Brå listar åtgärder som fungerat i socialt utsatta områden


Brottsligheten i Sverige är inte jämnt fördelad. I vissa bostadsområden är brottsligheten och otryggheten högre än i övriga landet. Brå har kartlagt fungerande metoder och arbetssätt för att förebygga brott och öka tryggheten i socialt utsatta områden.

I vissa bostadsområden är brottsligheten och otryggheten högre än i övriga landet. Det rör sig då ofta om områden som också utmärks av andra sociala problem som låg socioekonomisk status, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och höga ohälsotal. Ofta är andelen invandrare hög och valdeltagandet lågt. Sådana socialt utsatta områden förekommer framför allt utanför och i stora städer, men finns också på mindre orter runt om i landet.

Den brottslighet som utmärker de socialt utsatta områdena är dels sådant som kan karaktäriseras som sociala ordningsstörningar, dels allvarligare brott som dock inte direkt involverar allmänheten. Det handlar då om öppen narkotikahandel med många ungdomar inblandade och kriminella gäng som skrämmer de boende, bland annat genom att de skjuter på varandra. Denna typ av brott bidrar troligen till att en avsevärt högre andel än i övriga områden känner sig otrygga och har lågt förtroende för polisen.

Kartläggning av framgångsfaktorer

Brå har i ett regeringsuppdrag kartlagt internationell forskning och beprövad erfarenhet om åtgärder för att förebygga och motverka brottslighet och öka tryggheten i socialt utsatta områden. Utifrån kartläggningen har Brå identifierat framgångsfaktorer och fungerande metoder och arbetssätt för att förebygga och motverka brottsligheten i sådana områden, men även för att öka tryggheten och stärka relationen mellan befolkningen och rättsväsendet samt övriga myndigheter och aktörer som medverkar i det brottsförebyggande arbetet. Förhoppningen är att rapporten kan vara användbar både för polisen och andra aktörer på lokal nivå och för beslutsfattare på regional och nationell nivå.

I rapporten tas följande framgångsfaktorer upp:

  • Polisen bör koncentrera sina insatser till platser och tider där mest brott begåtts, så kallade hot spots.

  • Resultaten blir bättre när repressiva polisiära insatser kombineras med insatser av social karaktär. Renodlat avskräckande och straffande åtgärder mot ungdomar från rättsväsendets sida kan snarare ha negativa effekter.

  • Det kan vara effektivt att fokusera på högaktiva kriminella och hårdbevaka dem i kombination med att de erbjuds sociala insatser.

  • Så kallad situationell prevention kan minska tillfällena till brott.

  • Lokalt dialogbaserat polisarbete, i samverkan med andra, kan öka de boendes förtroende för polisen.

Publikationer