Skolan

Illustration: Susanne Engman

Eftersom skolplikten är obligatorisk måste skolan vara en trygg miljö för de unga. Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller  flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet.

I Skolundersökningen om brott (2016) tillfrågas elever i årskurs nio om utsatthet och delaktighet i brott. Den visar att nästan hälften av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Detta gäller framför allt för både lindrigare och grövre misshandel, men också för hot och sexuellt ofredande. Utsatthet för rån och sexuellt tvång verkar inte förekomma i skolmiljön i samma utsträckning som övriga typer av brott.

Riktade insatser ger resultat

Skolan är obligatorisk och därför måste den vara en trygg och säker plats. Skolans arbete för att förebygga brott handlar både om att minska brottsligheten i skolmiljön och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför vuxenlivet. Många gånger sammanfaller arbetet.

I idéskriften Att förebygga brott och problembeteenden i skolan beskrivs tre exempel på brottsförebyggande arbete i skolan. I ett av exemplen arbetar skolan med att identifiera de mest våldsutsatta platserna, så kallade "hot spots" i skolan. Det handlar ofta om exempelvis elevskåphallar och ytorna utanför klassrummen. Genom att sätta in riktade insatser på dessa platser minskades våldet mellan eleverna. Resultatet av insatserna förstärks om skolan dessutom arbetar med attityder och normer mot brottslighet

Brå har tagit fram flera stöd för skolans attityd och värdegrundsarbete. Bland annat har Brå givit ut de tre lärarhandledningarna Du & Jag Rätt & Fel, Livets spelregler och Var går gränsen? Skrifterna innehåller konkreta metoder och manualer som kan vara till hjälp för pedagoger och annan skolpersonal vid ett brottsförebyggande arbete. På Brås skolportal Brottsrummet finns ett interaktivt material som ofta används av lärare och elever. 

Mobbning är riskfyllt både för offer och förövare

En annan form av utsatthet i skolan är mobbning. I Skolundersökningen om brott (2016) uppger ungefär fyra av tio tjejer och tre av tio killar att de utsatts för mobbning. Trots att majoriteten av dessa elever uppger att det skett ganska sällan, uppger en betydande andel elever att de blivit mobbade ibland eller ofta (ungefär 16 procent av tjejerna och 11 procent av killarna uppger detta).

Det finns en tydlig koppling mellan grovt våld i skolan och mobbning. Forskning visar att på skolor där det förekommer mycket mobbning är risken också väsentligt högre att utsättas för grovt våld. Forskning visar också att mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt — både för den som blir mobbad och den som mobbar. Rapporten Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? presenterar aktuell svensk lagstiftning och forskning om mobbning. Rapporten visar också att 60 procent av de före detta mobbarna (pojkar) hade dömts för minst en kriminell handling vid 24 års ålder. De som drabbats av mobbning hade vid motsvarande ålder sämre självkänsla och en mer depressiv livsinställning jämfört med elever som inte mobbats i skolan. En annan rapport från Brå, Grövre våld i skolan, visar att mobbade i dubbelt så stor utsträckning som icke-mobbade uppger att de även blir utsatta för andra brott i skolan. De löper större risk att bli misshandlade, få sina skåp sönderslagna och bli bestulna.

Kunskaperna i Brås studier kompletterar annan internationell forskning på området. Det är sedan tidigare känt att programmens form och innehåll är viktiga för att framgångsrikt motverka mobbning. Men om arbetet med programmen inte genomförs på ett riktigt sätt kan man ändå misslyckas. Vissa forskare, till exempel australiensaren Ken Rigby, hävdar att arbetet med att förankra och föra in ett program har lika stor betydelse som själva innehållet i programmet för att minska mobbningen på en skola. År 2011 publicerades Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning. I utvärderingen granskas effekterna av åtta program (Farstametoden, Friends, Lions quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis).

Framgångfaktorer i antimobbningsprogram

Vissa anti-mobbningsprogram är effektiva instrument för att minska både antalet mobbare och antalet barn som blir mobbade. Brå har gjort en genomgång av forskningen om effekterna av olika anti-mobbningsprogram, Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen?. Något som utmärker forskningsgenomgången är att man undersökt vilka komponenter i programmen som kan vara viktiga för att lyckas minska mobbning. De viktigaste programkomponenterna som är förknippade med en minskning av antalet mobbare är: 

  • föräldrautbildning
  • ökad tillsyn av skolgårdar
  • disciplinära åtgärder
  • skolkonferenser
  • information till föräldrar
  • klassrumsregler
  • ledarskap i klassrummet
  • utbildningsvideor.

Av dessa komponenter är det de tre första som tycks ha starkast effekt för att minska antalet mobbare. De viktigaste programkomponenterna som kan kopplas till en minskning av antalet mobbade är:

  • utbildningsvideor
  • disciplinära åtgärder
  • arbete med elever som kamratstödjare
  • föräldrautbildning
  • arbetsgrupper med experter
  • ökad tillsyn av skolgårdar.

Av dessa komponenter är det de fyra förstnämnda som tycks ha starkast effekt för att minska antalet mobbade.

Mobbning kan också leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt — både för den som blir mobbad och den som mobbar. Risken att utveckla depression och framför allt att begå brott senare i livet är signifikant högre för den ungdom som mobbar, och den som blir mobbad löper ökad risk att bli deprimerad. Det visar Brå-rapporten School Bullying, Depression and Offending Behaviour Later in Life. Rapporten lyfter fram vikten av att skolor och myndigheter skapar en våldsfri miljö samt att metoder för att förebygga brott på ett tidigt stadium.

Ta reda på mer

Det är många myndigheter som engagerar sig för en säkrare och tryggare skolmiljö. Bland dem kan Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor nämnas.  På Skolverket pågår exempelvis ett arbete som syftar till att rent generellt höja kvaliteten på skolorna genom att hjälpa dem med deras värdegrundsarbete. Läs mer om detta på Skolverkets sida om skolans värdegrund. År 2011 publicerades Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning. I utvärderingen granskas effekterna av åtta program (Farstametoden, Friends, Lions quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis).

Det finns många skolor som har arbetat med olika sorters förebyggande åtgärder, exempelvis trygghetsvandringar i skolan, arbete mot våld eller rasism eller stöd till elever att våga anmäla brott och även våga vittna om någon annan har utsatts för brott. Några av dem har kunnat genomföras med hjälp av ekonomiskt stöd från Brå. Därutöver finns flera mer fristående projekt och verksamheter. Till höger listas ett axplock av länkar till sådana projekt. Bland många olika exempel kan nämnas Akta huvudet som syftar till att minska våld mot huvudet samt Machofabriken som genom ett handledningsmaterial arbetar för att synliggöra och ifrågasätta de mansnormer som stödjer våld och killars dominans över tjejer.

Sidan senast uppdaterad: 2017-06-02