Hot och påverkan mot samhället

Med otillåten påverkan menas trakasserier, hot, våld och korruption som syftar till att påverka myndighetsutövningen. Att försöka påverka rättsprocessen med hot och andra metoder rubriceras som övergrepp i rättssak.

Hot och våld mot politiker

Förtroendevalda som utsatts för trakasserier, hot eller våld. Andel utsatta inom respektive politisk församling 2012 och under valåret 2014. Källa: PTU 2015

Många av landets politiker har blivit utsatta med anledning av sitt förtroendeuppdrag. Nästan tre av tio förtroendevalda uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag under 2014. År 2012 var motsvarande andel två av tio. Totalt handlar det om drygt 2 400 förtroendevalda. Majoriteten av dem utsattes flera gånger under 2014, endast en femtedel utsattes en gång under 2014. Utsattheten utgörs främst av hot och trakasserier medan våld är ovanligare. Den vanligaste händelsen var hot eller påhopp via sociala medier. Yngre förtroendevalda var mer utsatta än äldre. Det visar Brås studie Politikernas trygghetsundersökning (2015), där förtroendevalda politiker svarat på frågor om oro och utsatthet för hot, våld och trakasserier i samband med sitt uppdrag som politiker.

På läns- och polisregionnivå är Stockholmspolitiker inom kommun och landsting mer utsatta än förtroendevalda inom andra re­gioner. Ser man till typ av politisk församling är riksdagsledamöter betydligt mer utsatta (65 procent) än ledamöter i kommun- och landstingsfullmäktige (27 respektive 37 procent). Utsattheten skiljer sig också åt beroende på typ av uppdrag och position inom uppdraget; ordförande var mer utsatta än ordinarie ledamöter, särskilt inom styrelse. Kvinnor som innehade en ordförandepost var utsatta i högre utsträckning än män. På partinivå är andelen utsatta störst bland förtroendevalda inom Sverigedemokraterna (50 procent). Jämfört med föregående undersökning skiljer sig andelen utsatta mest åt bland förtroendevalda i Folkpartiet (17 procent 2012, 30 procent 2014) samt i Moderaterna (20 procent 2012, 31 procent 2014).

Andel händelser som polisanmäls är låg (19 procent), dock polisanmäls våld och skadegörelse i högre utsträckning (36 procent) än hot och trakasserier (15 procent). Det främsta skälet som anges till att händelsen inte polisanmäldes var att man inte trodde att anmälan skulle leda till något. Var femte förtroendevald såg händelsen som en del i uppdraget och polisanmälde därför inte. Totalt rapporterades nästan hälften av händelserna till säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen.

Korruption och mutor

Att exempelvis en tulltjänsteman informerar om när tullstationen är obemannad eller att en polis läcker information om ett planerat tillslag är en ovanlig form av korruption i Sverige, men en enda tjänsteman kan ändå orsaka stor skada för samhället. Det framgår av rapporten Korruption i myndighetssverige (2014).

Det vanligaste är myndighetspersonen och påverkaren har en tidigare vänskapsrelation. En sådan kan till exempel ha vuxit fram i samband med en brottsutredning, när en polis och en kriminell person träffats ofta och regelbundet. Inom kriminalvården händer det att vänskapsrelationer utvecklas mellan en anställd och en intagen på anstalt. Successivt kan den här typen av relationer glida över mot korruption. Det finns fall i undersökningen där korruptionen har försvårat eller förstört utredningar och därmed rättsprocessen. Korruptionen kan också medföra att planerade tillslag misslyckas eller att felaktiga utbetalningar görs. 

I de anmälningar som kommit in till Riksenheten mot korruption är det framför allt personer i statlig och kommunal tjänst som är utsatta för mutor. Det visar studien Den anmälda korruption i Sverige (2013). Gemensam för muttagarna är oftast att det är tjänstemän i ledande befattning, eller som på annat sätt har inflytande. Personer med tillsyns- och kontrollfunktioner är särskilt utsatta, liksom tjänstemän som prövar utskänkningstillstånd, livsmedelstillstånd och bygglov. Även upphandlare är i riskzonen. Nära en tredjedel av alla mutgivare är verksamma inom bygg- och anläggningssektorn, men mutor förekommer även inom parti- och detaljhandel och inom vård- och hemtjänst. De vanligaste mutorna är pengar, konferensresor, tekniska prylar, middagar och renoveringar. Korruptionen finns i hela landet, men är mer förekommande i storstäderna; Stockholms län står för nära hälften av alla ärenden, följt av Skåne och Västra Götaland.

Anmälda utpressningsbrott

Antal anmälda fall av utpressning, år 2013–2015. Utpressning redovisades före 2013 tillsammans med ocker. Källa: Anmälda brott

Utpressning

Utpressning är vanligare inom kontantintensiva branscher, där svartarbete förekommer och där det finns kontaktytor mot kriminella. Det är främst företag inom byggbranschen, restaurangnäringen samt småbutiker som drabbas. I Brås studie Otillåten påverkan mot företag (2012) framkom det att utpressaren tillhörde grupperingar inom organiserad brottslighet i 59 procent av de studerade förundersökningarna. År 2015 anmäldes 3 640 utpressningsbrott i Sverige.

Anmälda fall av övergrepp i rättssak

Antal anmälda fall av övergrepp i rättssak, år 2009–2015. Brottstypen började redovisas som en egen post i kriminalstatistiken 2009. Källa: Anmälda brott

Övergrepp i rättssak

Att försöka påverka rättsprocessen med hot och andra metoder rubriceras som övergrepp i rättssak. En specialstudie som Brå har gjort visar att antalet anmälningar om övergrepp i rättssak ökade med 70 procent mellan 1999 och 2006. År 2015 anmäldes omkring 3 600 fall av övergrepp i rättssak, en minskning med 4 procent jämfört med året innan.

Även om det ofta talas om hot mot vittnen, visar Brås rapport Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen (2008) att det framför allt är brottsoffer som drabbas. Just när det gäller den organiserade brottsligheten kommer hoten antagligen inte till myndigheternas kännedom – om de drabbade själva är brottsbelastade och involverade i nätverkets brottslighet är benägenheten att anmäla brottet förmodligen låg. 

När det gäller de brott som faktiskt polisanmäls så är många av gärningspersonerna mycket unga och ofta omedvetna om att det är olagligt att försöka påverka någon att inte anmäla ett brott. Just hot om våld är den vanligaste formen av övergrepp i rättssak, faktiskt våld förekommer mer sällan. Däremot kan hotet få en förstärkt effekt eftersom det ofta uttalas i samband med våld. Ibland är det svårt att skilja ut övergrepp i rättssak från grundbrottet, till exempel när någon har blivit misshandlad och hotad om vartannat och under en längre tid. Detta kan innebära att övergrepp i rättssak ibland inte anmäls.

Det är genom konsekvenserna för rättsprocessen som otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen gör sig synlig. Vissa personer står på sig, trots påtryckningar, medan andra ändrar sina redogörelser eller inte längre vill medverka i rättsprocessen. Det riskerar att försvåra utredningar och åtal av brott och därmed göra det möjligt för gärningspersoner att fortsätta med sin brottslighet.

Lagförda för våld mot tjänsteman

Antal lagföringsbeslut³ med våld eller hot mot tjänsteman som huvudbrott, år 2007–2016. Källa: Personer lagförda för brott

Våld eller hot mot tjänsteman

År 2016 uppgick antalet lagföringsbeslut för våld eller hot mot tjänsteman till 1 650 beslut. Jämfört med 2015 är det en minskning med 194 beslut, eller 11 procent. Jämfört med 2007 är det en minskning med 828 beslut, eller 33 procent.

Under perioden 2007–2010 låg antalet lagföringsbeslut på en relativt jämn nivå med ett genomsnitt av 2 510 lagföringar per år. Sedan 2011 har det minskat kontinuerligt, och är 2016 nere på den lägsta redovisade nivån under den senaste tioårsperioden.

¹) Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut av åklagare, exempelvis strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Ett lagföringsbeslut kan omfatta flera brott.

Fakta

  • Tre av tio förtroendevalda uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld (PTU 2015).
  • 4 700 fall av övergrepp i rättssak anmäldes (2015).
  • 3 600 fall av utpressning anmäldes (2015)

Sidan senast uppdaterad: 2017-08-16