Hot och påverkan fokus för nya studier

Nyligen gav Brå ut en studie om hot och våld mot yrkesgrupper som är särskilt viktiga för demokratin. Senare i år publiceras ytterligare en studie om hot och våld mot politiker och nästa år en om hot och påverkan mot myndighetspersoner. Dessutom kommer Myndigheten för kulturanalys med en studie om sådana brott mot konstnärer och författare.

Brottsförebyggande rådet arrangerade ett seminarium i samverkan med Kulturdepartementet om utsatthet för hot, våld, trakasserier eller påverkan mot vissa yrkesgrupper där konsekvenserna kan bli särskilt allvarliga för det demokratiska samhället – antingen för att människor skräms till tystnad eller genom att myndigheternas beslut påverkas.

Kultur- och demokratminister Alice Bah Kuhnke inleder seminariet med att slå fast att hot, våld och trakasserier utgör ett allvarligt hot när det leder till att allt färre vågar delta i samhällsdebatten.

– I det här samhällsklimatet blir utsatta grupper allt mer utsatta. Inte bara för sina åsikters skull utan för sin bakgrund, säger Alice Bah Kuhnke och nämnde som exempel att politiker med utländsk bakgrund är mer utsatta än andra.

Kulturministern nämnde även normaliseringen som ett problem – att politiker, journalister eller andra utsatta grupper inte anmäler hot och våld för att de inte upplever händelsen som tillräckligt allvarlig. Med andra ord att hotet blir en normal del av tillvaron, något man ska tåla.

– Vi måste stoppa normaliseringsprocessen av hot och trakasserier och göra så att händelserna ses för vad de är, nämligen brott, säger Alice Bah Kuhnke.

Få studier har gjorts tidigare

Emma Patel och Stina Holmberg från Brå har skrivit rapporten Hot och våld – om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället som kom ut i våras. Rapporten är en kunskapsöversikt om hot, våld, trakasserier och försök till korruption mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild betydelse för det demokratiska samhället. Det handlar om politiker, journalister, opinionsbildare, anställda i rättskedjan samt vissa anställda i övriga statliga myndigheter och i kommuner och landsting. En av slutsatserna i rapporten är att det har gjorts få studier av de utsatta yrkesgrupperna.

– Det är svårt att säga exakt vilka yrkesgrupper det behövs mer kunskap om.  Men det handlar bland annat om yrken där man möter riskklienter, yrken där de anställda exponeras i media samt yrken där man fattar känsliga beslut, säger Emma Patel.

Hon lyfter fram ett annat synsätt där man istället för att fokusera på specifika yrkesgrupper fokuserar på olika faktorer inom arbetsmiljön som tycks öka risken för våld och hot.

Hot mot konstnärer och författare

Moa Almerud och Katharina Tollin från Myndigheten för kulturanalys arbetar med en studie som ska kartlägga hot och våld mot konstnärer och författare. De konstaterar att det finns en stor kunskapslucka även vad gäller hot och våld mot kulturarbetare.    

– Det är bakgrunden till att vi utför den här studien. Bland annat ska vi undersöka om vissa grupper drabbas mer än andra, exempelvis utifrån kön eller etnicitet, säger Katharina Tollin.

Studien, som kommer att publiceras under nästa år, baserar en hel del av sina frågeställningar på Brås återkommande undersökning PTU, mycket i syfte att kunna göra jämförelser mellan olika yrkesgrupper.  

Politikernas trygghetsundersökning

PTU står för Politikernas trygghetsundersökning och där tillfrågas förtroendevalda på olika nivåer om deras oro och utsatthet för hot, våld och trakasserier. Anna Sellin är chef för enheten för statistiska undersökningar på Brå. Hon berättar att den senaste rapporten visade att en av fem politiker utsatts för trakasserier, hot eller våld.

– Resultaten från nästa undersökning presenteras nu i december. Då kan vi se utvecklingen sedan förra mätningen, men vi kommer även att kunna studera omfattningen under ett valår och jämföra det med ett ”vanligt” år, säger Anna Sellin.

PTU visar att riksdagsledamöter och ordföranden i nämnder är mer utsatta än andra, liksom särskilt aktiva politiker och i synnerhet då kvinnor som är mer aktiva. En annan grupp som är mer utsatta är de yngre förtroendevalda och särskilt då de yngre männen. Resultaten pekar också på att utsatthet och oro leder till konsekvenser hos många – samt att få i gruppen anmäler händelserna.

Otillåten påverkan mot myndighetspersoner

Med otillåten påverkan menas trakasserier, hot, våld, skadegörelse och korruption som syftar till att påverka myndighetsutövningen. Nästa år publicerar Brå en uppföljning av en studie över otillåten påverkan mot myndighetspersoner som Brå genomförde för tio år sedan. Karolina Hurve och Anna Jonsson från Brå arbetar med studien som utgår från en enkät där 46 000 anställda inom statliga myndigheter och a-kassor har svarat på frågor om deras erfarenhet av otillåten påverkan. Detta utgör ett gediget underlag som ska göra det möjligt att gå på djupet i ämnet.  

– Vi vill se om det har ökat eller minskat, men vi vill också ta reda på vilka grupper som ligger bakom otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Hur ser det typiska scenariot ut och vad blir konsekvenserna, säger Karolina Hurve.

Resultatet från studien presenteras under nästa år. Dessutom kommer Brå att ge ut en handbok med motåtgärder som ett stöd i myndigheternas arbete mot otillåten påverkan.