Social oro

I samband med pågående pandemi har risken för social oro diskuterats eftersom fler är hemma och också vistas mer ute i bostads­­områden, i centrum och på allmänna platser som gallerior och badplatser. Det skulle potentiellt kunna leda till en ökad risk för ordnings­störningar, skadegörelse, stöld samt hot och våld.

Social oro används för att beskriva många olika skeenden och händelser. I dag finns ingen vetenskapligt enhetlig definition av social oro eftersom det kan visa sig på olika vis och med olika orsaker. Ur ett brotts­förebyggande perspektiv kan social oro beskrivas som samhäll­störande händelser kopplade till brott och otrygghet som sker lokalt. Social oro kan handla om en reaktion på en händelse eller en situation som eskalerar till en rad oroligheter med exempelvis anlagda bil- och skolbränder, skadegörelse och upplopp. Det kan också uppstå utan direkt uppenbara orsaker. Social oro kan ha inslag av olagliga och aggressiva handlingar mot exempelvis polis och räddnings­tjänst som får svårt att upprätthålla allmän ordning.

Ett förebyggande arbete förutsätter en bred samverkan mellan flera aktörer som kan bidra till att tidigt upptäcka och motverka social oro på ett balanserat sätt. Social oro är med andra ord ett sammansatt problem med flera bakom­liggande orsaker och uttryck. 

Samverkan

För att lyckas i det brotts­förebyggande och trygghets­skapande arbetet är det viktigt med effektiv sam­verkan och ett kunskaps­baserat arbets­sätt. Här be­skriver vi steg för steg hur sam­verkan kan läggas upp och utföras.

metodstöd från polisen

Samverkan mot social oro – Polisens metodhandbok

Polisen har gett ut en metodhandbok om samverkan mot social oro. Metodhandboken är en vägledning med fokus på långsiktigt samverkans­arbete. För att avgöra vilken lägesbild som råder används en checklista i syfte att analysera och bedöma varningssignaler­/indikatorer till social oro. Metodhandboken innehåller även en förklarings­modell som pekar på fem nivåer av multi­faktoriella orsaker till social oro.

Exempelsamling

Arbeta brottsförebyggande med Effektiv Samordning för Trygghet (EST)

Mellan 2016 och 2019 bedrev Brå ett utvecklingsprojekt kring lokal samverkan för trygghets- och brottsförebyggande arbete i sju pilotområden. Nu har erfarenheterna från arbetet sammanställts i en exempelsamling av Malmö universitet. I bostadsområden, som polismyndigheten karaktäriserat som utsatta eller särskilt utsatta, har kommun, polis och lokala fastighetsägare tillsammans arbetat för att utveckla en metod för effektivare samverkan.

Arbetssättet ska fungera i linjeverksamhet, och integrera såväl det händelseinriktade som det långsiktigt brottsförebyggande arbetet. Arbetsprocessen ligger i linje med den inriktning som beskrivs i Brås skrift Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete och tar tillvara erfarenheter från Effektiv samordning för trygghet (EST) och Samverkan mot social oro - Metodhandbok som utvecklats i Örebro respektive Västerort, Stockholm.

Film

Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden

På konferensen Råd för framtiden 2018 presenterade Brå rapporten Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden. Förutom att ge en beskrivning av situationen och särskilda utmaningar med att arbeta i socialt utsatta områden diskuterade en panel hur man kan arbeta i praktiken.

Ta del av rapporten

Kvinnor i socialt utsatta områden är otryggare än män i samma områden. Män, särskilt yngre, har lägre förtroende för polisen än vad kvinnor har. Något som drar ned befolkningens förtroende är att polisens insatser mot exempelvis buskörning och bilbränder uppfattas som ineffektiva. Det visar Brås rapport Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden (2018:6).

Inspiration

Utvärderade insatser

Umeå växer tryggt och säkert

Umeå har sett tendenser till social oro och erhållit medel för att utvärdera om deras arbete har effekt - Umeå växer, tryggt och säkert (UVTS). I den här rapporten redovisas UVTS, hur satsningen är tänkt att fungera och utsikterna att satsningen ska kunna nå önskade effekter samt hur den kan utvecklas.

Stärka värdegrund och stabilitet i Råslätt

Syftet med utvärderingen har varit att belysa och analysera hur projektet bidrar till att civilsamhällets aktörer i samverkan med kommunala verksamheter utvecklar ungdoms­arbete i en stadsdel i Jönköping. Avsikten med projektet var att främja ungdomars integration och delaktighet samt att förebygga brott.

Stärka värdegrund och stabilitet i Råslätt

”Andra sidan är ni klara” – Östberga

Rapporten fokuserar på att belysa och analysera förutsättningarna för att skapa en känsla av både delaktighet och sammanhang bland barn och ungdomar och hur det avspeglas i Fryshusets mobila teams arbete i stadsdelen Östberga i Stockholm. Rapporten belyser hur samverkansvillkoren ser ut mellan ser ut mellan Fryshusets mobila team och övriga aktörer i området.

Andra sidan är ni klara

Brå ger ekonomiskt stöd till aktörer som arbetar med lokala brottsförebyggande eller trygghetsskapande projekt och verksamheter.

Stödmaterial

MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har publicerat två rapporter som belyser olika aspekter av social oro.

Regionalt arbete

Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland har utvecklat en vägledning för att inkludera sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledningen tar avstamp i hur olika livsvillkor i samhället påverkar människors tillit och framtidstro. Goda livsvillkor minskar därmed risken för social oro. Målsättningen är att vägledningen ska fungera som ett stöd för länsstyrelser, kommuner, räddningstjänst, polis och andra viktiga aktörer i det gemensamma arbetet i att förebygga sociala risker.

Se även

Socialt utsatta områden

Under en 25-årsperiod har det i Sverige växt fram ett antal socialt och särskilt brottsutsatta bostadsområden. Här kan du läsa om brottsförebyggande arbete i socialt utsatta områden samt ta del av de rapporter som Brå har publicerat på ämnet.