Diskriminering förekommer i rättsprocessen

2009-02-12
Den senaste tiden har flera händelser uppmärksammats som aktualiserar frågan om diskriminering av personer med utländsk bakgrund inom rättsprocessen.
Den senaste tiden har flera händelser uppmärksammats som aktualiserar frågan om diskriminering av personer med utländsk bakgrund inom rättsprocessen. En studie som Brå publicerade i fjol visar att allmänt förutfattade meningar och oflexibla arbetssätt utgör ett allvarligt problem inom rättsväsendet.
— Kränkande jargong och rasistiska attityder inom polisen är en del av diskrimineringsproblematiken inom rättsväsendet. Men problemen är mycket bredare än så och handlar ofta om processer som inte alls är lika synliga. Andra problem är till exempel att personer med utländsk bakgrund inte ges samma möjligheter att komma till tals och att man ibland uppfattas som mindre trovärdig av rättsväsendet, säger Nina Törnqvist, utredare på Brå.

Nina Törnqvist är en av författarna till Brå-rapporten Diskriminering i rättsprocessen som släpptes förra året. I rapporten, som togs fram på uppdrag av regeringen, konstaterades att stereotypa föreställningar och arbetssätt som utgår från majoritetsbefolkningens behov gör att personer med utländsk bakgrund riskerar att diskrimineras i rättsprocessen.

Likvärdiga villkor viktigt för rättssäkerheten


Studien visade att det inom rättsväsendet förekommer förutfattade meningar om vissa minoritetsgrupper som kan påverka det rättsliga arbetet. Det kan till exempel röra föreställningar om att vissa etniska grupper och vissa brottstyper hör ihop eller att vissa minoritetsgrupper alltid förnekar brott. Andra exempel som förmedlas i rapporten är att utlandsfödda i vissa fall betraktas som mindre trovärdiga än etniska svenskar.

En annan viktig aspekt av likhet inför lagen handlar om rättsväsendets tillgänglighet. Att kunna förstå och göra sig förstådd är grundläggande för en likvärdig rättsprocess. Brå:s studie visade att personer som haft behov av tolk har ändå förhörts av polis utan att tolk använts och att domstolsförhandlingar har genomförts utan att man tar hjälp av en kvalificerad tolk. Missförstånd i sådana sammanhang kan få allvarliga konsekvenser i rättsprocessen.

Rättsväsendets aktörer berättar


Mycket av det som tas upp i Diskriminering i rättsprocessen är i linje med kunskaper från tidigare svensk och internationell forskning. Det är numera välbelagt att personer med minoritetsbakgrund missgynnas i mötet med rättsväsendet jämfört med majoritetsbefolkningen. Vad som är nytt i Brå:s rapport är att det är rättsväsendets aktörer som själva beskriver på vilka sätt personer med utländsk bakgrund missgynnas.

Rapporten bidrar också med ytterligare kunskap om de utsattas erfarenheter av diskriminering inom rättsprocessen. Med grund i de rättsliga aktörernas och de utsattas erfarenheter av diskriminering i rättsprocessen föreslås en rad åtgärder för att öka minoritetsgruppers möjligheter att uppnå likhet inför lagen i Sverige:

  • Aktiv rekrytering av personer med utländsk bakgrund till rättsväsendet
  • Utbildningsinsatser för rättsväsendets aktörer
  • Ökad status för rättstolkarnas roll i rättsväsendet
  • Integrerad mångfalds- och jämlikhetsanalys i kriminalpolitiska beslut
  • Översyn av kriterier som används vid beslut inom rättsväsendet
  • Initiera och upprätthålla nära samarbeten med organisationer som företräder personer med utländsk bakgrund
  • Översyn av lagstiftningen och förstärkning av Ombudsmannamyndighetens mandat