Nya prognoser över volymerna i rättskedjan

2016-02-29

Nu redovisar rättsväsendets myndigheter sina prognoser över verksamhetsvolymerna under perioden 2016–2019. Prognoserna pekar åt att flödet kommer att minska de närmaste åren.

I rapporten Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan redovisar Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården prognoser för perioden 2016–2019. Prognoserna gäller volymer av ärenden in och ut från Polisen, via antalet brottsmisstankar i åklagarväsendet och antalet brottmål i tingsrätt till antalet klienter inom Kriminalvårdens tre verksamhetsområden (häkte, anstalt och frivård).

Prognoser för åren 2016-2019

På fyra års sikt prognostiseras ärenden redovisade till åklagare (Polismyndigheten) att minska med 9 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut (Åklagarmyndigheten) att minska med 14 procent, antalet ekobrottsmisstankar med åtalsbeslut (Ekobrottsmyndigheten) att öka med 45 procent, antalet avgjorda brottmål (Domstolsverket) att minska med 3 procent samt medelantalet klienter i Kriminalvården att minska med 9 procent.

Prognoser över verksamhetsvolymerna på Polisen under perioden 2016–2019.

Prognoser över verksamhetsvolymerna på Polisen under perioden 2016–2019. Klicka för att förstora.

Prognoser över verksamhetsvolymerna på Åklagarmyndigheten under perioden 2016–2019.

Prognoser över verksamhetsvolymerna på Åklagarmyndigheten under perioden 2016–2019. Klicka för att förstora.

Prognoser över verksamhetsvolymerna på Ekobrottsmyndigheten under perioden 2016–2019.

Prognoser över verksamhetsvolymerna på Ekobrottsmyndigheten under perioden 2016–2019. Klicka för att förstora.

Prognoser över verksamhetsvolymerna i Sveriges Domstolar under perioden 2016–2019.

Prognoser över verksamhetsvolymerna i Sveriges Domstolar under perioden 2016–2019. Klicka för att förstora.

Prognoser över verksamhetsvolymerna inom Kriminalvården under perioden 2016–2019.

Prognoser över verksamhetsvolymerna inom Kriminalvården under perioden 2016–2019. Klicka för att förstora.


Flödet i rättskedjan har minskat sedan 2009

Flödet i rättskedjan ökade fram till 2009, varefter antalet ärenden som redovisades av polis till åklagare började minska. Den minskande ärenderedovisningen kan också ha påverkat rättskedjans senare led, men med viss fördröjning. Åklagarmyndighetens inkomna misstankar ökade fram till 2009, varefter det planade ut, och sedan 2011 har det minskat. Myndighetens utflöde började minska två år efter att polisens ärenderedovisning började minska. Exkluderas ett stort dopingärende som hade stor inverkan på statistiken år 2011, var brottmisstankarna med åtalsbeslut som högst 2010. Under 2010 och 2011 arbetades balanserna av, vilket också kan ha påverkat utflödet av misstankar.

Sveriges domstolars flöden påverkades först ett år efter att polisens ärendeflöde började minska, vilket möjligen har att göra med att Åklagarmyndigheten fortsatte att arbeta av balanser, men påverkades i mindre grad av det stora dopingärendet. Brottmålen har inte heller minskat i lika stor utsträckning som polisens ärenderedovisning. En orsak är att andelen brottmål som avgörs genom dom har minskat, medan andelen mål som avgörs genom slutligt beslut har ökat. Dessa brottmål skrivs vanligen av, eftersom åtal inte väcks, och innehåller oftast en ansökan/ett förordnande av offentlig försvarare/målsägandebiträde. Inflödet i kriminalvårdspåföljder och medelantalet i kriminalvårdspåföljder har minskat sedan 2009. Utvecklingen är inte helt olik polisens ärenderedovisning. Före 2009 ökade dock polisens ärenderedovisning – vilket inte återspeglades i Kriminalvårdens inflöde.

Inflödet i kriminalvårdspåföljder har inte påverkats av brottmålstillväxten på 00-talet. En förklaring är att allt fler brottmål avgörs genom slutligt beslut, som är ett beslut som inte påverkar inflödet i påföljder som hanteras av Kriminalvården. Antalet och andelen brottmål med bötesdom, som inte heller hanteras av Kriminalvården, ökade fram till 2010, varefter det minskade.

BAKGRUND/ Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan

Sedan 2008 samarbetar Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården med att på regeringens uppdrag ta fram prognoser. Sedan 2013 ingår även Ekobrottsmyndigheten i samarbetet. Brottsförebyggande rådet (Brå) har i uppdrag att stödja de andra myndigheterna så att analysmetoderna håller hög kvalitet. Arbetsmodellen som tillämpas innebär att myndigheterna samarbetar nära men ansvarar för sina egna prognoser.