unga tilltog under 1990-talet.

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-08

På gång

Det finns inga artiklar

Prenumerera

Anmäl dig här för att få vårt nyhetsbrev direkt till din e-postlåda.