Trygg miljö

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokala brottsförebyggande projekt rörande trygg miljö.

För sakuppgifter och slutsatser i slutrapporterna ansvarar respektive författare eller organisation. Materialet är sammanställt av Brottsförebyggande rådets enhet för lokalt brottsförebyggande arbete. En * efter projektets titel innebär att textavsnittet också ingår i andra kategorier i sammanställningen.

 

Utvärdering av BID arbetet i Sofielund - slutrapportPDF

Utvärdering av BID arbetet i Sofielund - kortversionPDF

Dnr 5.1-0212/2015

Malmö högskola har utvärderat effekterna av ett så kallat BID arbete (Business Improvement District) som lokala fastighetsägare driver i Sofielund, Malmö. Fokus för utvärderingen ligger på BID-arbetets ambitioner gällande tryggt och säkert, samt rent och snyggt. Utvärderingen studerar upplevd otrygghet och brottslighet, lokal problemnivå, kollektiv styrka och förtroende för och kontakt med lokala myndigheter.

Studien är ett viktigt bidrag till kunskaperna om möjliga resultat av BID-arbete i Sverige. Den ger en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka resultatet, samt värdefulla teoretiska beskrivningar som visar hur kopplingen mellan vissa insatser, vars primära syfte inte är brottsbekämpning, ända kan vara relevanta för det brottsförebyggande arbetet.


Rapport GamlestadenPDF
Dnr 5.1-0250/2014
Syftet med denna rapport är att följa upp ett antal utvecklingsindikatorer för stadsdelen Gamlestaden sedan Fastighetsägare i Gamlestaden inledde sitt arbete år 2001. Den mest omfattande undersökningen som ligger till grund för rapporten är en boendeenkät genomförd i maj-juni 2015.

Utvärdering av grannstödsbilenPDF
Dnr 5.1-0246/2014
Många kommuner i Sverige har som en förlängning av Samverkan mot brott/Grannsamverkan satsat på patrullerande grannstödsbilar som bemannas med volontärer. Järfälla kommun har bedrivit denna form av brottsförebyggande
verksamhet sedan december 2007 med syfte att stärka arbetet med grannsamverkan i bostadsområden.

Effektiv samordning för trygghetPDF
Dnr 5.1-0248/2013
Effektiv Samordning för Trygghet är en arbetsmetod där olika aktörer skulle kunna mötas kring frågor om otrygghet i Örebro kontinuerligt under längre tid. Tydlig struktur, stabilitet över tid och en organisation som bygger på funktion istället för person var vad man sökte.

Ansvarsfull alkoholservering i LuleåPDF

Ansvarsfull alkoholservering i Luleå - slutrapportPDF
Dnr 5.1-0246/2014
Luleå kommun har låtit utvärdera ”Ansvarsfull alkoholservering i Luleå”. Luleå kommun har sedan hösten 2007 arbetat med metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS). Syftet med arbetet har bland annat varit att minska våldbrottsligheten utomhus. Bedömningen utifrån brottstatistik och trygghetsundersökningar är att arbetet gett positiva resultat och det ska nu bli en del i kommunens och polisens ordinarie verksamhet. Inför övergången från att varit en del i samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis till ordinarie verksamhet har Luleå kommun med hjälp av Luleå tekniska högskola gjort en processutvärdering.  Utvärderingen visar att det finns en samvariation med införandet av AAS och en minskning av antalet våldsbrott. Slutrapporterat december 2015.

Konsultationsteamet för avhopparePDF*

Konsultationsteamet för avhoppare - slutrapportPDF
5.1-0294/2013
Malmö Stad har utvärderat Konsultationsteamet för avhoppare. Arbetet bedrevs i samverkan med Socialtjänsten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Polisen. Utvärderingen avsåg området livsstilskriminella/avhoppare med fokus på samverkansfrågor och beskriver verksamhetens uppkomst, utveckling och innehåll. Som en del av utvärderingen har en workshop genomförts för att formulera syfte och mål för Konsultationsteamet, identifiera kritiska faktorer för resultat samt att skapa en åtgärdslista för att komma vidare i konkret målarbete. Utvärderingens resultat visar att de individer som Konsultationsteamet har haft kontakt med sedan verksamhetens start och fram till och med 2014 har drygt 60% inte erhållit ny påföljd samt att 56% varken förekommer i polisens påföljds- eller misstankeregister. Slutrapporterat mars 2015.

Huddinge kommuns arbete mot organiserad brottslighet*PDF

SlutrapportPDF
5.1-0300/2013
Huddinge kommun har låtit utvärdera Huddinge kommuns arbete mot organiserad brottslighet – Fokus på att förhindra och förebygga kriminalitet bland unga. Utvärderingen har mätt effekter av insatsen och den samverkan som utvecklats. Arbetet för att förebygga nyrekrytering till kriminalitet har skett genom att pröva modellen sociala insatsgrupper. För fyra av tio ungdomar har inga nya polisanmälningar eller orosanmälningar inkommit efter att insatsen påbörjats. FoU Södertörn fick uppdraget att utvärdera projektet.  Slutrapporterat januari 2015.

ÖDT-modellenPDF*

ÖDT-modellen – handbok SMADITPDF

B3.3-0342/2012
Polismyndigheten i Örebro län har beviljats stöd till dokumentation och uppföljning av "ÖDT-modellen - Örebro län för en drogfri trafik". Metoden som utvecklats och praktiserats av Örebropolisen sedan 2006 syftar till att minska brottslighet och droganvändning, öka tryggheten för allmänheten och förbättra trafiksäkerheten. Utgångspunkten för metoden är att upptäcka personer som kan misstänkas för rattfylleri, drograttfylleri eller ringa narkotikabrott. Metoden bygger på fem steg, från upptäckt av polisen till samtal på landstingets Beroendecentrum. Aktiviteten har resulterat i en handbok om SMADIT (Samverkan mot Alkohol och Droger i Trafiken) som kommer att användas i utbildningssammanhang i Örebro och kan efter vissa modifieringar användas i hela landet. Slutrapporterat januari 2015.

Samverkansprocessen i Motalas brottsförebyggande arbetePDF
B3.3-0308/2012
Motala kommun har fått stöd att arbeta enligt Brås bok ”Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete” i fyra kommundelar. Syftet med aktiviteten var att utveckla samverkansprocessen i det brottsförebyggande arbetet.  Fokus var på dokumentationen i processen. Detta är ett viktigt verktyg för ansvars- och arbetsfördelning när det gäller både brottsförebyggande aktiviteter såväl som för uppföljning och utvärdering. Arbetssättet visade sig inte fungera i samtliga kommundelar. Resultatet av projektet blev att kommunen valde att skapa en ny organisation för det brottsförebyggande arbetet och i högre grad än tidigare samordna det med ANDT-förebyggande arbetet. Slutrapporterat februari 2015.

Forsknings- och kunskapsöversikt inriktad på livsstilskriminella unga vuxna*
B3.3-0348/2012.
Stockholms stads socialförvaltning har gjort en kartläggning som är inriktad på forskning och erfarenheter av arbete med gruppen livsstilskriminella unga vuxna och grupper som skapar social oro. Detta arbete har resulterat i en forsknings- och kunskapsöversikt som har spridits under 2013. Slutrapporterat april 2014. Se även kunskapsöversikten från Stockholms stad.

Uppföljning av Projekt - Avhopp från kriminell livsstil*PDF
B3.3-0328/2012.
Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborgs Stad har följt upp projektet och tagit fram en arbetsmodell avseende hanteringen av avhopp från kriminella gäng och kriminella nätverk. Arbetet har utförts i nära samverkan med staden, statliga myndigheter, Västra Götalandsregionen och den ideella sektorn. Målgruppen för projektet var personer över 18 år som signalerar att de vill lämna sin kriminella livsstil. En riktlinje för avhopparverksamhet i Göteborg har tagits fram och i den framgår vilket gemensamt ansvar man har för att frågan ges prioritet samt vad respektive aktör åtar sig utifrån sina enskilda uppdrag. Slutrapporterat juni 2014.

Kartläggning av Passus avhopparstöd*
PDF
B3.3-0323/2012.
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset har arbetat med projektet Passus sedan 2010 för att stödja individer som vill bryta med sina tidigare liv som gängkriminella. Passus har nu gjort en kartläggning av det klientarbete som gjorts. Ny kunskap har samlats in genom att sammanställa den dokumentation som finns och genom djupintervjuer med personal och klienter. Syftet var att få tydlig och väl underbyggd kunskap som kan vara till nytta när nya avhopparverksamheter ska startas. En processmall har tagits fram som hjälpmedel för att förstå när en insats ska användas. Resultatet av kartläggningen ska spridas till myndigheter, offentlig sektor, ideell sektor samt näringslivet. Slutrapporterat juni 2014.

Utveckling av trygghetsskapande arbete i SundsvallPDF
B3.3-0294/2011.
Sundsvalls kommun, Kultur & Fritid har arbetat för att utveckla arbetssätt utifrån ett främjande/förebyggande perspektiv i förhållande till alla åldersgrupper i samhället. Trygghetsdagar har genomförts för att bygga kunskap och ge inspiration till de nybildade trygghetsgrupperna och det nybildade Trygghetsrådet (TRÅ).  Från kommunen har barn och utbildning, kultur och fritid, Socialtjänst och Räddningstjänst deltagit. Andra aktörer är Polisen, Landstinget, Svenska kyrkan, bostadsföretag, näringsliv och föreningar. Slutrapporterat januari 2014.

Dagverksamhet för personer med beroendeproblematikPDF
B3.3-0120/2011.
Flens kommun, Socialförvaltningen har genomfört ett projekt med syfte att få ett tryggare centrum i Flen samt att fler personer med beroendeproblematik ska bli motiverade att förändra sina liv. Projektet har skapat en mötesplats för drogberoende personer, där det erbjudits samtalsstöd och aktiviteter. Planeringen framöver är att utöka aktiviteter och öka motivationen för personerna att gå i behandling på Nova öppenvård. Projektets aktörer har varit Samordnare mot missbruk, Brottsförebyggare, Arbetsmarknads- och utbildningsenheten samt IOGT-NTO. Slutrapporterat juni 2013.

Ta det lugnt*PDF
B3.3-0321/2011.
Vimmerby kommun har genomfört ett projekt med syfte att minska störande buskörning med bilar och epatraktorer samt den skadegörelse som följer i spåren av detta. I projektets inledningsfas har koncentrationen lagts på att nå ungdomarna och påbörja en dialog. Kontinuerliga träffar har hållits med ungdomar mellan 17-25 år. Kontakter har också tagits med lokal motorsportklubb och man har genomfört flera studiebesök mm. Aktörer såsom intresseorganisationer, föreningar, företag, polis har inbjudits vid två tillfällen. Resultatet har redovisats genom polisens trygghetsundersökning. Slutrapporterat januari 2013.

Webb-baserat socialt arbete*PDF
B3.3-0304/2011.
Trelleborgs kommun, Socialförvaltningen har genomfört ett projekt i syfte att förhindra brott och kränkningar på nätet. Kommunen har kartlagt behovet av att "nätvandra" och undersökt var på nätet ungdomar rör sig. Man har kartlagt befintlig forskning, startat en fokusgrupp, genomfört temadagar, tagit fram informationsmaterial, medverkat vid föreläsningar och genomfört en enkät. Avsikten med projektet var att undersöka möjligheten att starta upp en typ av hjälpverksamhet för unga på nätet. Aktörer i projektet har varit ungdomsenheten, skolan, socialtjänsten och polisen. Slutrapporterat januari 2013.

Attraktiv stad* (f.d. Trygg stad)PDF
B3.3-0308/2011.
Syftet med projektet har varit att engagera ungdomar i arbetet med att öka tryggheten i Landskrona stad genom en demokratisk process. Projektet har använt sig av den så kallade workshopmetoden "digital storytelling". Ungdomar från högstadiet och gymnasiet har skapat egna digitala berättelser i två workshops. Huvudansvarig för projektet har varit Landskrona stads utbildningsförvaltning. Ideella föreningen VäL och Rotary med flera har också deltagit i projektet. Slutrapporterat juni 2012.

Databas för gemensam lägesbildPDF
B3.3-0140/2011.
Södertälje kommun har beviljats stöd till förstudien, "Databas för gemensam lägesbild". Förstudien har syftat till att ta fram en modell för en effektiviserad insamling, bearbetning och analys av data som berör brottslighet och trygghet i Södertälje. Aktörer som deltagit i förstudien är Södertälje kommun, polismyndigheten i Södertälje, Södertörns brandförsvarsförbund, privata och kommunala fastighetsägare samt väktarbolag. Slutrapporterat juni 2012.

Ökad trygghet i GGVV-området (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo)*
PDF
B3.3-0129/2011.
Projektet skulle leda till en minskad kontanthantering vilket skulle bidra till minskat antal person- och butiksrån. Information har getts till pensionärsorganisationer, invandrarorganisationer, butiksägare och butikspersonal. En del av projektets resultat har mätts kvantitativt, exempelvis hur stor andel av alla köp görs med kort. Slutrapporterat juni 2012.

Kv. Telegrafen, brottsförebyggande åtgärder*PDF
B3.3-0152/2009.
Helsingborgs Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen, har genomfört projektet i syfte att skapa en tryggare miljö i centrala Helsingborg. Målet var att arbeta både preventivt och operativt mot brottsligheten genom åtgärder som övervakningskameror, nödbelysning, extra poliser och allmän upprustning. Projektet har genomförts i samverkan med lokala BRÅ, fastighetsägare, krögare, polisen och Cityföreningen. Slutrapporterat januari 2012.

Utvärdering av grannsamverkan mot brottPDF
B3.3-0370/2009.
Projektets syfte var att vetenskapligt utvärdera grannsamverkan mot brott i två bostadsområden med flerfamiljshus och dokumenterad problematik (Sörse i Varberg och Andersberg i Halmstad). Utvärderingsarbetet som har pågått i två år har gjorts i samverkan med polismyndigheten, bostadsbolagen, Länsförsäkringar samt Högskolan i Halmstad. Den brottslighet som undersökts är brott mot egendom (främst inbrottsstöld), brott mot person (misshandel och hot) samt skadegörelse. Förutom gruppens gemensamma informationsinsamling och diskussioner har också antal anmälda brott använts för utvärderingen. Därutöver har en surveyundersökning med 503 respondenter genomförts och man har också gjort 48 intervjuer. Enligt utvärderingen har brottsligheten minskat, mest i Sörse, men också i Andersberg finns det en positiv utveckling. Rapporten beskriver också arbetsprocessen i de bägge områdena och analyserar även problem och framgångsfaktorer. 

Kyrkoprojektet
PDF
B3.3-0289/2010.
Syftet med projektet var att skapa en uppdaterad inventarieförteckning över kyrkornas lösöre i en gemensam databas. I projektet har man begränsat sig till Örebro län. Genom denna åtgärd finns möjlighet att skydda församlingar som potentiella offer och härleda stöldgods till eventuella gärningsmän. Aktörer som deltagit är Sensus, lokala brottsförebyggande rådet , Rikspolisstyrelsen, Svenska Kyrkan och Arbetsförmedlingen. En utvärderingsblankett har skickats till församlingarna som deltagit för att få vetskap om vad man tyckt om samarbetet och om man är nöjd med resultatet. Slutrapporterat augusti 2011.

Grannsamverkan i HoforsPDF
B3.3-0361/2009.
Syftet med projektet var att minska bilinbrott, klotter, skadegörelse i allmänhet, misshandel, nerskräpning och därmed få ett tryggare bostadsområde. Informationsträffar för de boende har skett i samarbete med Hyresgästföreningen och polisen. Man har kontinuerligt följt brottsutvecklingen i bostadsområden i Hofors såväl i allmännyttan som i områden med bostadsrätter. Slutrapporterat februari 2011.

Grannsamverkan i bostadsområdet BullerbynPDF
B3.3-0110/2009.
Projektets syfte har varit att stärka närheten mellan de boende och öka förståelse för kulturella skillnader. Detta ville man åstadkomma genom grannsamverkan och trygghetsvandringar. För att få igång grannsamverkan har man genomfört enkäter och arrangerat informationsmöten. Trygghetsvandringar har planerats till hösten 2010. Samarbetspartners till Vimmerby kommun har varit fastighetsbolaget Vimarhem, Hyresgästföreningen och polisen. Slutrapporterat september 2010.

Skara - trygg och snygg stadPDF
B3.3-0348/2008.
Målet med projektet var att halvera snatteri och skadegörelse i Skara centrum. Utbildning och trygghetsvandringar är de metoder som använts för att nå uppsatta mål. Utvärderingen som bygger på anmälda snatteri- och skadegörelsebrott, medborgarundersökning samt rapporter från näringsidkare har visat på nedgång av brott från tidigare år. Slutrapporterat maj 2011.

Samhällsvärd på Kronoparken*PDF
B3.3-0123/2010.
Projektets syfte har varit att göra riktade insatser under sommaren 2010 för att minska brottslighet såsom skadegörelse, överfall, fylleri samt stöld i stadsdelen Kronoparken. Ungdomar som bor i stadsdelen och tidigare varit aktiva i nattvandringsverksamhet arbetade som samhällsvärdar i projektet. De har närvarat i samband med tillställningar där ungdomar och alkohol förekommit, ledsagat boende från busshållplatser, samarbetat med myndigheter och andra aktörer i trygghetsrelaterade frågor. Den primära målgruppen var ungdomar men även övriga målgrupper omfattades av insatserna. Mätbara effekter var minskat antal brott år 2010 jämfört med år 2009 i området. Slutrapporterade januari 2011.

Ungdomars trygghetsarbete*PDF
B3.3-0311/2010.
Projektet ville skapa bra arbetsmetoder för att engagera ungdomar att delta aktivt i trygghetsarbetet i stadsdelen Hässelby-Vällingby i Stockholm. En trygghetsundersökning har genomförts bland stadsdelens högstadieskolor. Tillsammans med ungdomar har man nu tagit fram förslag på åtgärder som kan höja tryggheten i stadsdelen. Detta har gjorts genom utbildning i brottsförebyggande arbete, startat brottsförebyggande projekt, information, workshops och utbildning i presentationsteknik.   Slutrapporterat september 2011.

Grannsamverkan i Skellefteå kommunPDF
B3.3-0383/2009.
Syftet med insatsen var att minska brottsligheten och öka tryggheten i Skellefteå kommun. Målet var att starta upp verksamheten inom tre olika former av boende – villaområde, flerfamiljshus och fritidsområde bland annat genom föreläsningsdagar med utbildning och studiebesök i en jämförbar kommun. Läs mer i slutrapporten om hur det gått i de olika områdena. Slutrapporterat maj 2011.

Analys inom projekt Akta huvudet*PDF
B3.3-0116/2010.
Syftet med analysen har varit att ta fram en modell som visar på de socioekonomiska effekterna av våld mot huvudet på unga utifrån ett individperspektiv. Målgrupperna för analysen har varit offer för gatuvåld, gärningsmännen, vittnen och anhöriga/närstående. Under projektets andra och tredje år ska man även ta fram en modell för effekter på samhällsnivå samt en modell för både individ- och samhällsnivå. Projektet har avrapporterat till Brå efter första året med rapporten Gatuvåldets ekonomi — Individer och förlopp. Slutrapporterat oktober 2011.

Utveckling av grannsamverkan
PDF
B3.3-0346/2009.
Projektet i Hallstahammars kommun har utvecklat en informationskanal mellan i första hand polisen och kontaktombud för att på så sätt säkra och utveckla metoden grannsamverkan både när det gäller villaområden och flerfamiljshus. Detta har man åstadkommit genom att man uppdaterat kontaktpersonlistor, nyrekryterat kontaktpersoner, använt ny teknik (SMS, e-mail, webbportal (under uppbyggnad)). I förlängningen vill man också registrera kontaktombud på en webbaserad karta. Samarbetspartners har varit närpolisen, villa- och hyresgästföreningar samt bostadsbolag. Slutrapporterat december 2010.

Nytt tänk mot bostadsinbrott i miljonprogramområdePDF
B3.3-0461/2007.
Bostadsområdena Tensta och Hjulsta i Stockholm har under flera års tid haft problem med lägenhetsinbrott. För att få ned antalet inbrott har stadsdelsförvaltningen tillsammans med andra aktörer arbetat med grannsamverkan och grannstödsbil. Slutrapporterat september 2010.

Grannsamverkan i KungsmarkenPDF
B3.3-0350/2008.
Hyresgästföreningen har drivit ett projekt för att stärka banden mellan de boende, öka de boendes engagemang och känsla av samhörighet för att på så sätt öka tryggheten i området. Detta har skett genom trapphusträffar med sammanlagt över 2000 hyresgäster i miljonprogramområdet Kungsmarken i Karlskrona. Kontaktpersoner har utsetts för varje trapphus och de har utbildats om grannsamverkan av försäkringsbolag, närpolis, Svenska stöldskyddsföreningen och det lokala brottsförebyggande rådet. Trygghetsvandring och nattvandring har ingått i projektet. Projektet utökades senare att även innefatta områdena Marieberg och Kronotorp i Karlskrona. Slutrapporterat januari 2011.

Trygghetsvärdar i väster*
PDF
B3.3-0455/2007.
Projektets syfte var att ungdomarna i och runt Ungdomens hus på Frölunda Torg skulle känna ökad trygghet. Detta skulle uppnås genom att stadsdelsförvaltningen vidareutvecklade de delar i det trygghetsfrämjande arbetet som varit särskilt värdefulla i tidigare beviljat stöd. I det nya projektet har tjugosex ungdomar utbildats till trygghetsvärdar och nio trygghetsvärdar har utbildats till mentorer. Ungdomarna har både föreläst och ordnat föreläsningar om trygghetsarbete och har blivit en naturlig grupp att vända sig till för många som vill veta ungdomarnas syn på olika frågor. Slutrapporterat maj 2010.

Gränby — ett tryggare boende
PDF
B3.3-0324/2008.
Syftet med projektet var att hyresgästerna i bostadsområdet Gränby skulle känna ökad trygghet och trivsel i sitt boende genom grannsamverkan. Det har skett genom utbildning i grannsamverkan enligt polisens material och riktlinjer. Projektet har genomfört informationsmöten och cirka tjugo personer har gått ut i området och informerat sina grannar om grannsamverkan. Utvärderingen har skett med hjälp av en kundenkät som gjorts före och efter införd grannsamverkan. Där information om grannsamverkan gjorts har den personliga tryggheten ökat från 47 procent till 73 procent och där man inte bedrivit grannsamverkan alls, ökade den personliga tryggheten från 53 procent till 54,5 procent. Bostadsföretaget har samarbetat med hyresgästföreningen, polisen, skolan, kommunen, svenska kyrkan och föreningar. Slutrapporterat mars 2010.

Brottsförebyggande arbete i Klockaretorpet*PDF
B3.3-0466/2007.
I Klockaretorpet bedrivs ett bostadsområdesarbete, Agenda Klockaretorpet, och stadsdelen ingår i det så kallade storstadsarbetet. En strategisk stadsdelsplan och en samverkansöverenskommelse om urbant utvecklingsarbete togs fram år 2009. Det utvecklingsarbetet behövde kompletteras med brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete. Projektet införde metoder för trygghetsskapande arbete i skolorna med bland annat utbildning om lag och rätt och uppmuntring av "rastpolarna" som arbetar mobbningsförebyggande. Projektet har även genomfört föreläsningar, nattvandrat, startat en trygghetslinje och påbörjat arbetet med grannsamverkan i flerfamiljshus. Uppföljningen visade att trenden att välja bort skolorna i Klockaretorpet har vänt, elevernas genomsnittliga betyg har ökat, antalet anmälda brott har gått ner och skadegörelsen har sjunkit på skolorna. Slutrapporterat februari 2010.

Ökad trygghet och minskad brottslighet på nöjesgatan Ågatan — att lyckas med brottspreventiv samverkan*PDF
B3.3-0460/2007.
Resurscentrum för Brottsprevention och Brottsbekämpning (RBB) på Linköpings universitet avsåg att utveckla ett arbetssätt för att skapa enighet och struktur i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. En handlingsplan för säkerhets- och trygghetsfrågor inom nöjeslivet i Linköping har utformats och enligt slutrapporten har misshandelsfallen minskat i området kring nöjesgatan Ågatan. Slutrapporterat februari 2010.

Utvärdering av lokala partnerskap mellan fastighetsägare*PDF
B3.3-0449/2007.
År 2001 bildade kommunala bostadsbolag, privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i tre stadsdelar i Göteborg lokala partnerskap. Det gemensamma intresset att stärka stadsdelarnas attraktivitet motiverade samarbetet som inriktades mot att öka tryggheten och minska brottsligheten i bostadsområdena. De beviljade medlen avsåg en utvärdering av detta samarbete. Utvärderingen har bland annat visat minskad bostadsrelaterad brottslighet och positiv utveckling av den upplevda tryggheten. Slutrapporterat januari 2010.

Request stop i Kalmar, senare kallad NattstoppPDF
B3.3-0170/2007.
De senaste trygghetsmätningarna som gjordes i Kalmar visar på en ökning i andelen invånare som avstod från att åka buss på grund av rädsla för att utsättas för brott.  Projektet Request stop var en försöksverksamhet som syftade till att pröva möjligheterna att öka tryggheten för ensamåkare och bussförare på vissa kvällsturer. Det innebar att ensamma resenärer på bussar fick möjlighet att stiga av mellan två hållplatser via de främre dörrarna medan de bakre hölls stängda. Inom projektet har bussförare och ledningspersonal fått utbildning i att hantera och tolka olika situationer. Verksamheten ska permanentas då erfarenheterna av försöket enligt slutrapporten har varit mycket positiva. Slutrapporterat maj 2009.

Våld i offentlig miljö – butiksrån i Söderort*PDF
B3.3-0206/2006.
Syftet med projektet var att säkerhetscertifiera butikerna i Söderort i Stockholm enligt 13-punktsprogrammet.  I projektet har en kartläggning och analys av butiksrån i stadsdelarna i Söderort genomförts. Vidare har vissa utbildningar genomförts men fokus har legat på att utveckla ett samarbete med butiksägare och säkerhetsansvariga för butikskedjorna. Slutrapporterat juni 2009.

Trygg skola*
PDF
B3.3-0153/2007.
Projektet var en uppföljning av en undersökning från 2006 om utsatthet för brott, kränkningar och upplevd otrygghet i två skolor vardera i kommunerna Tyresö, Nacka och Värmdö. Projektet har identifierat förekomsterna av brott, kränkningar och otrygghet. Åtgärder har vidtagits och även en uppföljning har gjorts av dessa. Slutrapporterat mars 2009.

Ett tryggt och brottsfritt Öland sommaren 2008*
PDF
B3.3-0434/2007.
Projektet syftade till att påverka den totala problembilden, minska brottsligheten, öka den upplevda tryggheten och minska antalet brottsoffer under sommaren 2008 jämfört med sommaren 2007.  Genom en synlig polis och ett ökat samarbete mellan brottsförebyggande aktörer minskade, enligt slutrapporten, den totala brottsligheten med 14 % under sommarmånaderna. Slutrapporterat juni 2009.

Utbildning av fastighetsskötare/förvaltare i brottsförebyggande åtgärder
PDF
B3.3-0473/2003.
Projekt i Skövde som syftade till att genom seminarier kring olika teman utbilda fastighetsskötare och fastighetsförvaltare i hur man förebygger brott. Föreläsare kom från polisen, försäkringsbolag, belysningstillverkare, lås- och larmföretag, Brottsförebyggande rådet i Skövde och Fastighetsägarna. En rad goda exempel på utförda åtgärder förevisades och flera workshops kring praktiska frågor anordnades. Slutrapporterat mars 2006.

Trygghet i StrömsundPDF
B3.3-0458/2004
Projektet bestod av en kartläggning av invånarnas upplevelse av trygghet tillsammans med statistik över inbrott, stölder och snatterier. Projektet vände sig såväl till företagare som till enskilda och satsade bl a på nätverk för näringslivet, butiker och företag. SMS-nätverk för snabb information mellan olika parter. Slutredovisat mars 2007.

Ungdomsprojekt Majorna*PDF
B3.3-0198/2006
En utvärdering av ett samverkansprojekt mellan Hyresgästföreningen, Familjebostäder, Majornas stadsdelsförvaltningen samt stor grupp boende i olika åldrar. Målet var både att erbjuda ungdomar aktiviteter som alternativ till missbruk och brottslighet samt att involvera allmänheten i ett trygghetsbefrämjande arbete. Uppbyggnad av allaktivitetshus, idrottsplats, sommarläger. Slutrapporterat hösten 2007.

Upprepade trygghetsmätningar i MotalaPDF
B3.3-0488/2002
Redovisning av trygghetsmätningar i Motala samt vidtagna åtgärder däremellan. Detta för att komma tillrätta med skadegörelse och busliv i centrum. följande redogörelsen. Projektet slutrapporterat juli 2005.
Se även en c-uppsats som beskriver projektet från Linköpings universitetPDF

GullingeparkenPDF
B3.3-0184/2004.
Projekt bedrivet av Spånga Tensta stadsdelsförvaltning, Stockholm, i avsikt att återskapa informell kontroll i en park som dominerats av olika typer av kriminell verksamhet. Projektet innebar att stimulera torghandel, starta café, tillhandahålla brädspel och på andra sätt skapa en fysisk och social miljö som invånarna vill vistas i. Utvärderat och anses som framgångsrikt. Slutrapporterat juni 2006.

Trygg nattPDF
B3.3-0489/2004
Projekt i Vetlanda kommun som syftade till att minska bilbrottsligheten i kommunen. Genom att öka kunskapen hos de nattarbetande, exempelvis hemtjänstpersonal, lättare ska uppmärksamma och anmäla misstänkta situationer och personer. Projektet hade också till avsikt att öka kunskapen hos bilägare om hur man bäst minskar risken för bilstöld. Slutrapporterat januari 2007.

Trafiksäkerhetsdag med inriktning mot ungdomar och moped*PDF
B3.3-0157/2007.
Polisens trygghetsundersökning i Västra Götalands län 2005 visade att 26 procent av invånarna i Tidaholm och 25 procent av invånarna i Hjo upplevde problem med "buskörning" med moped/mc. Ett annat problem var att många ungdomar låtit trimma sina mopeder. En trafiksäkerhetsdag anordnades för 250 elever i årskurs 8 i Hjo och Tidaholms kommuner. Den föregicks också av föräldrainformation. En utvärdering visade att eleverna var nöjda och uppfattningen är att buskörning och mopedtrimning har minskat. Slutrapporterat 2007.

Brå-seniorerna i FalkenbergPDF
B3.3-0445/2005.
Kartläggning, information och åtgärder med fokus på äldre. Slutrapporterat juni 2007.

Trygghetscenter i KarlstadPDF
B3.3-0508/2005.
Utvärdering av uppbyggnaden av ett lokalmässigt samlat trygghetscenter i centrum. Ett samarbete mellan kommunens förvaltningar, polisen, brottsofferjouren och lokaltrafiken. Slutrapporterat juni 2007.
Se även utvärderingen från Karlstads kommunPDF

Lugnt på stan? En studie av trygghetsarbete i Landskrona centrumPDF
B3.3-0225/2006
En vetenskaplig utvärdering av resultatet av ett antal samordnade insatser i Landskrona centrum för att minska gatubråk och kriminalitet och öka invånarnas känsla av trygghet. Polis och kommun i samverkan. Resultatet visar på färre gatubråk men kanske inte någon ökad känsla av trygghet. Slutrapporterat augusti 2007.

Kameraövervakning och brottsprevention – en systematisk forskningsgenomgångPDF
B3.3-0462/2004.
En studie av ett års kameraövervakning på Kasernplan i Landskrona. Samarbete mellan kommun och polis. Vetenskaplig utvärdering som visar på visst positivt resultat av kameraövervakning. Slutrapporterad mars 2006.

Samarbetsprojekt i EslövPDF*
PDF
B3.3-0089/2007
Projekt för att motverka skadegörelse, stölder och hot. För att utveckla samverkansarbetet mellan socialtjänst, skola och polis samt det kommunala bostadsbolaget EBO samlades representanter till ett tvådagars internat. Målen var att gå igenom förutsättningar och lagstiftning för respektive aktör (skola, socialtjänst, polis och EBO), upprätta årsplan för 2007 samt träffas och umgås tvärsektoriellt för ökad framtida samverkan. Slutrapporterat september 2007.

Trygghets-, brottsförebyggande och folkhälsoaspekter i fysisk planeringPDF
B3.3-0190/2006.
Kommunerna i norra Örebro län har gemensamt bedrivit kunskapsuppbyggnad med målet att lära sig hur trygghet, säkerhet, brottsförebyggande arbete och hälsa kan omsättas i den fysiska planeringen så att man bibehåller och ökar trygghetskänslan samt minskar brottsligheten. Slutrapporten behandlar nätverksträffar med trygghetsvandringar, som en del av projektet.

Kartläggning i LjungbyPDF
B3.3-0085/2007.
Kartläggning inom kommunen i syfte att få till stånd en medborgardialog kring brott och trygghet i centrum och i olika tätorter, bedömningar av trygghetsfrågor mm. Slutrapporterat september 2007.

Inte slå igen – att pröva och dokumentera metoder mot våld*
PDF
B3.3-0482/2005.
Mansmottagningen i Uppsala har utvecklat metoder för att lära och lära om unga män att inte upprepa ett våldsamt beteende. Litet men mycket lyckosamt tvåårigt projekt som har varit såväl individuellt behandlande som spridit metodkunskaper via seminarier och studiedagar. Slutrapporterat februari 2007.

Trygg i stanPDF
B3.3-0169/2006.
Samverkansprojekt i Skövde mellan polis, ordningsvakter, det lokala brottsförebyggande rådet, krognäringen och kommunens drogförebyggare. Projek-tet syftade till att minska den krogrelaterade brottsligheten på eller i nära anslutning till krogar i centrala Skövde under kvälls- och nattetid samt motverka användning och spridning av narkotika genom samverkan, utbildningsinsatser och ökad polisbevakning. Slutrapporterat mars 2008. 

Trygghetsarbete i LeksandsbygdenPDF
B3.3-0447-2005.
Projektet syftade till att försöka engagera kommuninvånarna i Leksand i vad de själva kan göra för att förebygga brott resp. olyckor och i vid bemärkelse skapa trygghet. Rapporten beskriver vilka metoder, (t.ex. en skriftlig trygghetsguide, nattpatrullering med bil, informationsmöten om grannsamverkan) som använts för att informera och försöka involvera allmänheten i trygghetsarbetet. Slutrapporterat juli 2008.

Kartläggning 2006-2007 – Trygghetsproblem i Ystads kommunPDF
B3.3-0193/2006. Kartläggning av trygghetsproblem genom enkäter till skolor, pensionärsorganisationer, restauranter, affärsinnehavare samt kommunala förvaltningar och bolag. Resultatet av trygghetstundersökningarna kommer att ge det lokala brottsförebyggande rådet underlag för handlingsplaner och prioritering av åtgärder. Slutrapporterat mars 2008.

Trygghetsvandringar i Kävlinge kommun i områdena Parkstråket i Löddeköpinge samt Korsbacka i KävlingePDF
B3. 3-0453/2005.
Komparativ studie av de boendes upplevelser av trygghet i två områden i Kävlinge kommun. Redovisningen baseras på enkätsvar där sva-ren från 2006 års enkätundersökning jämförs med svaren i uppföljningen 2008. Kommunen, bostadsbolaget och polisen har under den aktuella tidsperioden vidtagit olika brottsförebyggande åtgärder och den upplevda trygghetsnivån har ökat. Slutrapporterat juni 2008.

Trygg utan vapen
PDF
B3.3-0529/2006.
Projektets målsättning var att minska antalet brott mot knivlagen med 75 procent under tre år i Värmland. För att försöka uppnå syftet har ord-ningsvakter, poliser, väktare, fritidsledare, lärare, elevstödjare, föräldrar, fackliga organisatio-ner och restaurantpersonal fått information/utbildning om moderna vapen och gällande lagstiftning. Slutrapporterat mars 2008.

Carpe Diem*PDF
B3.3-0183/2006.
Projektet vände sig till ungdomar från 18 år i Göteborg, som har ett kriminellt beteende och missbruksproblem, för att försöka bryta deras destruktiva livsmönster och i stället arbeta för en konstruktiv förändring.  Inom projektets ram fick ung-domarna hjälp med utbildning, praktikplatser, arbete, färdighetsträning samt meningsfulla fritidsaktiviteter. Verksamheten kommer att följas upp ett år efter projektslutet för att kunna utvärdera effekterna. Slutrapporterat mars 2008.

Områdes-Brå Mellanstaden*PDF
B3.3-0283/2007.
Representanter från grundskolan, fritidsgård, närpolis, socialförvaltning, flyktingintroduktion, kyrkan, hyresgästförening och bostadsbolag har bildat ett lokalt brottförebyggande råd och tagit fram en åtgärdsplan för att minska kriminalitet och missbruk samt underlätta integration i Mellanstaden. Slutrapporterat juni 2008.

Trygghetsmätning i Strömsnäsbruk-Traryd
B3.3-0467/2007.
Kartläggningen i Markaryds kommun har bestått av trygghetsmätning, trygghetsvandring och dialogmöten med kommuninvånarna. Resultaten har legat till grund för revidering av kommunens handlings-plan och åtgärder för att i vid bemärkelse öka tryggheten. Slutrapporterat april 2008. (Finns inte digitalt).

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-18

Kategorier

Slutrapporter