Andan som gör Södermalm till en tryggare stadsdel

Björnar i Björns trädgård vid Medborgarplatsen i Stockholm.

Björnarna i Björns trädgård vid Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm.

Hippa restauranger, trendiga butiker och välbesökta turistkvarter – men också otrygga miljöer och missbruksproblematik. Som lokalt brottsförebyggande råd i Södermalms stadsdelsområde i Stockholm har Söderandan många utmaningar, men också ett starkt nätverk där samverkan är a och o.


Kan vi berätta för en upprörd person att vi haft tre möten på tre veckor om det problem hon eller han påtalar så skapar vi en känsla av att något positivt är på gång.

Häromåret kontaktades Krister Sundgren, samordnare för Söderandan, av en upprörd företagare. Problemen i området hade blivit allt värre och nu undrade mannen vad polisen och stadsdelsförvaltningen ämnade göra. Krister Sundgren gjorde som Söderandan brukar: lyssnade, analyserade och kallade till möte. Tre timmar senare satt de alla kring mötesbordet – företagaren, stadsdelsförvaltningen, Söderandan och polisen.

– Företagaren var förvånad, han hade inte alls räknat med att det skulle gå så fort och inte heller att han skulle känna sig så nöjd efteråt, säger Krister Sundgren. Vi hade lyssnat på honom och kunde föreslå åtgärder redan vid sittande bord.

Mötet med företagaren är ett typexempel på hur Söderandan arbetar. Med sina nära 1200 medlemmar har de utgjort en betydande kraft sedan 2003, då nätverket bildades för att motverka brottsligheten och öka tryggheten på Södermalm. Det geografiska verksamhetsområdet omfattar några av Stockholms mest välbesökta turist- och nöjeskvarter, men också hemkvarter för 128 000 invånare. Målet är att skapa ett renare, tryggare och grönare stadsdelsområde och grundkonceptet är enkelt: samverkan.     

Robert Kindroth, kommunpolis, Bengt Jansson, samordnare, Anders Lindberg, kommunpolis och Krister Sundgren, samordnare.

Fr.v. Robert Kindroth, kommunpolis, Bengt Jansson, samordnare, Anders Lindberg, kommunpolis och Krister Sundgren, samordnare. Foto: Lars Hedelin

Unik situation

Söderandans medlemmar består av aktörer som vinner på samverkan, som till exempel butiker, restauranger, myndigheter och föreningar. När Brå kommer på besök tar Krister Sundgren emot tillsammans med Söderandans andra samordnare Bengt Jansson och de två kommunpoliserna Anders Lindberg och Robert Kindroth.  Som lokalt brottsförebyggande råd är de involverade i det mesta som utspelar sig i stadsdelsområdet, inte minst när det gäller arbetet mot det öppna missbruket i offentlig miljö. Problem kopplade till missbrukare är det som skapar mest otrygghet hos södermalmsborna.

– Vi har lite av en unik situation på Söder eftersom vi både har en inhemsk population av missbrukare och folk som kommer hit för att få vård och stöd, säger Anders Lindberg och syftar på det stora antal vårdinstitutioner som finns på Södermalm.

Detta har lett till ett medborgarlöfte från polisens sida. Från och med den 1 januari 2017 till den 31 december 2018 ska Södermalmspolisen ”arbeta kontinuerligt och riktat mot den upplevda otrygghet som missbruksproblematiken uppges orsaka på Södermalm”. Ett arbete som innebär nära samverkan med Söderandan. 

Möten som metod

Förutom kontinuerliga möten i de geografiska eller ämnesrelaterade arbetsgrupperna finns ett flertal tillfälliga projektgrupper inom Söderandans ram. Dessa uppstår när någon - näringsidkare, företagare, boende eller polis - kontaktar Söderandan om ett problem. Söderandans samordnare analyserar då situationen och sammankallar snabbt till ett möte med de aktörer inom nätverket som kan tänkas kunna lösa problemet.

– Mötena är prestigelösa och leder ofta till bra samtal. Det spelar ingen roll om du är polis eller butiksinnehavare, det är våra olika kompetenser och bakgrunder som gör att vi kan hjälpa varandra, säger Bengt Jansson.

Vid varje möte tas en gemensam problembild fram och åtgärder föreslås av mötets deltagare. På nästkommande möten följs det pågående arbetet upp tills problemet minskat eller anses löst och gruppen kan läggas ner eller vila. Ibland kan det ta lite tid innan deltagarna förstår syftet med mötena och varandras roller, men det brukar lösa sig.

– Energin kan vara väldigt negativ i början av dessa möten, men snabbt bli positiv när saker och ting börjar hända, säger Robert Kindroth. Att många gör en insats leder till något större.

Björns Trädgård, parken vid Medborgarplatsens tunnelbanestation, är en av de platser som har gett upphov till en tillfällig projektgrupp. Här har Söderandan satsat på situationell prevention i syfte att bland annat förebygga öppet missbruk. Hösten 2015 skriver de i sin tidning om den senaste upprustningen, där mer ljus, fler växter, färre fimpar och mer färg ska öka trivseln. Förutom 32 nya strålkastare har man ställt en ljusmast vid entrén som skiftar färg var 15:e minut. Den kallas för ”Happy Hours” och har delvis finansierats genom ett stipendium från Rotary Skanstull. Fyra färgglada urnor med blommor skänker färg åt grusytorna och i den upprustade rastgården vid trappan mot moskén kan hundägare träna agility. Här finns också ett stort schackbräde för spelsugna, en vägg täckt av växter och tre björnar av trä till nöje för barnen. För polisens del innebar upprustningen av parken att ytorna blev mer synliga, vilket gjorde det lättare att spana på misstänkt brottslighet.

Färgade krukor i Björns trädgård på Södermalm i Stockhom.

Fyra färgglada urnor med blommor skänker färg åt grusytorna i Björns trädgård.

– Vi tror också att ytan blev mindre attraktiv att uppehålla sig vid för kriminella, eftersom de syntes mer, säger Anders Lindberg.

Den tillfälliga gruppen är i dag vilande, men arbetet med ytterligare förbättringsåtgärder i området kommer att fortsätta under 2017.

Vita klängrosor och barnvagnsramp

Området kring Dalslandstrappen är ett annat exempel på Söderandans utmaningar. Här uppehöll sig tidigare många missbrukare, vilket spred otrygghet i närområdet.

– Bar man på tunga matkassar och var på väg nedför blev det en lång omväg om man inte vågade gå de sista metrarna, konstaterar Bengt Jansson.

Söderandan bjöd in de närboende till ett första möte om Dalslandstrappan i maj 2015. På uppföljningsmötet i oktober 2016 kunde de tillsammans med stadsdelsförvaltningen, socialförvaltningen, AMF, butikskomplexet Skrapan och polisen presentera flera vidtagna åtgärder. Södermalmspolisens trygghetsgrupp patrullererar numera platsen flera gånger om dagen, och det gör även dess narkotikagrupp, även om arbetet sker civilt och kanske inte märks av de närboende. Ingripandepolisen, Socialförvaltningens uppsökare och frivilligorganisationer är också frekventa besökare. Utöver detta har man genomfört situationella preventionsåtgärder, som till exempel följande:

  • Trafikkontoret har satt upp ny belysning vid trappan och Dalslandsgatan, samt vid Allhelgonatrappan, Allhelgonaparken och Tjurbergsparken.
  • Trafikkontoret har installerat en barnvagnsramp i trappan och spolar dessutom rent i trappan regelbundet.  
  • Buskage vid ena sidan av trappan har föryngringsbeskurits av stadsdelsförvaltningen. Vita klängrosor har planterats för att hänga ner över muren och öka attraktiviteten av platsen.
  • Polisen och Trafikkontoret har beviljat markupplåtelse för jordgubbsförsäljning på platsen under sommaren.
  • Systembolaget har daglig dialog med anställda kring regler för försäljning. Man arbetar även medvetet med snatteri och stöld i sin butik. 

Resultatet? Antalet missbrukare vid trappan har minskat betydligt, även om viss förflyttning tycks ha skett till närliggande områden. Boende upplever fortfarande viss narkotikaförsäljning och injicering i kvarteret intill. Detta till trots har miljön kring Dalslandstrappan blivit bättre enligt såväl de närboende som polis och Söderandan. I början av 2017 genomfördes ett uppföljningsmöte där ytterligare förbättringar diskuterades.  

Uppsökande verksamhet

Som en del av det situationella arbetet har Söderandan tillsammans med Södermalms stadsdelsförvaltning, polisen och en rad frivilligorganisationer startat Rondellen. Syftet är att öka samverkan mellan olika verksamheter som arbetar med missbrukare, men också att erbjuda personer med missbruksproblematik aktiviteter som kompletterar samhällets lagstadgade stöd- och vårdinsatser. Här märks trubadurkvällar på härberget Grimman, hjärt- och lungräddning, kurs i enkel matlagning och förhoppningsvis framöver någon form av utflyktsresor. Rondellens arbetsgrupp hoppas även att idrotts- och kulturföreningar ska vilja bidra genom att exempelvis låta personer gå och se matcher och pjäser.

– Märker vi att det finns en vilja hos någon att lämna det destruktiva livet bakom sig så är det bra att våra poliser kan informera om Rondellen och att det finns alternativ, säger Anders Lindberg.

Det nära samarbetet mellan polisen och Söderandan färgar av sig på relationen med missbrukarna. Bengt Jansson berättar att många missbrukare ser polisen som sina vänner – polisens hårda regler till trots. Det är ofta polisen de möter när de mår som sämst i vargtimmen. Anders Lindberg håller med. När Södermalmspolisen åkte på utbildningsdag i våras täcktes de upp av Norrmalmspoliser, något som inte gick obemärkt förbi bland missbrukarna.

– De har ju stenkoll på oss och berättade senare att det hade kommit ”sådana där Norrmalmspoliser!” Det är lite roligt och de är ju också våra medborgare. Det får man inte glömma bort.

Bengt Jansson och Krister Sundgren nickar, Söderandans åtgärder får aldrig bli exkluderande, staden ska vara till för alla.

Fakta/Söderandan

  • Södermalms brottsförebyggande råd bildades 2003 och leds av en styrgrupp där stadsdelsnmämndens ordförande leder mötet. Här finns representanter för äldreomsorgen, social omsorg, stadsmiljö, lokalpolisen, räddningstjänsten och utbildningsförvaltningen. Söderandans två samordnare ingår också i styrgruppen. Det geografiska området för arbetet omfattar Södermalm, Reimersholme, Långholmen, Gamla Stan och Hammarby Sjöstad.
  • Utgångspunkten för arbetet är Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram, stadens trygghetsmätning, Stockholmsenkäten, medborgarundersökningar, brottsstatistik och inkomna rapporter från polis och medborgare.

Tätare dialog

En nästan lika viktig del som att arbeta brottsförebyggande är att informera om att man gör det. Tidningen Söderandan kommer ut en gång om året, men att ta dialogen med människor som kontaktar dem har också blivit en viktig del av arbetet. 

– Kan vi berätta för en upprörd person att vi haft tre möten på tre veckor om det problem hon eller han påtalar så skapar vi en känsla av att något positivt är på gång, säger Bengt Jansson.  

– Inom Polisen har vi lärt oss av Söderandan att ha en tätare dialog med medborgarna, säger Anders Lindberg. De kan höra av sig och vara arga, men om man ringer upp och berättar att det faktiskt pågår arbete både från stadsdelens sida och från polisens, så blir de mycket snällare. Även våra konstaplar behöver höra om vad som görs inom Söderandan. Att det finns en långsiktighet i tanken ger lite kraft och energi i hela organisationen.

Minskade fickstölder

Under de tre senaste åren har arbetet inom Söderandan fått ner antalet anmälda fickstölder i Gamla Stan med nästan hälften genom att använda sig av sommarjobbande ungdomar. Dessa delar ut varningslappar till besökarna, men uppfattas av handlarna som en trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärd bara genom att visa sig i sina gula västar.  

– Nu håller även guiderna i Gamla Stan uppsikt och ger råd till turister hur dessa kan undvika att bli utsatta för fickstölder, säger Krister Sundgren.

Neutral part

Söderandan har också blivit lite av neutral mötespunkt på Söder. Det var hit och inte till Polisen som till exempel Hammarby Fotboll vände sig i år för att få stöd inför den årliga ”Hammarbymarschen”, då tusentals fotbollssupportrar intar Söder.

– Det är skönt för oss poliser att ha Söderandan som en ganska neutral aktör, säger Robert Kindroth. Polisen och supporterklubbarna kan ha svårt att hitta varandra och jag tror att Söderandan ses som en neutral part. Samverkan är inget mål i sig utan en metod för att nå ett gemensamt mål.  

Bengt Jansson tror också att det är Söderandans neutrala anslag som lockar så många att höra av sig om problem, samt givetvis det stora nätverket och arbetsmodellen. Dyker det upp ett nytt problem finns det oftast någon i området som kan hjälpa till, vilket underlättar hela processen från start till mål. En annan fördel, menar resten av gruppen, är att det sällan uppstår några krav på pengar. 

– Jag har varit med om liknande samverkansgrupper där förslagen på lösningar alltid följdes av ett krav på sjusiffriga belopp.  Det var inte konstruktivt, avslutar Anders Lindberg.