Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015

I denna rapport beskrivs utvecklingen för ett flertal centrala brottstyper, bland annat dödligt våld, misshandel och sexualbrott.

Summary of the report in English

Sammanfattning

Mellan 2005 och 2015 minskade andelen personer som uppgav att de under det senaste året utsatts för något brott, från 26 procent till 24 procent. Den andel som utsatts för ett eller flera brott mot person (en sammanslagning av misshandel, sexualbrott, personrån, hot och trakasserier) minskade från 11 procent 2005 till 9 procent 2009, en andel som höll i sig till 2012. Därefter har andelen utsatta dock varierat mellan 11 och 9 procent. Störst minskning mellan åren 2006 och 2015 återfinns i andelen hushåll som utsatts för egendomsbrott (en sammanslagning av cykelstöld, bostadsinbrott, bilstöld och stöld ur fordon), som har minskat från 13 till 10 procent.

Sedan 2012 uppger en större andel kvinnor än män att de utsatts för något brott mot person. Sedan 2005 har andelen män som uppger att de utsatts minskat något, medan andelen kvinnor som uppger att de utsatts har ökat något. Det innebär att brottsutvecklingen under 2000-talet ser något olika ut för män respektive kvinnor.

Sett till olika grupper i befolkningen har utsattheten för brott mot person minskat i många av de grupper som annars har en högre generell utsatthet (unga, arbetslösa och ensamstående). En grupp för vilka utsattheten istället ökat under den senaste perioden är personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands.

Inflödet av brottsanmälningar till rättsväsendet har ökat under 2000-talet, från cirka 1,2 miljoner till cirka 1,5 miljoner anmälningar. Ökningen skedde framförallt till och med 2008 och gäller inte för egendomsbrotten, som nästan halverats under perioden. Av de brott mot person som redovisas har framför allt anmälningar gällande hot eller trakasserier ökat i betydande utsträckning.

Antalet misstänkta personer ökade under 2000-talet, fram till 2009 (även i förhållande till befolkningsökningen). Den procentuella ökningen var större bland kvinnor än bland män. Efter 2010 har antalet misstänka personer dock minskat. Den absoluta majoriteten brott begås av män, enligt såväl NTU som misstankestatistiken.

Personuppklaringsprocenten, som ibland används som ett grovt mått på rättsväsendets effektivitet, ökade något fram till 2012. Därefter skedde en minskning, och 2015 låg personuppklaringsprocenten på den lägsta nivån under 2000-talet (14 procent). Även lagföringsbesluten och samtliga utdömda påföljder har minskat sedan 2010.

En relativt stor del av dem som lagförts för ett brott återfaller i brottslighet kort tid efter avtjänat straff. Återfallsandelen uppvisar dock en svagt nedåtgående trend över tid. Mellan 2003 och 2009 minskade andelen personer som återföll inom tre år med 2 procentenheter (40 procent 2009).

Rapporten finns även i en kortversion: Korta fakta om brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015