Så blev det tryggare att festa i Ålborg

Barstråket Jomfru Ane Gade i Ålborg.

Barstråket Jomfru Ane Gade i Ålborg.


I Ålborg ser man sin välkända nöjesgata som en stor tillgång i besöksnäringen och något som bidrar till en positiv bild av staden. Här samverkar polis, kommun, barägare, fastighetsägare och taxinäring för att skapa trygga platser där risken för brott minimeras. En metod som går under namnet Co-creation.

En tisdagseftermiddag i november är det nästintill öde på Jomfru Ane Gade. Endast några få barer har öppnat och de som passerar är på väg någon annanstans. Annat är det om kvällarna. Då byter gatan skepnad och blir till ett av Danmarks största nöjesstråk med krogar som sjuder av liv och billig alkohol.

För att upprätthålla den positiva bilden av nattlivet i Ålborg och öka tryggheten bland besökarna har polisen använt ”Co-creation”, en metod som dels bygger på samverkan mellan många av nattlivets aktörer, dels på situationell prevention, där man tittar på hur miljön kan göras tryggare.

– Folk tror generellt att brottsligheten är värre än den faktiskt är på grund av miljön. Därför har vi fokuserat mycket på åtgärder som ger ökad trygghet runt Jomfru Ane Gade och andra delar av centrala Ålborg, säger Knud Rasmussen som arbetar brottsförebyggande vid Nordjyllands polis.

Samverkan nyckeln till goda resultat

Vid nationellt förebyggelsecenter på danska polisen arbetar två personer heltid för att stödja Co-creation-implementeringen runt om i landet. Här menar man att ansvaret för tryggheten i nattlivet är gemensamt för alla relevanta aktörer, såväl barägarna, som taxinäringen, fastighetsägarna, kommun och polis.

– Det nya är att vi sätter fokus på det gemensamma ansvaret, analyserar problemen ur ett bredare perspektiv och involverar relevanta aktörer för att skapa nya lösningar som bidrar till att öka tryggheten, menar Bethina Røge, Co-creation specialist vid Nationalt forebyggelsecenter inom Rigspolitiet i Danmark.

Att arbeta med situationella åtgärder i nattlivet kräver att man tittar på många olika faktorer som behövs för att besökarna inte ska behöva hamna i otrygga situationer. Information, transporter och logistik måste till exempel fungera för att man inte ska behöva irra runt efter busshållplatsen mitt i natten eller tvingas gå genom mörka bakgator. Områdesutveckling och stadsbyggnadsperspektiv är andra saker som måste tas i beaktande.      

– Vi har utgått från välkända teorier om hur man skapar trygghet genom naturlig övervakning, bättre ljussättning, överblickbarhet och övervakningskameror på strategiska platser, säger Knud Rasmussen. Allt för att uppnå ett säkrare nöjesliv för alla.

Även på andra platser i Ålborg har man arbetat med trygghetsskapande åtgärder. Ett exempel är det gamla hamnområdet. Detta som tidigare var en mörk, otillgänglig och otrygg plats har nu blivit ett område fullt av bostäder, restaurangliv och platser för idrott och rekreation. God renhållning och aktiviteter som lockar människor till platsen har prioriterats.

När det gäller Jomfru Ane Gade var det enligt analysen vägen dit och hem som kändes mest otrygg för besökarna. En av åtgärderna blev därför att öppna upp en bussfil för taxitrafik och därmed göra det lättare för besökarna att ta sig till och från nöjesstråket utan att behöva passera otrygga områden. Man upptäckte också att nattbussarna ofta hade bytt nummer, vilket gjorde besökarna osäkra på vilken buss de skulle ta. Detta är något man planerar att åtgärda när man ser över kollektivtrafiken för att underlätta för dem som vill ta nattbussen hem efter en utekväll.

”Kiss and goodbye”

Knud Rasmussen berättar att man också har inspirerats av flygplatsen, där det finns ett område som kallas ”Kiss and goodbye”. Det är en plats särskilt avsedd för bilar som ska lämna av passagerare och säga hejdå, ett behov som också finns i närheten av Jomfru Ane Gade.

– Här både lämnas och hämtas besökare av till exempel sina föräldrar, varför det skulle vara perfekt om platsen kunde bli känd som en träffpunkt för ”Kiss and goodbye”. Med kommunens hjälp hoppas vi kunna få till en enklare infart med bra belysning och andra faktorer som gör det till en trevlig mötesplats. Det skulle också öka närvaron av föräldrar och andra människor på platsen, vilket i sig skapar större trygghet.

Ett annat exempel på ställen som ska åtgärdas är en bakgård intill Jomfru Ane Gade.

– Här vill vi förbättra belysningen och renhållningen. Men vi hoppas också att någon av barerna kan öppna uteservering, så att fler människor kunde röra sig här. Då skulle platsen bli en mer integrerad del av det övriga nattlivet.

Vikten av balkonger och stora fönster

En tredje plats där man överväger åtgärder är en bakgata i samma område. Här finns det ett parkeringsgarage där det pågår viss narkotikahantering. Idén är att stänga portingången med hjälp av en grind, men då måste först brandmyndigheterna ge sitt godkännande.

– En ny fastighet är på gång att byggas i anslutning till gatan och där har vi från Polisen påtalat vikten av balkonger och stora fönster mot baksidan för att också stärka den naturliga övervakningen, säger Knud Rasmussen och tillägger att det situationella arbetet är något man vill fortsätta med.

– Förutom de rent konkreta åtgärderna har vi också skapat snabbare beslutsvägar och en rakare kommunikation mellan alla aktörer i nattlivet i Ålborg. Dialogen med krogägarna är till exempel mycket bättre nu och vi upplever det som att alla ser tryggheten här som ett gemensamt ansvar.