Välj åtgärder som påverkar orsakerna

En väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål är till stor hjälp vid valet av åtgärder.

Ta gärna hjälp av orsaksträdet när ni väljer åtgärder. Om orsaksanalysen visar att problemen beror på vissa förhållanden i situationen behövs situationella åtgärder. Det kan till exempel vara att öka kontrollen på en plats genom fysiska förändringar och få fler människor att befinna sig på platsen genom fotpatrullerande poliser eller ”vuxna på stan”.

Situationella åtgärder kan också handla om att göra objektet mindre attraktivt (t.ex. genom att förstärka stöldskyddet) eller begränsa gärningspersonens tillträde genom skalskydd, lås och larm.

Om orsaksanalysen visar att sociala förhållanden är anledningen till problemet krävs sociala åtgärder som påverkar attityder och beteenden som minskar benägenheten att begå brott eller risken för att utsättas för brott. Sociala åtgärder kräver lång tid, vilket betyder att effekten kan komma långt efter det att åtgärden påbörjats. Exempel på sociala brottsförebyggande åtgärder är föräldrautbildningar, antimobbningsprogram eller motiverande samtal.

Tänk på att beskriva om åtgärderna förväntas ha effekt på kort eller lång sikt. Det är nödvändigt att dokumentera detta liksom hur åtgärderna ska genomföras för att kunna följa upp arbetet och se att åtgärderna genomförts.

Definiera begreppen!

Det är viktigt att vara överens om vad man menar med olika begrepp, då de ofta betyder olika saker för exempelvis polis, skola, socialtjänst, fritid, gatukontor. Några svåra begrepp är exempelvis:

  • Tidiga insatser
  • Förebygga
  • Trygghet
  • Långsiktigt
  • Kortsiktigt
  • Direkta åtgärder
  • Indirekta åtgärder
Created with Sketch. Steg 5 Steg 4 Steg 3 Steg 2 Steg 1

Ofta är en kombination av situationella och sociala åtgärder mot ett visst problem det mest effektiva

Hur påverkar åtgärden orsakerna till problemet?

Ett sätt att pröva om man valt rätt åtgärder är att beskriva på vilket sätt de förväntas påverka orsakerna till problemen. Är åtgärderna riktade mot brottssituation, offer eller gärningsperson?

Ett annat sätt att beskriva det lokala brottsförebyggande arbetet är om de valda åtgärderna riktas mot alla eller de flesta, så kallad primär brottsprevention, eller om åtgärderna riktas mot riskpersoner- aktiviteter – miljöer så kallad sekundär brottsprevention, eller om åtgärderna inriktar sig på att hindra återfall i brott och upprepad utsatthet för brott både hos person eller miljö i så kallad tertiär prevention:

  • alla eller de flesta (primär brottsprevention)
  • riskpersoner – aktiviteter – miljöer (sekundär brottsprevention)
  • återfall i brott och upprepad utsatthet för brott både hos person eller miljö (tertiär prevention).

För att visualisera arbetet kan du använda tablån nedan. Täcker åtgärderna hela tablån eller finns det luckor som inte omhändertas? Man kan också fastställa om det lokala arbetet fått slagsida åt något håll. Exemplet på analys av valda åtgärder i det brottsförebyggande arbetet mot störande mopedkörning är hämtat från boken Orsaksanalys i lokalt brottsförebyggande arbete.

Mall: Orsaksanalys­triangeln

Ladda ner mall för triangeln (pdf)

(Spara först ner filen på din egen dator, sedan kan du fylla i, spara och skriva ut den ifyllda pdf-filen.)



Minska brottsbenägenheten

Minska det brottsalstrande i situationen

Minska risken för utsatthet

Primär

Öka medvetenhet om regler och lagar genom information i trappuppgångar.

Översyn av parkeringsplats för att minska antalet mopedstölder.

Skyltningar på torg och gatustråk om förbud mot mopedåkning.

Sekundär

Riktad utbildnings- och informationsinsats för femtonåringar.

Översyn och källarförråd och inventering av mopeder.


Tertiär

Riktade åtgärder mot identifierade ”busåkare” bl.a. orosanmälningar

Kontroll av mopeder i det utsatta området. Trimmade mopeder beslagtas .

Farthinder på utsatta gångstråk.
Polisen: ökad bevakning.

 

Film

Utan tillfälle – inget brott

Filmen är en introduktion till det situationella brottsförebyggande arbetet och riktar sig till lokala brotts­förebyggare. I filmen beskrivs de fem övergripande strategierna som finns för situationellt brotts­förebyggande arbete.

Mall: Pröva åtgärderna

Ladda ner mall för att pröva åtgärder (Ecxel)

(Spara först ner filen på din egen dator, sedan kan du fylla i, spara och skriva ut den ifyllda pdf-filen.)

Välj åtgärder som passar organisationens kapacitet

Välj åtgärder som parterna klarar av att genomföra, då undviks missförstånd och orealistiska förväntingar. Redovisa vad som behövs i ekonomiska resurser, personal, tid och arbetssätt.

Genomförandet och resultatet kan påverkas av andra åtgärder. Det är därför nödvändigt att känna till vad som redan görs och vad som planeras och att väga för- och nackdelar mot varandra.

  • Var mycket noggrann med att kontrollera att alla som berörs av samverkan tolkar problem, mål och metod på samma sätt.
  • Den bästa åtgärden går inte alltid att genomföra direkt. Välj då en alternativ insats så länge det behövs, till exempel öka bevakningen på en plats i väntan på en ombyggnation.

Planera för akuta händelser

Även om brottslighet är ett så kallat trögt fenomen kan det ibland uppstå toppar. Här fungerar polis och kommun olika. Polisorganisationen är händelsestyrd och van att snabbt ändra inriktning, kommunen är oftast trögare. Noggrant nedskrivna rutiner och strategier ökar chansen att kunna hantera akuta händelser. Då är det enklare att återuppta det ordinarie arbetet senare eller överföra till någon annan.

Planer på att bygga om och anlägga en plantering för att minska buskörning kan konkurrera med kommunens åtagande att skapa överblick över torget. Genomförs det ena blir effekten negativ för det andra problemet.

Även om åtagandena beskrivs i överenskommelsen och åtgärdsplanen kan det många gånger också behöva göras sådant som inte är planerat.

Hitta uppslag till åtgärder

För att hitta uppslag till åtgärder är det klokt att utgå från dokumenterade erfarenheter av tidigare genomförda åtgärder, antingen egna eller andras. Ta också del av forskning och utvärderingar, men tänk på att resultatet av en specifik åtgärd hänger ihop med ett specifikt förhållande. Var noga med att följa beskrivningen av hur en åtgärd genomförts och var beredd på att effekterna av en åtgärd som förändrats efter lokala förutsättningar kan utebli. Ett sätt att systematisera är att använda det framtagna årshjulet.

Brottförebyggande rådet (Brå)

Brå sammanställer och publicerar kunskap om lokalt brotts­förebyggande arbete. Här på webbplatsen hittar du även även uppföljningar och utvär­deringar av lokalt arbete som myndigheten stött ekonomiskt.
bra.se/forebyggabrott

College of Policing

College of Policing i England har tagit fram en verktygslåda för att minska brottslighet. Där beskriver de enkelt hur olika metoder fungererar och hur effektiva de är.
whatworks.college.police.uk/toolkit

EUCPN

Det europeiska brottsförebyggande nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN) sammanställer beskrivningar av lokala brottsförebyggande projekt runt om i Europa.
www.eucpn.org

EFUS

Nätverket European Forum for Urban Security (EFUS) har praktiska verktyg och exempel på god praktik inom områdena trygghet och säkerhet.
www.efus.eu

ICPC

International Centre for Prevention of Crime (ICPC) sprider erfarenheter från lokala brottsförebyggande pro­jekt.
www.crime-prevention-intl.org

POP

I USA finns Center for Problem-Oriented Policing som utvecklar problem­orienterat polisarbete genom att tillgängliggöra kunskap om arbetsmetoder mot speci­fika brottstyper.
www.popcenter.org

Brås faktablad innehåller kortfattade fakta om olika brottstyper samt exempel på hur man kan arbeta brotts­förebyggande.

Faktablad

Fasmodellen

Daniel Vesterhav, enhetschef på Brå, presenterar Brås fasmodell.

Fasmodellen: Att välja åtgärder utifrån utvecklingsfaser

Socialt utsatta områden kan behöva långsiktiga insatser för att stegvis minska brottsligheten och öka tryggheten. Ett sätt att välja åtgärder är att se utvecklingen i tre faser enligt den så kallade Fasmodellen.

  1. Den första fasen kännetecknas av att det är svårt att arbeta i området för polis och kommun. Det finns synliga problem med exempelvis öppen narkotikaförsäljning, bränder och rån. Ofta är förtroendet för rättsväsendet lågt. Åtskilliga brott anmäls aldrig och polisen möter problem med att få vittnen och målsägande att lämna information. De första åtgärderna handlar därför om att ”förtjäna ett förtroende” hos de boende i området. Det görs genom att öka närvaron i området, och inte bara komma dit när något har hänt. Polisen och kommunen bör även inrikta arbetet mot det som de boende i området upplever som problem, vilket nödvändigtvis inte behöver vara det som normalt prioriteras. Viktiga verktyg för att ta reda på detta är medborgardialog och medborgarlöften.
  2. I den andra fasen har det etablerade samhället återtagit viss kontroll i området. De synliga problemen har minskat och förtroendet för polisen och samhället har ökat. Informationsflödet till polisen och kommunen har ökat vilket möjliggör bättre lägesbilder och orsaksanalyser. I denna fas är det möjligt att i ännu större utsträckning än tidigare arbeta med samverkansprojekt, samt dialog och relationsskapande åtgärder som exempelvis fotpatrullering och uppsökande verksamhet.
  3. Den tredje fasen är en förlängning av fas två. Till följd av att förtroendet för rättsväsendet ökat – och informationsflödet blivit bättre – är det nu möjligt att i större utsträckning än tidigare även fokusera på den mindre synliga brottsligheten, exempelvis försäljning av obeskattade varor och tjänster, ekonomisk brottslighet, bidragsbrott samt utbud av illegala tjänster. Viktiga aktörer i denna fas är bland annat myndigheter som Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan samt olika tillstånds- och tillsynsverksamheter i kommunen. I denna fas får man räkna med att förtroendet för myndigheterna kommer att minska igen eftersom man nu även arbetar mot företeelser som de boende i området inte alltid upplever som problem.

Läs mer om Fasmodellen i Brås rapport

Kriminella nätverk och grupperingar (2016:12).

Stöd för val av åtgärder

  • Hur förväntades åtgärden påverka problemet och kombinerades den med andra åtgärder?
  • Är det rimligt att tro att de valda åtgärderna kan ha avsedd påverkan på problemet?

Sidan senast uppdaterad: 2020-03-19

Samverkanshandboken
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är ett samarbete mellan
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är ett samarbete mellan