Fem frågor till justitieministern om det brottsförebyggande arbetet

2015-05-22

Morgan Johansson vid sitt inledningsanförande på Råd för framtiden 2015.

Vid sitt inledningstal på årets Råd för framtiden aviserade justitieminister Morgan Johansson de första stegen i regeringens satsning på brottsförebyggande arbete. Här svarar justitieministern på fem frågor om det brottsförebyggande arbetet i landet.  

Ny polismyndighet och ny regering – vad kommer det att innebära för det lokala brottsförebyggande arbetet?

För den här regeringen är ett ökat fokus på det brottsförebyggande arbetet centralt för att minska brottsligheten och skapa ett tryggare samhälle för alla. Här finns stora vinster att göra för samhället, eftersom kostnaderna för social utsatthet och kriminalitet är stora. Genom breda och långsiktiga brottsförebyggande åtgärder kan de samhälleliga och ekonomiska kostnaderna minska, samtidigt som mycket mänskligt lidande förhindras.

Vi hoppas att inriktningen för den nya Polismyndigheten med tydligare lokal förankring och höga ambitioner när det gäller samverkan med kommuner och andra lokala aktörer ska bidra till att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet. Men framgången i det arbetet är till stor del avhängigt att kommunerna kan svara upp mot den ambitionshöjningen. Jag ser behov av ett mer strukturerat och samordnat arbete lokalt. Jag tror också att vi nationellt kan göra mer för att stimulera en sådan utveckling. Regeringen kommer att återkomma med ett initiativ på området.


Vad är bra med det brottsförebyggande arbetet idag och vad behöver utvecklas?

En styrka i det lokala brottsförebyggande arbetet i dag är att samverkan mellan kommunerna och polisen har utvecklats mycket de senaste åren. Inrättandet av de många lokala brottsförebyggande råden har bidragit till detta. Jag tror att de lokala råden är en bra grund för ett brett samarbete, där flera aktörer, inte bara polis och kommun, kan delta med sina kompetenser. Vi får heller inte glömma alla andra aktörer som kan bidra till att förebygga brott. Här spelar både näringslivet och frivilligorganisationer viktiga roller. Men det finns mycket att utveckla. Bland annat behöver det brottsförebyggande arbetet i större utsträckning styras utifrån de behov som identifieras genom lokala problembilder som tas fram av polis och kommun gemensamt. Dessa bör sedan ligga till grund för de åtgärder som respektive part genomför. Arbetet måste vara strukturerat och måste kunna följas upp.

Jag tror att vi över lag behöver en större medvetenhet i hela samhället om betydelsen av förhindra att brott överhuvudtaget begås. Vi behöver ett utvecklat förebyggande arbete där alla som kan bidra till att minska risken för att brott begås tar sin del av ansvaret. Det handlar om både myndigheter, kommuner, företag och enskilda.


Vad säger du om kommunernas roll och ansvar när det gäller brottsförebyggande arbete?

För mig är det tydligt att kommunerna har ett ansvar att arbeta lokalt för ökad trygghet och för att minska utsattheten för brott i lokalsamhället. Kommunerna har en nyckelroll när det gäller brottsförebyggande arbete, inte bara på den sociala sidan, där de har mycket av sin kärnverksamhet. Jag tror att många kommuner kan och vill göra mycket mer för att öka tryggheten för sina invånare. Det har jag sett många exempel på. Det kan handla om allt från samordning av nattvandrare och grannsamverkan eller trygghetsskapande åtgärder i bostadsplaneringen, till att kommunen blir en aktiv samarbetspartner till polisen i arbetet mot t.ex. grov organiserad brottslighet eller gängkriminalitet. Det är tydligt att de kommuner som tagit på sig denna bredare roll ser vinsterna i det. Utmaningen är att få fler kommuner att göra det.


Hur kan samverkan och samordning på lokal nivå utvecklas?

Jag tror att det finns stor potential att utveckla samverkan mellan kommuner, att utbyta kunskap och erfarenheter m.m. Men även kommunens samverkan med polisen kan behöva utvecklas ytterligare, bland annat kan arbetet med samverkansöverenskommelserna med gemensamma problembilder utvecklas. Detta har både Brå och SKL arbetat med i flera år, men det är ett stort och komplext område att hantera och vi har många kommuner i Sverige.

Jag har den senaste tiden besökt flera kommuner för att diskutera brottsförebyggande arbete och jag har bland annat fått höra att samverkan över kommungränserna skulle kunna utvecklas. Jag har också fått höra att det kan behövas mer stöd från nationellt håll, både handfast och mer strategiskt. Nu när polisen går in i en ny organisation behöver vi titta på hur det lokala brottsförebyggande arbetet bättre skulle kunna samordnas för att bland annat få till ett ännu bättre samarbete mellan kommunerna och den nya Polismyndigheten.

Jag kan också konstatera att variationen är stor över landet när det gäller kommuneras interna samverkan mellan olika förvaltningar, med socialtjänst, räddningstjänst m.fl. Här tror jag att en ökad samverkan mellan kommunerna kan bidra till att sprida goda exempel, inte minst när det gäller hur arbetet kan organiseras och vilka metoder som fungerar bäst.


Finns det några särskilda brottsförebyggande insatser som du tycker bör prioriteras?

Det görs många goda insatser runt om i landet för att förebygga brott. Utmaningen som alla brottsförebyggare ständigt ställs inför är att välja rätt metod för de problem som ska hanteras. För många metoder har vi begränsad kunskap om vilka effekter de ger för en minskad brottslighet. Jag tycker därför det är bra att Brå de senaste åren har fokuserat mycket av sitt stöd på uppföljning och utvärdering av brottsförebyggande metoder och projekt. Det är viktigt att de initiativ man tar för att prova nya metoder följs upp och utvärderas. Arbetet måste alltid grundas på kunskap och utgå från de underliggande problem som identifierats. Annars riskerar vi att resurser läggs på åtgärder som inte är verkningsfulla.