Stödet ojämnt fördelat till avhoppare från kriminella gäng

Avhoppare som vill lämna kriminella grupperingar utanför storstadsområdena riskerar att få ett sämre stöd än avhoppare i storstäder. Det visar en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag. Rapporten ger för första gången en samlad bild av hur stödet till avhoppare ser ut i Sverige.

I flera delar av landet finns det i dag kriminella grupperingar med stort inflytande över brottsligheten i det område där de verkar. Som ett sätt att åtgärda problemen, har det i de tre storstäderna de senaste åren vuxit fram särskilda avhopparverksamheter som drivs av myndigheter och som hjälper individer att hoppa av från kriminella grupperingar. Där kan avhopparna få stöd, hjälp och polisiärt skydd. Men sådana verksamheter är inte tillgängliga för personer som vill hoppa av i de flesta andra delar av landet – trots att det finns grupperingar på en hel del orter även utanför storstadsområdena.

– Det är en brist att det utvecklade skydd och stöd som de myndighetsdrivna verksamheterna ger, ofta inte kan erbjudas avhoppare utanför storstäderna, säger Emma Patel, utredare på Brå. Det vore bra om modeller för samverkan kan växa fram även i andra delar av landet, så att möjligheten att få behovsanpassad hjälp blir mer likvärdig över landet.

Avhopparverksamheterna ger ett omfattande stöd

Brå har studerat fyra myndighetsdrivna avhopparverksamheter och fyra som drivs på andra sätt. Stödet som verksamheterna ger är speciellt på flera sätt – med bland annat samtalsstöd, sysselsättning, boende och missbruksvård. En central del av de myndighetsdrivna verksamheternas insatser är de skyddsinsatser som polisen kan ge – liksom den kontaktperson som avhopparna får i verksamheterna.