Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Våldtäkt och sexualbrott

Under 2014 anmäldes 20 300 sexualbrott, varav 6 700 rubricerades som våldtäkt. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 1,0 procent att de utsattes för sexualbrott under 2014.

Andel som utsatts för sexualbrott

Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för sexualbrott, år 2005–2014. Källa: NTU.

I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU 2014) uppger 1,0 procent av befolkningen (16–79 år) att de blivit utsatta för sexualbrott, vilket motsvarar cirka 76 000 personer. Det är en minskning jämfört med 2013, då 1,3 procent uppgav att de hade blivit utsatta. Under perioden 2005–2011 låg sexualbrotten på en relativt stabil nivå, men de senaste två årens resultat visar på en högre nivå. Nedgången i den allra senaste mätningen gör dock att utvecklingen är svårtolkad.

Sexualbrott är en brottstyp där det är relativt vanligt med upprepad utsatthet. Knappt hälften (42 %) av personerna som blivit utsatta för sexualbrott har blivit det mer än en gång. De flesta (36 %) har blivit utsatta två till nio gånger och en mindre andel (6 %) har blivit utsatta tio gånger eller fler. Antalet händelser uppgår uppskattningsvis till ungefär 282 000, vilket är avsevärt färre än föregående år men mer i nivå med tidigare års resultat

Det är viktigt att notera att sexualbrott innefattar ett brett spektrum av brott – allt från lindrigare händelser, som blottning, till mycket allvarliga händelser, som våldtäkt. Det är sannolikt att dessa olika typer av sexualbrott skiljer sig åt när det gäller brottsplats och relation till gärningspersonen. Vidare är det till följd av frågans känsliga art heller inte sannolikt att NTU fullt ut fångar in de händelser som man avser mäta i undersökningen.

Kön och ålder

Betydligt fler kvinnor än män har blivit utsatta för sexualbrott; 1,8 procent av kvinnorna och 0,3 procent av männen uppger att de blivit utsatta för sexualbrott under 2014. För män har andelen utsatta legat på ungefär samma nivå hela perioden. För kvinnor låg sexualbrotten under perioden 2005–2011 på en relativt stabil nivå, men de senaste två årens resultat visar på en högre nivå. Nedgången i den allra senaste mätningen gör dock att utvecklingen är svårtolkad.

Ålder

Utsatta för sexualbrott 2014. Andel för respektive åldersgrupp. Källa: NTU

Utsatthet för sexualbrott är vanligast i de två yngsta åldersgrupperna (16–19 respektive 20–24 år), där andelen utsatta är 2,6 respektive 2,8 procent. För kvinnor skiljer sig utsattheten relativt kraftigt mellan åldersgrupperna (0,1–5,0 %), och då utsattheten ökat i de två yngsta åldersgrupperna har skillnaderna ökat. Män uppger att de har blivit utsatta för sexualbrott i nästan samma (relativt låga) utsträckning (0,1–0,5 %), oavsett åldersgrupp. Mest utsatta är kvinnor mellan 16 och 24 år bland vilka 5,0 procent uppger att de har blivit utsatta för sexualbrott under 2014.

Olika gruppers utsatthet för sexualbrott

Precis som för merparten av de andra brotten mot enskild person tycks utsatthet för sexualbrott vara vanligare i vissa grupper av befolkningen. Ensamstående personer med eller utan barn är utsatta i större utsträckning än sammanboende med eller utan barn (2,0 repektive 1,8 % jämfört med 0,3 respektive 0,6 %). Personer med högst förgymnasial utbildning är också mer utsatta än personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning (1,3 %, jämfört med 0,9 respektive 1,0 %). Boende i flerfamiljshus utsätts i större utsträckning än boende i småhus (1,5 jämfört med 0,6 %). Att utsättas för sexualbrott är vanligare bland personer som bor i storstadsregioner (1,2 %) jämfört med de som bor i mindre städer eller på landsbygden (0,8 %). Andelen utsatta för sexualbrott är högre bland personer födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar (1,4 %) än bland personer som själva är utrikesfödda och bland personer födda i Sverige med minst en inrikesfödd förälder (0,9 respektive 1,0 %).

Statistiska analyser visar att när man rensar bort effekten av andra bakgrundsfaktorer, som ålder och kön, försvinner skillnaden i utsatthet för sexualbrott mellan grupper med olika utbildning. Däremot kvarstår skillnaden
mellan olika familjetyper.

Brottsplats

Typ av brottsplats för sexualbrott 2014. Andel för respektive plats av det totala antalet rapporterade händelser. Källa: NTU

Omständigheter kring sexualbrott

Då antalet sexualbrott mot män som rapporterats in till NTU är mycket litet särredovisas varken brottsplats eller relation till gärningsperson för sexualbrott uppdelat på män och kvinnor. Drygt hälften av sexualbrotten (53 %) har inträffat på allmän plats, och ungefär vart femte (18 %) har inträffat på arbetsplatsen eller i skolan. Ungefär lika många har inträffat i bostaden och eller på en annan plats (15 respektive 14 %). Fördelningen av brottsplatser för sexualbrott har varierat en del genom åren och det finns ingen tydlig trend över tid.

Relation till gärningspersonen

Relation till gärningspersonen vid sexualbrott 2005–2014. Andel för respektive relationsform av det totala antalet rapporterade händelser. Källa: NTU.

I 63 procent av fallen har gärningspersonen varit helt okänd för den som utsattes, i 25 procent av fallen en bekant och i 11 procent av fallen en närstående. Fördelningen när det gäller relation till gärningspersonen vid sexualbrott har varierat något under årens lopp sedan undersökningen inleddes, och det går inte att urskilja någon tydlig trend i resultaten. Man bör vara medveten om att det, precis som för hot- och misshandelsbrott, finns anledning att tro att händelser där personer har blivit utsatta för sexualbrott av en närstående, ofta i hemmet, är underrepresenterade i undersökningen. Den typen av utsatthet kan upplevas som särskilt känslig och är därmed svår att fånga upp i en frågeundersökning.

Anmälda sexualbrott

Antal anmälda sexualbrott: samtliga anmälda brott, därav sexuellt ofredande, våldtäkt (inkl. grov) samt sexuellt tvång, utnyttjande m.m.. Källa: Anmälda brott

Anmälda brott

År 2014 anmäldes totalt 20 300 sexualbrott, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2013. Anmälda brott om våldtäkt, sexuellt tvång, utnyttjande och sexuellt ofredande stod för 88 procent av brotten i kategorin sexualbrott. De anmälda våldtäktsbrotten ökade med 11 procent till 6 700 anmälda brott mellan 2013 och 2014. Även de anmälda brotten om sexuellt tvång, utnyttjande med mera och sexuellt ofredande ökade til 1 520 respektive 9 640 brott (+20 % respektive +10 %) jämfört med föregående år.

Antalet anmälda våldtäktsbrott har ökat sedan 2005. Ökningen kan delvis förklaras av att en ny sexualbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 april 2005. Den innebär bland annat att vissa gärningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande nu rubriceras som våldtäkt. Effekten av lagändringen slår igenom i statistiken på så vis att antalet anmälda brott avseende sexuellt tvång och utnyttjande minskade de närmaste åren efter lagändringen, medan antalet anmälda våldtäkter ökade. Från den 1 juli 2013 skärptes sexualbrottslagstiftningen återigen; bland annat utvidgades våldtäkt till att omfatta de fall där offret reagerar med passivitet.

Efter 2007 har antalet anmälda brott rörande sexuellt tvång och utnyttjande legat på en relativt oförändrad nivå fram till 2013, då antalet brott återigen ökade. Även antalet anmälda våldtäkter ökade 2014.

Enstaka anmälningar om ett stort antal brott kan påverka och ge upphov till variationer i statistiken. Vid sexualbrott är mörkertalet särskilt omfattande och förändringar i anmälningsbenägenheten kan också påverka antalet våldtäkter i statistiken.

Totalt anmäldes 3 170 våldtäktsbrott mot barn i åldern 0–17 år. I 92 procent av fallen (2 910 anmälda brott) var offren flickor.

År 2014 anmäldes även 9 640 brott om sexuellt ofredande varav 946 (10 %) brott rörde exhibitionism (blottning). Från och med 2014 särredovisas andra typer av sexuella ofredande uppdelat på kön och ålder. I 91 % av fallen (7 910 anmälda brott) var offret en flicka (3 720 anmälda brott) eller kvinna (4 200 anmälda brott).

Uppklarade våldtäkter

Personuppklaringsprocenten² för våldtäktsbrott. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2014 handlades¹ 6 790 våldtäktsbrott. Av de handlagda våldtäktsbrotten inleddes en utredning för 94 procent (6 370 brott), medan 6 procent (421 brott) direktavskrevs. Ett fåtal våldtäktsbrott (11 brott) förundersökningsbegränsades.

Av de handlagda våldtäktsbrotten fanns det minst en person registrerad som misstänkt för 62 procent (4 200) av brotten. Av dessa personuppklarades 1 360 brott. Personuppklaringsprocenten² för våldtäktsbrott 2014 uppgick till 20 procent, vilket motsvarar en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2013.

Jämfört med nivån 2005 har personuppklaringsprocenten² för våldtäktsbrott minskat med 2 procentenheter. Nivån har dock präglats av stora årliga variationer under de senaste tio åren. Nedgången 2007 beror delvis på att Åklagarmyndigheten då implementerade ett nytt ärendehanteringssystem, medan uppgångarna 2008, 2009 och 2012 kan förklaras av ett fåtal större ärenden dessa år.

Lagföringsprocenten² uppgick samma år till 21 procent. Eftersom utredning inleddes för de flesta handlagda våldtäktsbrott, hamnar lagförings- och personuppklaringsprocenten på i princip samma nivåer.

Misstänkta för våldtäkt

Samtliga personer misstänkta för våldtäkt, 2005-2014. Källa: Misstänkta personer

Misstänkta

Antalet misstänkta för våldtäkt var 1 010 personer 2014. Det är en minskning med 57 personer, eller fem procent, jämfört med 2013. Antalet misstänkta för våldtäkt har ökat sedan år 2005, från 613 personer till en högsta nivå på 1 130 personer under 2010. Ökningen kan sannolikt till viss del förklaras av den nya sexualbrottslagstiftning som trädde i kraft den 1 april 2005. Den innebär bland annat att vissa gärningar, som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande, nu rubriceras som våldtäkt.

Lagförda för sexualbrott

Antal lagföringsbeslut med sexualbrott som huvudbrott 2004–2013. Observera att en ny sexualbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 april 2005. Källa: Personer lagförda för brott

Lagförda

År 2013 fattades 1 170 lagföringsbeslut³ gällande sexualbrott, vilket motsvarar en minskning med 4 procent eller 50 beslut jämfört med 2012. Framför allt minskade lagföringar gällande Köp av sexuell tjänst med 25 procent eller 81 beslut. Köp av sexuell tjänst är att betrakta som ett spaningsbrott, och det är därför inte ovanligt att lagföringsstatistiken påverkas av variationer i polisens prioriteringar gällande insatser och spaningsuppslag.
På tio år (2004–2013) har antalet lagföringsbeslut för olika typer av sexualbrott ökat med 47 procent, vilket motsvarar en antalsökning med 374 beslut. Utvecklingen av lagföringar gällande sexualbrott under den senaste tioårsperioden ska ses mot bakgrund av den nya sexualbrottslagstiftning som trädde i kraft 2005.

Av de 1 170 lagföringsbesluten gällande sexualbrott 2012 avsåg 178 våldtäkt (inklusive grov våldtäkt), som huvudbrott. Det är en svag ökning med 7 lagföringsbeslut, eller 4 procent, sedan föregående år. Under 2004–2013 har antalet lagföringsbeslut gällande våldtäkt som huvudbrott ökat med 25 beslut eller 16 procent.

År 2013 fattades 134 lagföringsbeslut för våldtäkt mot barn (inklusive grov våldtäkt mot barn). Det är en minskning med 15 beslut, eller 10 procent, jämfört med föregående år.

Ökningen av antalet lagföringsbeslut gällande våldtäkt under perioden (2005–2008) kan delvis förklaras av den nya sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2005. Lagändringen innebar bland annat en utvidgning av bestämmelsen för våldtäkt, och därigenom har en del gärningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande kommit att bedömas som våldtäkt. Med den nya lagstiftningen tillkom även en särskild bestämmelse för våldtäkt mot barn (4 §), dessa gärningar ingick tidigare i begreppen våldtäkt och sexuellt utnyttjande av underårig. Sammantaget försvårar dessa förändringar jämförelser över tid av antalet lagföringar när det gäller våldtäkter.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut av åklagare, såsom strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 20 300 sexualbrott polisanmäldes (2014)
  • 1 170 lagföringsbeslut fattades gällande sexualbrott (2013)
  • 98 procent av dem som misstänks för sexualbrott är män (2013)
  • 15 procent av sexualbrotten sker i offrets eller gärningspersonens hem (2014)
  • 20 procent = personuppklaringsprocenten² för våldtäkt (2014)

Sidan senast uppdaterad: 2015-11-13

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)

Statistik från Brå