Sociala insatsgrupper – ett regeringsuppdrag att samverka kring ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil

2012-11-16
Vilja och engagemang är en förutsättning för att skapa en systematisk och strukturerad samverkan. Det framhöll Christina Kiernan, Rikspolisstyrelsens projektledare för regeringsuppdraget med sociala insatsgrupper, under sin föreläsning på Brås konferens Råd för framtiden.
Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att initiera och utvärdera ett pilotarbete med sociala insatsgrupper, på tolv ställen i landet. Tanken med sociala insatsgrupper är att polis och socialtjänst strukturerat ska samverka på individnivå, för att erbjuda stöd för till ungdomar i åldrarna 15—25 år som är i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil eller som vill lämna en kriminell gruppering.  Satsningen omfattar flera aktörer, såsom skolan, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen. De insatser som görs ska vara individuellt anpassade och ske inom ramarna för ordinarie verksamhet. 
 
Huvudansvaret ligger hos socialtjänsten, som bl.a. ska
  • välja ut vilka unga som ska ingå i de sociala insatsgrupperna
  • knyta berörda myndigheter och organisationer till arbetet
  • ta fram individuella åtgärdsplaner för beslut
  • följa upp att åtagandena i planen genomförs.
 

Samtycke en förutsättning


Med dagens sekretessbestämmelser går det inte att samverka kring individer som inte lämnat sitt samtycke till att myndigheterna utbyter information om dem. När det gäller minderåriga krävs även samtycke från vårdnadshavarna. Utan samtycke avstannar samverkan, och varje myndighet får då arbeta från sitt håll, utan att kunna koordinera arbetet.
 
Inom flera av pilotverksamheterna har man upplevt en frustration över att ibland inte kunna hjälpa vissa unga på grund av dessa begränsningar. Ett annat hinder är de regler som styr hur socialtjänsten får spara den information som kommer in genom orosanmälningar och polisanmälningar.
 
– I avvägningen mellan den integritetskränkning som sker genom att information om en enskild lämnas ut till annan myndighet och det skydd som det kan innebära för den enskilde att samma information lämnas ut, menar vi att det oftare bör vara möjligheten att hjälpa en individ som ska väga tyngst, säger Rikspolisstyrelsens projektledare Christina Kiernan.

Lärdomar i projektet


Sammanfattningsvis visar erfarenheterna att förutsättningar för verksamheten är
  • att socialtjänsten är engagerad och vill samarbeta
  • att de berörda ungdomarna/familjerna samtycker till informationsutbyte mellan myndigheterna
  • att arbetet sker strukturerat, uthålligt och fokuserat.

En viktig slutsats från pilotarbetet är att myndigheternas samverkan gör det möjligt för rätt myndighet att göra rätt insats vid rätt tidpunkt.

Pilotprojektet avslutat och utvärderat


Rikspolisstyrelsens pilotprojekt avslutades den 31 oktober 2012 och slutredovisades till regeringen dagen därpå, den 1 november 2012, tillsammans med en utvärdering av projektet.

Det finns en vägledning


Den 1 november 2012 slutredovisade också Socialstyrelsen sin del i regeringsuppdraget, att ta fram en vägledning för arbetet med sociala insatsgrupper.
 
Socialstyrelsen har också i uppdrag att ta fram en riskbedömningsmanual till stöd för att välja ut de ungdomar som ska ingå i sociala insatsgrupper. Detta uppdrag ska slutredovisas 31 oktober 2013.