Rån

Antalet anmälda rån har varierat något under de senaste åren. Under 2016 anmäldes 8 560 rån, varav de flesta var rån mot privatpersoner. Enligt Nationella trygghetsundersökningen har 1,4 procent blivit utsatta för personrån under 2016.

Andel som utsatts för personrån

Andelen utsatta personer i befolkningen (16-79 år) för personrån, år 2005–2016. Källa: NTU

Personrån

Den mest anmälda typen av rån är personrån. De står för omkring 70 procent av alla rån. Enligt svaren i reguljära Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,4 procent av befolkningen (16–79 år) att de utsattes för personrån under 2016, vilket motsvarar
cirka 108 000 personer. Det är en högre nivå än 2015, då andelen utsatta var 0,9 procent. Tidigare har andelen utsatta legat på en relativt stabil nivå runt 1 procent utsatta. Det återstår att se om den senaste ökningen är början på en ökande trend eller en avvikelse från en annars relativt stabil nivå.

I reguljära NTU är personrån den brottstyp som minst andel uppger sig ha blivit utsatta för. Förhållandet mellan antalet utsatta personer och antalet händelser styrs av hur vanligt det är med upprepad utsatthet. Reguljära NTU visar att upprepad utsatthet för personrån är relativt ovanligt. De flesta (75 %) av dem som uppger utsatthet för personrån under 2016 utsattes för ett sådant brott en gång under året. Antalet rapporterade personrån 2016 uppgår till 216 000, vilket är en kraftig ökning från 2015, då antalet händelser beräknades till 90 000.

Kön och ålder

Reguljära NTU visar att män utsattes för personrån i större utsträckning än kvinnor under 2016, vilket följer samma mönster som tidigare år. Sammantaget utsattes 1,9 procent av männen under 2016, vilket är en ökning från förra året, då 1,3 procent av männen utsattes för personrån. Andelen utsatta män har tidigare varierat kring en stabil nivå, men de senaste tre åren noteras en uppgång. Det ska dock noteras att personrån är en brottstyp som få personer uppger sig ha blivit utsatta för, och risken för slumpmässiga variationer från år till år är därför större. Trenden bör därför tolkas med viss försiktighet.

Av kvinnorna utsattes 0,9 procent för personrån under 2016, vilket även det är en ökning från 2015, då 0,5 procent utsattes. Nivån är den högsta som har uppmätts, men följer ändå det tidigare mönstret av variationer kring en relativt stabil nivå.

Ålder

Utsatta för personrån 2016. Andel för respektive åldersgrupp. Källa: NTU

Personrån betraktas ofta som ett brott som främst unga utsätts för och begår, och resultaten i NTU bekräftar den bilden. Sedan 2005 har personer i de lägre åldersgrupperna uppgett utsatthet för personrån i störst utsträckning, enligt reguljära NTU. År 2016 är utsattheten relativt jämnt fördelad mellan de olika åldersgrupperna upp till 64 år, bortsett från åldersgruppen 20–24 år, som har den största andelen utsatta (2,7 %). De två äldsta åldersgrupperna (65–74 år samt 75–79 år) har liksom tidigare år minst andel utsatta (0,6 % i båda grupperna). Bland både män och kvinnor finns den största andelen utsatta i åldersgruppen 16–24 år (3,0 respektive 1,3 %) och den minsta andelen utsatta i åldersgruppen 65–79 år (0,6 % bland både män och kvinnor.

Olika gruppers utsatthet för personrån

I resultaten från reguljära NTU framkommer skillnader mellan olika grupper i befolkningen när det gäller utsatthet för personrån 2016. Utrikesfödda personer samt inrikesfödda personer med två utrikesfödda föräldrar utsätts i högre grad för personrån (2,1 % i båda grupperna) än inrikesfödda med minst en inrikesfödd förälder (1,2 %). Personer med som högst förgymnasial utbildning är mer utsatta (1,9 %) än personer med som högst gymnasial utbildning (1,6 %), och skillnaden blir ännu större jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (0,9 %). Bland boende i flerfamiljshus är utsattheten större (2,0 %) än bland boende i småhus (0,8 %). Boende i storstadsregioner uppger högre nivåer av utsatthet (2,1 %) än boende i andra större städer (1,0 %) respektive i mindre städer eller på landsbygden (0,9 %). Slutligen är utsattheten för personrån större bland ensamstående, såväl med barn som utan barn (2,2 respektive 2,6 %), än bland sammanboende, såväl med som utan barn (0,5 respektive 0,8 %).

Statistiska analyser visar att när man rensar bort effekten av andra bakgrundsfaktorer, som ålder och kön, försvinner skillnaden i utsatthet för sexualbrott mellan grupper med olika utbildning. Däremot kvarstår skillnaden mellan olika familjetyper.

Anmälda rån

Anmälda rån totalt (inkl. grovt rån), varav rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt), och butiksrån 2007–2016. Källa: Anmälda brott

Antalet anmälda rån 2016 var något fler än året innan. Totalt anmäldes 8 560 rån, vilket motsvarade en ökning med 1 procent. Även antalet rån mot privatpersoner (personrån), som är den vanligaste typen av rån, var oförändrat (5 940 anmälda brott) jämfört med 2015. Från 2007 ökade antalet anmälda personrån fram till 2010 för att sedan minska de två följande åren och därefter har nivån varit oförändrad.

Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre, bland annat eftersom det relativt sett är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån återfinns bland annat butiksrån med 827 anmälda brott, vilket är en ökning av antalet anmälda brott med 10 brott sedan 2015.

Råntypen bankrån anmäldes 13 under året, vilket är tio anmälda rån färre än 2015. De anmälda bankrånen är en liten brottstyp som varierat i antal under den senaste tioårsperioden. Även antalet anmälda rån mot värdetransporter, som under 2016 minskade med ett brott, till 10 brott, har visat relativt stora svängningar under 00-och 10-talet. Taxirånen minskade med 3 procent under året, till 30 anmälda brott.

Uppklarade rån

Personuppklaringsprocenten² för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) och butiksrån, 2007–2016. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2016 handlades¹ 8 380 rån, vilket är samma nivå (+8 brott) jämfört med 2015. En utredning bedrevs för 81 procent (6 800 brott) av de handlagda brotten, medan 19 procent (1 580 brott) direktavskrevs. Fördelningen mellan utredda och direktavskrivna brott var densamma jämfört med 2015.

Det var 14 brott gällande rån (mindre än 0,5 %) som förundersökningsbegränsades, samtliga efter att utredning inletts. Nivån är densamma som 2015.

Antalet brott som personuppklarades 2016 uppgick till 908 brott. I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² som uppgår till 13 procent. Jämfört med 2015 är lagföringsprocenten oförändrad, men jämfört med 2014 har den minskat med 1 procentenhet.

Personuppklaringsprocenten, som anger de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån², uppgick till 11 procent 2016, vilket är samma nivå som 2015. Jämfört med nivån 2007 har personuppklaringsprocenten för rån minskat med 3 procentenheter. Om jämförelsen görs enligt den tidigare definitionen för personuppklaringsprocenten uppgår minskningen dock till 4 procentenheter, vilket är en mer korrekt jämförelse.

För 24 procent (1 980) av de handlagda rånen fanns det minst en skäligen misstänkt person registrerad på brottet, vilket är samma nivå som 2015. Andelen personuppklarade rån av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 46 procent, vilket är 1 procentenhet lägre än 2015.

Misstänkta för rån

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt) och butiksrån, 2007–2016. Källa: Misstänkta personer

År 2016 misstänktes 31 personer per 100 000 invånare för rån, vilket är en ökning med 1 person eller 4 procent sedan året dessförinnan. Sedan 2007 har det dock skett en minskning med 11 procent. Minskningen sedan 2007 kan också ses för antalet män per 100 000 invånare. Antalet kvinnor som misstänkts för rån är dock för litet för att man ska kunna uttala sig om en generell trend.

Lagförda för rån

Antal lagföringsbeslut³ med rån (inkl. grovt) som huvudbrott, år 2007 – 2016. Källa: Personer lagförda för brott

År 2016 fattades 736 lagföringsbeslut³ gällande rån (inklusive grovt rån), vilket var en ökning med 88 beslut, eller 14 procent, jämfört med 2015. Jämfört med 2007 hade dessa lagföringsbeslut dock minskat med 114 beslut, eller 13 procent. Antalet lagföringsbeslut gällande rån har haft en nedåtgående trend sedan 2009.

Om ett rån rubriceras som grovt döms nästan alltid gärningspersonerna till fängelse, unga döms till sluten ungdomsvård.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut av åklagare, såsom strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 8 560 rån polisanmäldes (2016)
  • 13 bankrån anmäldes (2016)
  • 69 procent av alla anmälda rån är personrån (2016)
  • 11 procent av rånen personuppklarades (2016)
  • 10 procent av de intagna på fängelserna är dömda för rån eller grovt rån (2015)
  • Mindre än en procent av alla anmälda rån avser bank eller värdetransport (2016)

Sidan senast uppdaterad: 2017-11-15