På väg mot bättre samverkan kring ungdomar 

Ung person i en gångtunnel.

Brå har gett stöd till flera utvärderingar av olika samverkansmodeller för unga i riskzon för kriminalitet. Foto: Camilla Rehnstrand/ Mostphotos


Det är lättare att planera och få igång strukturen än att komma igång med individärenden. Brå har gett stöd till flera utvärderingar av olika samverkansmodeller för unga i riskzon för kriminalitet.

All ungdomsbrottslighet och nyrekrytering till en kriminell livsstil sker lokalt och bör förebyggas lokalt. Det är utgångspunkten för Brottsförebyggande rådets stöd till lokala aktörer som vill arbeta kunskapsbaserat och utvärdera sin verksamhet. SSPF står för skola-socialtjänst-polis-fritid och är en modell för individinriktad samverkan kring ungdomar i riskzon för kriminalitet. Den bygger på att föräldrarna tillåter att sekretessen kring ungdomen släpps så att socialsekreterare, poliser och skolpersonal kan utbyta information och jobba tillsammans.

Göteborg: Stora variationer mellan stadsdelarna

I Göteborgs stadsdelar har man arbetat med SSPF i flera år, men med en gemensam modell sedan 2010. Målgruppen är barn och unga mellan 12 och 18 år. Med stöd av Brå har implementeringen av modellen utvärderats. Resultaten visar att arbetsgrupper, styrgrupper och koordinatorer för SSPF nu finns i alla stadsdelar, men att det är stora variationer. Exempelvis har stadsdelarna avsatt olika mycket arbetstid till koordinatorer, mellan 10 och 200 procent. En del arbetsgrupper träffas varje vecka, andra betydligt mer sällan.

– Vi har sett att en framgångsfaktor är att koordinatorerna har tillräckligt med tid, vilket saknas i flera stadsdelar. Det är de som ska driva arbetet framåt, säger Anette Hillskär Malmfors, utvecklingsledare på Ung och trygg vid Sociala resursförvaltningen i Göteborg.

Totalt är det fyra av tio stadsdelar som är igång och arbetar med individärenden. En tredjedel av medlemmarna i arbetsgrupperna uppger att de inte tagit upp någon ungdom till diskussion alls under perioden 1 januari 2014 till 31 januari 2015. Nästan två av tre koordinatorer svarar att de inte hämtat in något samtycke från föräldrar under samma period. Enligt utvärderingen skulle flera arbetsgrupper behöva fokusera på individärenden och på att begära in samtycken. Några av de stadsdelar som kommit längst är de som har tyngst problembild.

– Det stora behovet har drivit fram ett tydligt fokus och mer resurser. I de här stadsdelarna finns flera koordinatorer och även skolteam. Samtidigt har de såklart svårare fall att tackla.

Anette Hillskär Malmfors säger att de ännu inte utvärderat effekterna på individnivå, men där det funnits individärenden kan de se några tydliga framgångsfaktorer:

– Det är att samordnade insatser som sker samtidigt som ger resultat. Det kan vara att man för familjesamtal parallellt med att man kommer överens med polisen om att de ska ringa om ungdomen hittas på i ett visst område och så gedigna skolinsatser, berättar hon.

Hon vill också lyfta fram att det som krävs för att lyckas är politiska beslut och att chefer i högsta ledningen ger förutsättningar för arbetet.

– Det går inte att spara sig in, utan man måste satsa in och spara sig ur och arbeta på lång sikt. Det tar tid att förändra, säger hon.

Ockelbo: Utvärdering gav ny bild av verksamheten

Ockelbo kommun har också beviljats ekonomiskt stöd för att utvärdera sin implementering av SSPF. Där har man upplevt liknande problem som i Göteborg och har haft svårt att få in ungdomar som vill medverka. Men precis som i Göteborg har strukturerna fungerat relativt bra.

– Vi jobbar på bra i gruppen och är väl sammansvetsade. När det händer någonting, om vi behöver diskutera vad vi ska göra eller behöver gå ut med information, är det lätt att få loss folk, säger Mia Lindblom, folkhälso- och beredskapssamordnare.

Men, konstaterar hon, de behöver backa lite och sätta sig ned och fundera över tydligare formuleringar kring målgrupp, mål och syfte. Precis som flera av kommunernas representanter framhåller hon att de genom utvärderingen har fått en annan bild av verksamheten.

– Det var jättebra för oss att få vårt arbete granskat. Vi har fått upp ögonen för vad vi kan utveckla. Ett råd till dem som ännu inte har börjat är att ta hjälp av dem som redan har ett fungerande SSPF-samarbete. Att ha med en person som jobbat med det här från början är väldigt värdefullt.

Susanne Eriksson

Läs mer: SIG

Sociala insatsgrupper (SIG) är en annan lokal samarbetsform mellan polis och socialtjänst som är tänkt att förhindra nyrekrytering till en kriminell livsstil samt underlätta för personer att lämna kriminella nätverk. En nationell utvärdering av arbetet visar på liknande resultat som de lokala utvärderingarna av SSPF i Göteborg och Ockelbo.

Ta del av utvärderingen